Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:11

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/resursskolor-kampar-for-sin-overlevnad/

Svensk politik

Resursskolor kämpar för sin överlevnad

Foto: Carolina Byrmo/Aftonbladet/TT

Landets resursskolor, för barn med behov av särskilt stöd, får det särskilt tufft när kommunerna tvingas till stora besparingar de kommande tio åren.

– Det beror på att de har ett större personalbehov än andra skolor, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom vid SKR.

80 procent av alla kommuner behöver göra stora besparingar under de kommande åren på grund av den stora ökningen av äldre, barn och unga, visar beräkningar från Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Det gör att kommunerna måste spara, och de stora pengarna finns inom skolan och socialtjänsten, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom vid Sveriges kommuner och regioner. 

Besparingarna drabbar landets resursskolor särskilt hårt eftersom de har stora behov av just personal, menar hon.

– Det som händer nu är att kommunerna försöker erbjuda samma tjänster som tidigare, men med färre anställda.

Två resursskolor som fått kraftigt reducerade anslag för nästa år är Skolgrunden och Aspdammskolan i Stockholm. 

Under hösten fick de fyra-fem miljoner kronor mindre för nästa år på grund av indraget tilläggsbelopp. 

Efter krismöten och föräldraprotester backade kommunen och beslutade om ett tillfälligt stöd på drygt tre miljoner.

Men det räcker inte för att klara alla kostnaderna för nästa år, enligt Susanne Krog-Jensen som är rektor vid Skolgrunden och Aspdammskolan. 

För närvarande står 407 elever i kö till 30 platser på de båda resursskolorna och det ringer vårdnadshavare varje dag och vill få en plats.

– Många är desperata och gråter. Det kan vara tragiska berättelser, om familjer som är i kris och slås sönder. Barn slutar inte att gå till skolan för att de tycker att det är roligare att vara hemma, utan för att de inte klarar att vara i skolan, säger Susanne Krog-Jensen.

Regeringen och samarbetspartierna har insett att resursskolorna ligger illa till och har därför inte mindre än två utredningar som ser över deras framtid. 

Den ena är Utredningen om elevers möjlighet att nå kunskapskraven som fått ett tilläggsdirektiv som ska utreda hur det kan bli lättare att ge elever med behov av särskilt stöd hjälp utanför det vanliga klassrummet.

Antingen i en särskild undervisningsgrupp, eller genom att placera dem i det som kallas resursskola. 

I direktiven står det också att det inte är kötiden, utan behoven, som ska styra. 

Sedan finns även Utredningen om en mer likvärdig skola som också ska se över hur resurserna kan fördelas för att dessa elever ska få den hjälp de har rätt till. 

Den leds av Björn Åstrand som är lektor vid Umeå universitet och tidigare ledamot av Skolkommissionen. 

– Jag har ännu ingen bild av hur det ser ut i hela landet. Men när jag har kontaktat resursskolor har de uppgett att de har svårare att få de belopp som eleverna behöver.

Många har hört av sig till DN för att de är oroliga för sin överlevnad. Hur rädda ska de vara?

– Jag kan bara säga att det är viktigt att alla skolhuvudmän tar ansvar för alla elever. Om en elev har behov så ska de tillgodoses, och har en elev fått ett visst stöd så ska man följa upp och ta reda på hur det har fungerat, säger Björn Åstrand.

Tidigare har det sagts att resursskolor ska fasas ut och att elever som behöver få särskilt stöd ska få det inom ramen för det vanliga klassrummet. 

Vad är det som har förändrats?

– För en del fungerar det att få stödet i en vanlig klass, för andra genom att gå i en särskild undervisningsgrupp. Men om vi ska möta alla elever utifrån deras förutsättningar så finns det situationer då resursskolor kan behövas för att alla ska nå målen i skolan, säger Björn Åstrand. 

I dag är det långa köer till vissa resursskolor. Det är barn som har föräldrar som planerar och orkar kämpa för en plats som får gå där. 

Det är en felaktig urvalsmetod, enligt Björn Åstrand. 

– Det rimliga är att en elev får den hjälp som behövs när eleven behöver den. 

Läs mer: 

Stödet till elever med särskilda behov har minskat kraftigt 

Regeringen utreder om det behövs fler särskilda resursskolor