Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 07:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/rikspolischefen-haller-presstraff-om-arets-sprangdad/

Sverige

Rikspolischefen: Våldet och kriminaliteten kommer inte att segra

02:03. Polisen: Det ska inte löna sig att vara kriminell.

Över hundra sprängningar har inträffat i Sverige under 2019, nästan tre gånger så många som förra året och långt många fler än i andra jämförbara länder.

– Våldet och kriminaliteten kommer inte att segra, säger rikspolischef Anders Thornberg under en pressträff på onsdagen.

Under helgen gick antalet sprängningar i landet över 100 när Malmö noterade ytterligare tre stycken – rekordmånga 187 brottsanmälningar om allmänfarlig ödeläggelse har gjorts under 2019. I just polisregion Syd är problemet särskilt framträdande med 74 stycken sprängdåd.

– Jag förstår att många upplever en oro, en känsla av att uppgörelser mellan kriminella kommer allt närmare allmänheten, och en rädsla av att man själv eller någon man känner ska drabbas. Risken är liten, men vi ser en stor hänsynslöshet i brottsligheten och att man i större utsträckning angriper närstående till den egentliga målpersonen, säger Anders Thornberg.

Kriminologen Amir Rostam sade i måndags till DN att ingen utländsk polismyndighet känner igen den utveckling vi har i Sverige, att man måste söka sig till krigszoner eller länder med lång historia av terrorism för att hitta en motsvarighet. Utvecklingen är mycket allvarlig, instämmer Thornberg, som presenterade fem omedelbara åtgärder.

Linda H Staaf, chef för underrättelsenheten på NOA, och rikspolischef Anders Thornberg. Foto: Stina Stjernkvist/TT

För det första ska ett nationellt operativt nav inrättas med uppdrag att ”prioritera, samordna och utveckla arbetet mot explosiver”. Förstärkningar och utveckling ska också göras i samarbetet med utländsk polis och andra myndigheter – främst Säpo och Försvarsmakten – det forensiska arbetet och skyddet av enskilda polistjänstemän. 

Från region Syd meddelades häromdagen att man tillsatt en särskild kommission för att samordna arbetet mot sprängningar och ett preliminärt resultat av arbetet ska redovisas före årsskiftet. Några precisa svar på det utbredda och växande problemet, att det sker just i Sverige, har inte polisen.

– Både skjutningar och sprängningar utgör maktutövning i kriminella konflikter som uppstår i löst sammansatta nätverk eller bestående organiserad brottslighet. De som håller i vapnet eller detonerar är normalt sett rena utförare, springpojkar, som har låg socioekonomisk status och ser en möjlighet att tjäna pengar och få ”respekt”, säger Linda Staaf, chef för Noas underrättelseenhet, och tillägger att 126 personer är identifierade som misstänkta i 77 av årets sprängningar.

Hon beskriver gärningsmännen som ”ofta lättkränkta, impulsiva unga män” som ibland kan styras av mer dolda personer och narkotikamarknaden är som regel den miljö sprängningarna hör hemma i. En uppgörelse som på något vis upplevs som ofördelaktig besvaras med hämnd och i den kriminella logikens värld ska vedergällningen vara värre, varpå våldet eskalerar.

– Hänsyn till tredje person har minskat radikalt, likaså eskalerar våldet successivt. Det är troligen därför det inte längre rör sig om bara handgranater eller så kallade bangers, utan även kraftigare explosioner. Sprängningar förekommer numera också i andra sammanhang, vi har flera fall av ensamma våldsverkare som använder sig av sprängningar i exempelvis svartsjukedraman, säger Linda Staaf.

Linda H Staaf, chef för underrättelsenheten på NOA, rikspolischef Anders Thornberg, Marie Berg, chef för nationella bombskyddet, och Mats Löfving, chef för NOA under pressträffen under onsdagsförmiddagen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

Inrikesminister Mikael Damberg (S) välkomnar polisens utspel på onsdagen:

– Jag ser väldigt positivt på att polisen med stort allvar kraftsamlar mot sprängningarna. Regeringen för kontinuerligt dialog med polisen och rättsvårdande myndigheter för att få bukt med problemen, säger Mikael Damberg (S) till DN.

På kort sikt ser Damberg stora möjligheter att kunna se resultat med hjälp av aviserade satsningar på helikopterspaning, övervakningskameror och underrättelseinhämtning om vad som försiggår inom kriminella kretsar. På lång sikt vill han framhålla att polisen tillförts stora resurser för att med aspirantutbildning öka antalet poliser i Sverige.

– Jag bedömer att det finns ett gott parlamentariskt stöd för det fortsatta arbetet, säger Mikael Damberg – som dock beklagar det han uppfattar som misstro från Moderaterna och Ulf Kristerssons sida:

– Moderaterna backar oss inte i det förebyggande arbetet, satsningarna i utsatta områden. Lite förvånande, säger Damberg.

Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell säger på onsdagen till TT att ”sprängningarna inträffar så ofta att man inte ens riktigt reagerar över det”:

– Det är bombdåd. Det är vad det handlar om, säger han.

Forssell efterlyser ”mönsterbrytande” åtgärder från regeringen. M-talespersonen nämner som exempel visitationszoner, skärpta straff för personer som ertappas med sprängmedel på allmän plats och en stor satsning på övervakningskameror i brottsutsatta områden.

Johan Forsell är samtidigt övertygad om att polisen i rådande situation gör sitt bästa.

– Men det är uppenbart att det inte räcker till, säger han till TT.