Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Riksrevision i penningnöd kritiseras för ineffektivitet

Riksrevisionen har hamnat i ekonomiskt trångmål.
Riksrevisionen har hamnat i ekonomiskt trångmål. Foto: Ola Torkelsson / Scanpix

På tisdagen kommer Riksrevisionen av allt att döma få ja på sin begäran hos Riksdagen om utökad anslagskredit. Forskaren Louise Bringselius ser det som anmärkningsvärt att en myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter ur inte minst effektivitetshänseende, själv så uppenbart brister i effektivitet.

”Nödlånet” till myndigheten med spräckt budget debatterades i Riksdagen på måndagen. Något beslut hanns dock inte med – det väntas i stället på tisdagen.

– Värdet av Riksrevisionens granskningar är inte alltid uppenbart, utan resultaten upplevs ibland som triviala. Det som ska känneteckna verksamheten, de stora och breda granskningarna av myndigheters arbete, ser vi sällan till, säger Louise Bringselius, forskare vid Lunds universitet, som inte drar sig för att beteckna många av de tungt probleminriktade granskningarna som läggs fram som ”populistiska”.

– Riksrevisorerna hakar på vad medierna redan rapporterat om – om problem som därmed redan är kända. Vi får aldrig höra om granskningar som visat på framgång i den statliga verksamheten, säger hon.

I den bok hon i dagarna ger ut efter tiotalet år av forskande och över 100 intervjuer, ”Organisera oberoende granskning – Riksrevisionens första tio år”, beskriver hon en toppstyrd organisation som sällan bjuder på några överraskningar, där kostsamma utredningar leder till budgetproblem, där de granskade upplever sig vara jagade av konfrontatoriska granskare – allt medan riksdagsledamöter, oavsett partitillhörighet, irriteras över att de ursprungliga intentionerna med verksamheten inte följs.

– Det blir felfinneri, det pekas finger, medan revisionen själv sällan tar till sig kritik.

Samtidigt konstaterar Louise Bringselius att en uppryckning kan skönjas sedan några år tillbaka, antagligen ett resultat av att Riksdagen markerat allt skarpare mot Riksrevisionen.

Ett exempel på det är vad moderata riksdagsledamoten och finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra säger till Sveriges Television i samband med måndagens riksdagsdebatt:

– De har levt över sina tillgångar. Det är viktigt med ordning och reda i hela staten, även inom Riksrevisionen.

Riksrevisionens ledning tar dock inte till sig kritiken.

– Min bedömning är att vi är kostnadseffektiva, men behöver som alla andra trimma vår verksamhet, säger Claes Norgren, en av de tre riksrevisorer som har att styra myndighetens arbete, till SVT.

Han tillägger:

– Jag tror och hoppas att finn fem fel inte är den aktuella bilden.

Riksrevisionen

Riksrevisionen är en central myndighet som lyder under Riksdagen. Den har till uppgift att granska andra statliga myndigheter, regeringens förvaltning samt statliga bolag.

Myndigheten inrättades den 1 juli 2003 med stöd av en grundlagsändring i regeringsformen och ersatte därmed Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer. I regeringsformen garanteras myndighetens oberoende.

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, vilka utses av riksdagen. En av dem ansvarar för den administrativa ledningen av verksamheten. Efter samråd med varandra beslutar riksrevisorerna själva om indelningen i granskningsområden. Inom respektive område beslutar varje riksrevisor om vad som ska granskas, hur granskningen ska utföras och vilka slutsatser som dras av granskningen.

Verksamheten bedrivs dels genom årlig revisionsgranskning av de statliga myndigheternas årsredovisningar och förvaltning, dels genom effektivitetsgranskning av hur effektivt den statliga verksamheten bedrivs.

På sin hemsida anger Riksrevisionen sina ledord: öppenhet, professionalism och oberoende.

Riksrevisionen bjuder en gång om året in till Riksrevisionsdagen, ett arrangemang där aktuella frågor för politiker och verksamma inom revisionen diskuteras.

Källor: NE, Riksrevisionen, DN

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.