Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ring för samman vikingar och islam

Ringen finns i dag på Historiska museet i Stockholm.
Ringen finns i dag på Historiska museet i Stockholm. Foto: Statens historiska museum / Christer Åhlin

I en ring från en vikingakvinnas grav står det ”För Allah”. Nya analysmetoder visar att ringen kan vara ett bevis på en direkt koppling mellan vikingatidens Skandinavien och islam.

Kvinnan i graven dog under 800-talet och begravdes i Birka som var en stor handelsplats utanför Stockholm. 1000 år senare upptäcktes graven av arkeologen Hjalmar Stolpe.

I graven fanns en ring med en violett sten med arabisk kufisk skrift ingraverad. Vad det stod på gravyren gick inte att avgöra vid fyndet.

I en artikel i den vetenskapliga tidningen Scanning skriver ett forskarteam, lett av Sebastian Wärmländer, biofysiker på Stockholms universitet, om hur de med hjälp av nya analysmetoder nu kunnat få ut mer information om ringen. Information ger fysiska bevis för en relation mellan islam och Skandinavien.

– Vi har fått fram mycket mer information än tidigare vilket jag tycker är otroligt roligt, säger Linda Wåhlander, en av de som arbetade med projektet.

Ringens gravyr tolkas betyda ”Il - la - lah” (För Allah). En alternativ tolkning är att bokstäverna kan läsas som ” INs ... LLH ” som betyder ”Inshallah” (om Gud vill).

Ringen är den enda kända ring från vikingatiden med gravering som kan kopplas till islam som hittats i Skandinavien.

Det som gör ringen speciell är att den knappt har spår av slitage, vilket troligen innebär att kvinnan fått ringen nära inpå att den gjordes.

– Det känns som att den haft få eller inga mellanhänder alls. Vi har ju hittat arabiska mynt och liknande men då har de ofta hoppat runt en hel del. Nu kommer kulturen närmare, säger Linda Wåhlander.

Anledningen till varför kvinnan hade ringen är svår att säga. Men det mest troliga är att kvinnan, eller någon närstående rest till ett arabiskt land och fått tag på ringen.

Tidigare trodde man att ringen var en ametist – violett mineral och ädelsten. Men med hjälp av de nya analysmetoderna visar det sig nu att stenen i själva verket är färgat glas, vilket Linda Wåhlander förklarar är ett av de största fynden.

– Ringen har alltså klarat sig som glasring i nästan 1.200 år i marken utan att texten försvunnit helt, det är jätteroligt! säger Linda Wåhlander.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.