Risk för jäv när språktest granskas i Nederländerna

– Men vi ska också låta någon utomstående göra en helhetsgranskning av hur språkanalys­företagen arbetar och hur vi använder oss av analyserna, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Den granskningen ska också omfatta de fall med en språkanalytiker hos Sprakab som ska ha ljugit om sina meriter och som nyligen aktualiserades av ”Uppdrag Granskning” i SVT.

– Vi vill ha en opartisk värdering av de uppgifter som kommit fram, säger Fredrik Beijer.

2012 visade DN hur migrationsdomstolen i Malmö gång på gång underkänt kvaliteten och värderingen av språkanalyser sedan en tolk, av en slump, börjat ifrågasätta dem. Därefter har domstolen beviljat uppehållstillstånd för asyl­sökande som tidigare först fått nej av Migrationsverket.

Samma sak har skett vid domstolen i Göteborg som dock valt att skicka tillbaka ärendena till Migrationsverket. Språkanalyserna har sedan 2010 framför allt utförts av företaget Sprakab som har fått kritik vid flera tillfällen.

I Storbritannien har kvaliteten på Sprakabs arbete varit en fråga för rättsväsendet i flera år. I maj i år kom ett avgörande från Storbritanniens högsta domstol, som levererade skarp kritik mot användandet av företagets språkanalyser. Domstolen ansåg också att Sprakabs experter kommit med utlåtanden om de asylsökandes trovärdighet som varit ”fullständigt opassande”. Bland annat ska man ha sagt att en av de asylsökande är ”åter inövad för det här tillfället”. De brittiska myndigheterna har sedan augusti i tysthet börjat avveckla kontakterna med Sprakab, uppger Independent.

Förra året lät Migrationsverket sin nederländska motsvarighet, INS, granska språkanalyserna. Den analysen slog fast att ”kvaliteten på de somaliska språkanalyser som Migrationsverket låter göra får anses vara god”. Men den som valde ut vilka analyser som skulle undersökas var Sprakab. Och granskaren, INS, har själv anlitat Sprakab, visar DN:s granskning.

– Anmärkningsvärt för att inte säga partiskt och jävigt, säger Byron Törnström, jurist som arbetar med flyktingärenden, som också tycker att det låter märkligt att Sprakab självt fått välja ut vilka tio analyser som ska genomlysas.

– ”Slumpvis”, hur väljer man ut något slumpvis? Och varför fick de göra det?

”Uppdrag Granskning” avslöjade i förra veckan att anonyma språk­analytiker är med och avgör asylsökandes framtid. Detta trots att rapporterna de lämnar inte alltid stämmer. Migrationsverket ska nu åter kontrollera sina analyser, genom att ännu en gång skicka dem till nederländska INS.

– Det är möjligt att INS använt Sprakab. Men detta är en ganska begränsad bransch. Det finns nog inte någon som inte har någon relation till någon annan på det ena eller and­ra sättet, säger Fredrik Beijer.

Han anser att Migrationsverket inte kan utgå ifrån att nederländska myndigheter skulle vara så korrupta att bara för att de har affärsroller i andra situationer inte här skulle kunna göra en objektiv bedömning.

– Alternativet skulle vara att använda Sprakabs arga konkurrent i Sverige, men det är kanske inte heller så lyckat, säger Fredrik Beijer.