Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Svenska fjärdeklassare är bättre på att läsa än genomsnittet

01:47. Landets fjärdeklassare har förbättrat sin läsförmåga påtagligt. Det visar den globala läsförståelseundersökningen Pirls, där Sverige får det bästa resultatet sedan 2001.

Förra hösten visade Pisaundersökningen att svenska femtonåringar blivit bättre på att läsa. Nu visar den globala läsundersökningen Pirls att även tioåringarna ligger högre än genomsnittet.

– Det är dags att omvärdera synen på den svenska skolan, säger Skolverkets generaldirektör.

Svenska fjärdeklassare har bättre läskunskaper än snittet för EU och OECD-länderna. Det visar resultatet av den senaste Pirls-undersökningen som har mätt dessa färdigheter hos 4.500 elever i årskurs fyra på 190 skolor. Resultaten har sedan jämförts med femtio andra länder.

När man jämfört läsförmågan för fakta- och skönlitterära texter kan man inte se någon skillnad i färdigheter hos de svenska eleverna.

Sju av de femtio undersökta länderna ligger över det svenska snittet. Ryssland ligger i topp. Finland ligger också högre än Sverige. Medan Norge ligger ungefär på samma plats som Sverige. 

Danska fjärdeklassare placerar sig däremot under svenska skolklasser när det kommer till läs- och skrivfärdigheter.

Peter Fredriksson, som är generaldirektör vid Skolverket, menar att undersökningen visar tydligt att de svenska resultaten som har blivit allt sämre under ett antal år nu har vänt uppåt igen. 

– Vi är tillbaka på samma höga nivå som 2001 då Pirls-studien gjordes för första gången. Då låg Sverige i topp, vi var bäst. Det här visar att svenska elevers läskunskaper i årskurs fyra har förbättrats avsevärt.

Att vi inte ligger i topp den här gången beror på att det finns några länder som har dragit upp genomsnittet genom att prestera ännu bättre, menar han.

Det som glädjer Peter Fredriksson mest är att det handlar om läs- och skrivförmågan som anses vara avgörande för att eleverna ska klara de andra skolämnena.

– Den som inte kan läsa och skriva får svårt att tillgodogöra sig skolan. Det är därför det här ger hopp för framtiden.

Peter Fredriksson kan inte säga säkert vad han tror ligger bakom resultaten.

– Men vi vet att det framför allt har att göra med att det finns utbildade och kompetenta lärare som redan tidigt kan jobba med elevernas språkutveckling, och att man följer upp med tidiga insatser när det inte fungerar. 

Även Åsa Fahlén, som är ordförande för Lärarnas riksförbund, menar att det är något som den svenska skolan har blivit bättre på.

– Alla chockvågor om fallande resultat i den svenska skolan har lett till ett annat samtal om skolan, om att vi behöver satsa mer på kunskaper och stöd i tidiga åldrar, redan på lågstadiet. 

Den senaste omgörningen av lärarutbildningen 2011 har haft betydelse, menar hon, just för att läraren blir mer av en specialist för de årskurser och ämnen som hon eller han undervisar i. 

– Tidigare var det inte obligatoriskt för en lågstadielärare att gå en kurs i läs- och skrivinlärning. 

Så vad bör göras nu?

Peter Fredriksson menar att man måste rikta uppmärksamheten på de brister vi ser i undersökningen, till exempel att pojkar presterar sämre än flickor i samtliga länder, inklusive Sverige.

– Det gör att vi måste jobba mer med pojkars läsutveckling.

Det har också blivit tydligt att föräldrarnas bakgrund, utbildningsnivå och ekonomiska situation spelar stor roll för barnens resultat. 

– I dag talar vi som om den svenska skolan var en krishärd generellt. Men i stället kanske vi ska börja prata om de skolor som inte når resultat och sätta in insatserna där de behövs som allra mest, säger Peter Fredriksson. 

Han tror att rektorerna har en viktig funktion, inte minst genom att stödja lärarnas kompetensutveckling och även underlätta för att föräldrar ska kunna engagera sig i sina barns skolarbete. 

Parallellt har det också gjorts en digital motsvarighet som heter ePirls. Den har genomförts i 14 länder där fjärdeklassares digitala läs- och skrivkompetens har undersökt. 

Även i den undersökningen ligger Sverige över genomsnittet. Enligt Peter Fredriksson är det viktigt att både elevers och lärares digitala läs- och skrivkompetens är stark.

– I Sverige ser vi en utveckling där allt fler tillägnar sig och producerar texter med hjälp digitala hjälpmedel. Därför är det viktigt att skolorna följer med i den utvecklingen, säger han. 

Betyder det ännu fler datorer i undervisningen?

– Ja, det är en utveckling som vi inte kan välja bort. Om några år kommer skolan till exempel jobba att börja med digitala nationella prov. 

Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och tidigare ordförande i Skolkommissionen, säger till TT att han tycker att krisstämpeln kan tas bort om trenden fortsätter. 

– Men vi ska verkligen inte blåsa faran över. Jämfört med resultat på 90-talet är det en bit att gå, så man ska verkligen inte slå av på förbättringstakten, säger han.

Pirls och Pisa

Pirls är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs fyra. 

Under våren har undersökningen gjorts i 50 EU- OCH OECD-länder. 

I Sverige har 4 500 svenska fjärdeklassare från 190 skolor deltagit

Resultaten visar att svenska fjärdeklassare ligger högre än snittet i EU- och OECD-länderna.

Flickor presterar bättre i de flesta länderna och det finns inget land där de presterar under pojkarna. 

I Sverige motsvarar skillnaden mellan pojkar och flickor genomsnittet. 

Undersökningen visar att hemresurser, föräldrars utbildningsnivå och antalet böcker i hemmet spelar roll för barnens resultat. Mycket hemresurser leder till bättre resultat.

Pirls har genomförts tre gånger tidigare: 2001, 2006 och 2011. På Skolverkets hemsida finns en graf som visar att hur det svenska resultatet sjönk efter starten och hur det nu har vänt upp igen. 

ePirls är en digital delstudie som har gjorts i 14 av de undersökta länder varav Sverige är det ena. 

Den mäter fjärdeklassarnas förmåga att läsa, men också att navigera och ta till sig information på dator och i en simulerad internetmiljö. 

Den stora skillnaden mellan Pirls och Pisa är att Pisa mäter femtonåringars kunskaper i ett sjuttiotal länder.

Pisa mäter inte bara läskunnigheten utan också färdigheterna i naturvetenskap och matematik. 

Majoriteten länder som deltar i Pisa och Pirls är EU- och OECD-länder. 

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.