Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så får du full pott på högskoleprovet

Foto: Thomas Karlsson

På lördags samlas omkring 70.000 personer runt om i landet för att skriva högskoleprovet. Men hur gör man egentligen för att få full pott? DN har frågat Sveriges utbildningsminister Gustav Fridolin som fick högsta betyg när han skrev högskoleprovet för några år sedan.

– Sov ordentligt, ät ordentligt och lita på dig själv, tipsar Gustav Fridolin.

Testa dig själv – här kan du göra gamla högskoleprov

För den som ska skriva högskoleprovet på lördag kan tipsen vara väl värda att ta tillvara på. Snittet bland landets befolkning ligger på 0,9. När Gustav Fridolin skrev högskoleprovet för sju år sedan fick han 2,0 – det vill säga högsta betyg. Innan han skrev provet förberedde han sig genom att titta igenom gamla högskoleprov för att få en bild av hur det var upplagt.

– Men att ha författat texter och räknat statsbudget kan nog också ha varit till lite hjälp, både till matten och till läsförståelsen. Jag får väl säga att det var Göran Perssons förtjänst att det gick bra, säger Gustav Fridolin.

Högskoleprovet är inte ett pluggprov, utan är tänkt att visa vad man har med sig. För den som inte har tillräckligt höga betyg med sig från gymnasieskolan innebär högskoleprovet en chans till drömutbildningen. Så var det i Gustav Fridolins fall. Han saknade de betyg som krävdes för en kurs i Mellanöstern-kunskap som han ville läsa, men tack vare resultatet kom han in på kursen och kunde så småningom utbilda sig till lärare.

– Jag är jättenöjd att jag skrev provet, det gjorde att jag kunde skaffa mig världens roligaste jobb, säger han.

Högskoleprovet består av sammanlagt 160 uppgifter, varav hälften till stor del handlar om läs- och ordförståelse och andra hälften handlar om matematik och statistik.

– Jag har fortfarande inte kommit över att jag svarade fel på vad kavat betyder, säger Gustav Fridolin.

I stort var dock matten svårast.

– När jag skrev provet hade det, precis som för många andra som skriver provet, gått många år sedan jag hade haft en mattelektion. Det gör så klart att man kanske inte kommer ihåg exakt hur man gör vissa uträkningar.

Det är också därför som han betonar vikten av att lita på sig själv.

– Om det var några år sedan man pluggade eller om man hade svårt för vissa saker i skolan, är det lätt att tänka att det här klarar jag aldrig och tänker man så är risken också stor att man inte gör det. Går man däremot in med tanken att man ska ge det ett försök så är chansen betydligt mycket större att man faktiskt lyckas, säger Gustav Fridolin.

Gustav Fridolin tycker att det är viktigt att det finns flera olika vägar in i högre utbildningar.

– Jag tycker även att man borde titta på fler sätt att komma, till exempel via arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet, säger han.

Så förbereder du dig inför högskoleprovet

Öva dig på gamla prov!

Ett sätt att förbereda sig är att öva sig på gamla högskoleprov för att förstå hur de är uppbyggda. Tidigare högskoleprov finns på Universitets- och högskolerådets hemsida.

Läs mycket!

Du kan höja ditt resultat på den verbala delen genom att läsa mycket svensk och engelsk fack- och skönlitteratur samt dagstidningar och tidskrifter.

Öva dig i matematik!

Den teoretiska svårighetsgraden för matematikuppgifterna ligger på ungefär samma nivå som gymnasiets Matematik A, så plocka fram dina gamla skolböcker och börja öva.

Träna på statistik!

Öva dig på att avläsa tabeller och diagram.

All kunskap är bra kunskap!

Högskoleprovet mäter din studiefärdighet, vilket är något du tränar och förbättrar när du utbildar dig. Att plugga på komvux eller folkhögskola kan alltså också ge ett högre resultat på högskoleprovet.

Källa: studera.nu

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.