Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 14:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-kan-coronakrisen-oka-takten-i-klimatomstallningen/

Sverige

Så kan coronakrisen öka takten i klimatomställningen

Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.
Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Foto: Eero Hannukainen/TT

Ekonomiska stöd som ges under coronakrisen är en chans att gynna klimatomställningen. Det skriver Klimatpolitiska rådet i ett brev till regeringen och pekar ut fyra områden som extra viktiga.

Klimatpolitiska rådets uppdrag är att granska så att regeringens politik följer det klimatpolitiska ramverket och leder till att klimatmålen kan nås. De har redan tidigare sagt att de kommer att specialgranska den politik som förs under coronakrisen.

– Det viktiga här är att tänka att ekonomiska stöd i samband med coronakrisen även öppnar för mer långsiktiga investeringar i omställning till fossilfrihet, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet.

– Att hantera den akuta krisen är viktigt men också att samtidigt kunna tänka mer långsiktigt, det vill säga hur de tiotals miljarder kronor regeringen nu beslutar om möjliggör mer långsiktiga investeringar, inte bara ett akut stöd.

Rådet tar upp oljekrisen från 1970-talet som ett exempel på hur åtgärder under kriser kan leda till breda förbättringar i samhället. Förutom att oljeberoendet minskade ledde det också till bättre luft i städerna samt minskad försurning och övergödning. Dessutom skapades nya arbetstillfällen när nya energisystem byggdes upp.

När det gäller coronakrisen är det möjligt att se den som en chans till att öka takten i en klimatomställning.

– Flyget debatteras mycket. Inte bara i Sverige utan även på europeisk nivå pågår väldigt mycket diskussioner om hur de olika stödpaketen ser ut och hur man ska tänka när det gäller en långsiktig utveckling av flygbranschen. Kan man använda sig av det här för att snabba på omställningen i en sådan industri till exempel, säger Johan Kuylenstierna. 

Att se över de subventioner som redan finns och fasa ut sådana som ger stöd till fossilanvändning är också något som bör ses över, anser rådet.

– Ta jordbruket som ett exempel. I dag får lantbrukare stöd genom subventioner när de använder diesel. Men går de över till förnybart får de inte något likande stöd för det och det blir alltså dyrare att gå över till förnybart. Det är den typen av problem som borde kunna rättas till genom att reformera ekonomiska styrmedel, säger Johan Kuylenstierna.

En av huvudrekommendationerna är att använda samarbetet inom Fossilfritt Sverige och de färdplaner mot fossilfrihet som har tagits fram inom 21 branscher. I färdplanerna pekar företagen ut hur de ska minska sina utsläpp och de listar också de hinder som finns. I många fall handlar det om problem som spänner över flera sektorer och också regelverk som är krångliga och hindrar en utveckling.

Klimatpolitiska rådet välkomnar därför klimatkollegiet som regeringen nyligen har inrättat och som DN har skrivit om

Rådet lyfter också fram de beteendeförändringar som coronakrisen har lett till, som att fler har arbetat hemma, rest mindre och haft digitala möten. Det är något som rådet anses kan vara något att ta tillvara.

– Kanske kan den offentliga sektorn gå i spetsen för att vi ska bli ännu mer resefria och ytterligare satsa på digitalisering. Ett annat exempel är den reform för sänkt skatt för reparationstjänster som regeringen aviserat och som förutom att vara bra för klimatet även kan stärka tjänstesektorn som drabbats hårt av pandemin, säger Johan Kuylenstierna.

Ämnen i artikeln

Klimatet
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt