Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så kan drag av adhd bli en fördel för kreativiteten

Anders Hansen, psykiatriker vid Sophiahemmet i Stockholm, har skrivit boken ”Fördel adhd”.
Anders Hansen, psykiatriker vid Sophiahemmet i Stockholm, har skrivit boken ”Fördel adhd”. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Psykiatrikern Anders Hansen vill nyansera bilden av vad adhd är för någonting, och få människor att se fördelarna med de drag som kommer med adhd, och som evolutionärt sett har varit livsviktiga.

Anders Hansen är psykiatriker vid Sophiahemmeti Stockholm. Med sin nya bok ”Fördel adhd” vill han prata om de positiva aspekterna av de egenskaper som kommer med diagnosen. Han vill också nyansera vad adhd är och få människor att förstå att de flesta har adhd-drag i skiftande skala.

– Jag har massa patienter som söker sig till mig för att de vill veta om de har adhd. Det jag vill visa med den här boken är att alla befinner sig någonstans på en adhd-skala där man kan ha mer eller mindre av koncentrationssvårigheter, impulsivitet eller hyperaktivitet, vilket naturligtvis inte är samma sak som att alla har diagnosen, säger Anders Hansen till DN.

Även om adhd kan leda till stora problem, framför allt för dem som ligger långt ut på skalan finns det också fördelar med de drag som associeras med diagnosen, säger Anders Hansen. Kreativitet är en av de saker som sammankopplas med adhd.

– Forskning har visat att de som har adhd över lag är mer kreativa än andra, även om det inte går att generalisera i för hög grad, säger Anders Hansen.

Personer med adhd är enligt Anders Hansen bra på att hyperfokusera, och hans patienter vittnar om att de ibland kan koncentrera sig i timmar när de väl hittar någonting som de verkligen intresserar sig för.

– Det beror nog på en oförmåga att flytta sitt fokus och vad det beror på finns många teorier om. Men för någon med adhd kan något vara totalt ointressant eller hundra procent intressant, då gäller det att hitta det där som är hundra procent, säger han.

Hyperfokus är en egenskap som går att använda sig av. Och det finns några knep för hur man kan använda sin adhd för att nå framgångar, snarare än att egenskaperna ställer till med problem.

– Den som har adhd har rent fysiskt ett ökat sug av snabba dopaminkickar, vilket gör att man blir mentalt kortsynt. Det innebär kanske att man behöver ha kortare arbetsuppgifter och få ständig feedback. Något som man skulle kunna använda sig av både i skolan och i arbetslivet, säger Anders Hansen.

Fysisk aktivitet är oerhört viktigt för alla, men extra viktigt för de här individerna.

Just det ökade suget efter dopamin menar Anders Hansen har varit positivt ur evolutionärt syfte, där det behövts människor som hela tiden scannar av sin omgivning. I dagens klassrum gör dock detta kicksökande att det blir svårt för en person med adhd att lyssna på en lärare under 45 minuter - man behöver i stället någonting annat. Och samtidigt som kicksökandet i vissa fall kan leda till missbruk av droger eller hetsätning kan det också användas till andra saker.

– Det kan göra en till en duktig entreprenör eller göra att man vill arbeta mycket. Men då behövs en omgivning som är ombytlig och inte alltför rutinmässig. Ofta är personer med adhd nyfikna, och tar större risker än andra. Det kan man använda sig av både i skolan och i yrkeslivet. Även om det kan vara svårt så kan man ha som riktmärke att försöka forma sitt liv efter det i stället för att leta efter en diagnos, säger Anders Hansen.

Ett sätt att ta kontroll över sin adhd är genom fysisk aktivitet. Studier har visat att barn med adhd som får möjlighet att leka trettio minuter innan skolstart på morgonen får ökad koncentrationsförmåga. I en studie testade man barns koncentration på en svår uppgift i ett datorspel. Utan fysisk aktivitet hade barnen med adhd sämre koncentration på uppgiften än barn utan adhd. Men om barnen med adhd fick springa i fem minuter innan de försökte lösa uppgiften kunde de prestera lika bra som andra barn på uppgiften.

– Fysisk aktivitet är oerhört viktigt för alla, men extra viktigt för de här individerna. Det kan bero på att fysisk aktivitet mer efterliknar det som de är biologiskt skapta till, därför är det bra att lägga in daglig aktivitet i skolan, säger Anders Hansen.

Andelen personer som får adhd-diagnos ökar hela tiden i Sverige. I dag har sex procent av pojkarna och tre procent av flickorna fått diagnosen. I USA har över tio procent av alla barn och ungdomar en adhd-diagnos. Och Anders Hansen menar att det inte finns någonting dåligt med att diagnosticera de som faktiskt har problem, och att ge medicinering till de som lider av dessa problem.

– Men man ska tänka på att det här är narkotikaklassade preparat som på kort sikt kan orsaka ångest, och som man inte riktigt vet hur de påverkar hjärtat på lång sikt. De som har jättestora problem ska tveklöst få medicin, men något är fel om man ger de här medicinerna till 10-20 procent av befolkningen, säger han.

Foto: TT

I stället hoppas Anders Hansen att fler som befinner sig på gränsen till en adhd-diagnos ska uppmärksamma fördelarna med sina egenskaper och att samhället ska inse att alla är skapta olika och är bra på olika saker.

– Jag tror att insikten om att man kan göra saker för att fungera lite bättre är viktigt, och det faktum att man kan förstå sig själv och varför man är bättre på vissa saker och sämre på vissa saker. Min förhoppning med den här boken är att man ska ha en ökad förståelse för att vi alla mer eller mindre har drag av adhd och inse att dessa drag också kan innebära fördelar, säger Anders Hansen.

Han vill ändå poängtera att han inte vill bagatellisera problemen för de som befinner sig väldigt högt upp på adhd-skalan.

– Men vi föds inte som oskrivna blad, vi är alla olika och måste ta till vara på de talanger som vi har, i stället för att reflexmässigt tänka kring mediciner och diagnoser. Samtidigt är det absolut så att adhd kan skapa stora problem för väldigt många, säger Anders Hansen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.