Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så kan man stoppa spridningen av smittor på förskolan

Snart drar höstsäsongen igång på förskolorna.
Snart drar höstsäsongen igång på förskolorna. Foto: Tomas LePrince/TT

Förkylningar, springmask och svinkoppor. Det finns flera sjukdomar som sprider sig i förskolemiljöer där många barn samlas på liten yta. Men det finns sätt att stoppa spridningen av smittorna, och mycket handlar om hygien, menar Marianne Bengtsson på Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet.

– När många individer samlas inomhus på en begränsad yta och särskilt under vinterhalvåret, ökar risken för smittspridning, säger Marianne Bengtsson, smittskyddssjuksköterska på Smittskydd Västra Götaland.

Förskolan är en sådan plats där smittor har en tendens att spridas, särskilt eftersom det där samlas många barn i en ålder där de är som mest känsliga. Influensa, magsjuka och förkylning är några av de smittor som lätt sprider sig – särskilt om man inte tänker tillräckligt på hygienen.

I Västra Götalandsregionen startade 2006 projektet ”Hyfs” för att försöka minska smittspridningen på regionens förskolor, både genom information till personalen om vikten av att hålla fast vid en god hygien, och till föräldrar till barn på förskolan.

Att smittor sprids i förskolan är ett problem inte bara för barnen, utan också för personalen. Förskolepersonalen är en grupp som utsätts för många sjukdomar.

– Det är ju inte bara barnen som blir sjuka, utan också förskolepersonalen, som är den yrkesgrupp som drabbas hårdast av sjukdom. Det här slår ganska hårt mot kvinnor som inte heller har så jättebra betalt, säger Marianne Bengtsson.

Förskolan är barnets arbetsmiljö, och ett trött och hängigt barn ska inte vara där.

För att förhindra smittspridning gäller för föräldrar framför allt att tänka på hur barnet mår innan man skickar i väg det till förskolan.

– Föräldrarna måste ta ett stort ansvar här: chansa inte genom att skicka sjuka barn till förskolan. Det är förödande både för personalen och för de andra barnen. Ett sjukt barn sprider infektioner mycket mer än ett barn som håller på att bli friskt eftersom det är i början av en infektion som man utsöndrar som mest virus och bakterier, säger Marianne Bengtsson.

Några av de vanligaste förskolesmittorna är förkylningar och magsjuka. Och där finns några tumregler att gå efter. För magsjuka gäller det att barnet ska ha haft två dagar då det ätit normalt och varken haft diarré eller kräkningar. Om barnet haft feber bör det vara hemma en extra feberfri dag innan man lämnar det på förskolan igen.

– Många föräldrar känner en press att inte vara hemma från jobbet. Och ibland är det svårt att läsa av sina barn och hur de mår, men man får också tänka på att förskolan är barnets arbetsmiljö, och ett trött och hängigt barn ska inte vara där, säger Marianne Bengtsson.

Det är inte bara förkylningar och magsjuka som smittar på förskolan. Marianne Bengtsson menar att man även ska vara försiktig med infekterade och kladdiga sår, som kan smitta genom hudkontakt. Därför rekommenderar hon att barn som till exempel har svinkoppor stannar hemma tills såren är läkta.

– Samma bakterier som vid svinkoppor kan också ge halsfluss, sår och nagelbandsinfektioner. Vi har väldigt stor respekt för sår eftersom bakterierna i ett sår kan ha utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika. Och sprids resistenta bakterier i en barngrupp så är det en mardröm, säger Marianne Bengtsson.

De flesta av de smittor som sprids på förskolorna är kontaktsmittor – vilket innebär att de främst smittar genom att man får virus och bakterier på händerna och sprider dem genom handtag eller hudkontakt. Smittor kan också spridas via avföring och spyor. Marianne Bengtsson menar därför att det är viktigt att implementera riktiga hygienrutiner på förskolan.

Foto: Christine Olsson/TT
Det är viktigt att tvätta händerna på förskolan. Foto: Christine Olsson/TT

För föräldrarna kan en tumregel vara att barnet ska tvätta händerna när det kommer till förskolan, och när det lämnar förskolan.

– En del förskolor har infört sådana rutiner, och eftersom barnen är så lättlärda i en viss ålder kommer de ihåg att påminna sina föräldrar. Men det är bra om föräldrarna tar ansvaret för att barnen tvättar händerna just när de kommer och går från förskolan, säger Marianne Bengtsson.

Smittor som kanske är mindre allvarliga, men ändå nog så problematiska, är till exempel löss och springmask. Skabb kan också spridas på förskolor, men det är ovanligt eftersom det krävs en lite längre tid av hudkontakt, och därför är det mer vanligt att bli smittad av skabb i hemmet.

– Löss kan vara ett gigantiskt problem för en familj, och både löss och springmask kan vara rejält besvärligt på förskolor. Med springmask kan det vara svårt att veta om smittan finns på förskolan eller i familjen, eftersom det tar så lång tid som upp till sju veckor innan man får några symtom. Det behövs flera insatser samtidigt för att stoppa ett infektionsutbrott och ibland kan vi inte säga vilken åtgärd som är viktigast för att hejda smittan utan det är de samlade insatserna som ger effekt, säger Marianne Bengtsson.

Hur mycket personal och föräldrar än försöker så kommer förskolan vara en riskmiljö.

Springmask sprider sig genom sina ägg, och de kan finnas i damm, sängkläder, under naglar och i underkläder. Därför är den svår att bli av med. Springmasken upptäcks som en vit sytråd i ändtarmsöppningen, efter att den vandrat ner från tarmarna. Även om springmask kan vara nog så jobbigt för den som drabbas är åkomman inte farlig. Marianne Bengtsson tror att det kan vara därför man inte tagit så allvarligt på smittan inom vården.

– Men det är så klart ingen bra arbetsmiljö att vara på en plats där man smittas av springmask. Och även om man inte blir allvarligt sjuk av springmask så är det klart att ett barn kan bli påverkat, eftersom barnet kan få svårt att sova på grund av klådan i stjärten.

Marianne Bengtssons råd till föräldrar för att minska smittor på förskolor är att de både tar ansvar för sina egna barn och håller en dialog med personalen på förskolan.

– Precis som jag tycker att förskolepersonalen ska kunna ställa krav på föräldrarna om när de bör hålla sina barn hemma, måste föräldrarna kunna ställa krav på att personalen arbetar aktivt med sin hygienpolicy och jobbar för att barnen inte ska bli sjuka. Förhoppningsvis kan man ha en naturlig dialog i stället för att det här skapar en konflikt, säger hon.

Hon menar dock att det inte helt går att komma ifrån att förskolan, oavsett hur mycket man arbetar med hygienen och rutinerna, är en riskplats för smittsamma sjukdomar.

– Hur mycket personal och föräldrar än försöker så kommer förskolan vara en riskmiljö, men man får göra så gott man kan för att begränsa smittorna, säger hon.

Läs mer: Viktigt att tänka på vid inskolning på förskolan

Sjukdomar som smittar på förskolan.

Magsjuka. Symtomen är ofta kräkningar och diarré. De kan bero på virus, bakterier och parasiter. Vid virusorsakad magsjuka är inkubationstiden i regel en till tre dagar.

För att motverka spridning av magsjuka bör man hålla en god handhygien, lägga blöjor i en plastpåse som knyts och kastas, och hålla tvättställ kranar, toalettsits och spolknopp rena.

Barn med magsjuka bör vara hemma i 48 timmar efter att symtomen tagit slut. För att begränsa spridning av smittan kan även syskon stanna hemma.

Svinkoppor. Svinkoppor är en ytlig hudinfektion, den vanligaste formen ger sår med gulaktig skorpa. De finns ofta i ansiktet, men kan finnas över hela kroppen. Samma bakterie, streptokocker, kan också ge halsfluss och scharlakansfeber.

Så länge det finns oläkta sår är svinkoppor väldigt smittsamt och smittar genom direktkontakt och kontakt med föremål som ett sjukt barn har sugit på.

Man kan begränsa spridningen genom att tvätta händerna ofta, och se till att barnen inte kliar och river i såren. Barnet bör stanna hemma från förskolan tills såren är läkta.

Springmask. Lever i tarmarna, och som vuxen vandrar den ner till ändtarmen för att lägga ägg. Den upptäcks som en vit centimeterlång sytråd i ändtarmsöppningen.

Masken sprids genom att man får i sig äggen som framför allt finns på händerna. Inkubationstiden är lång, 3-7 veckor. Barnet kan återgå till förskolan när det påbörjat behandlingen.

Löss. Huvudlöss smittar om man har närkontakt huvud mot huvud under minst en minut. Det är liten risk att smittas genom mössor och kammar. Tiden mellan smitta och att lössen upptäcks kan vara lång.

Barnet behöver inte vara hemma om det har behandlats och man gjort en uppföljning. Barnet behöver inte skickas hem omedelbart om man upptäcker löss, däremot ska föräldrar informeras så behandling kan påbörjas.

Höstblåsor. En virusinfektion som drabbar barn under sensommaren och hösten. Sjukdomen är lindrig, och startar med måttlig feber. Därefter syns små blåsor i mun, på läppar, i handflator och på fotsulor. Blåsor kan också synas på knän, armbågar och rumpa. De kan även brista och bilda sår.

Sjukdomens inkubationstid är 3-5 dagar. Höstblåsor smittar via saliv, avföring och händer. För att förhindra smitta är god handhygien viktig. Man ska undvika att dela bestick och glas med en sjuk person.

Barnet kan återgå till förskolan när det orkar vara med i barngruppens aktiviteter. Om ett barn har höstblåsor bör föräldrarna informera förskolan.

Feber. Om ett barn har feber ska det stanna hemma en extra dag efter att det återgått till normaltemperatur. Barnets allmäntillstånd ska också vara så bra att det kan vara med på alla förskolans aktiviteter.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.