Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 14:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-ser-livsmedelslagren-ut-i-sverige/

Sverige

Så ser livsmedelslagren ut i Sverige

Bild 1 av 2 Utplockad pastahylla i matbutik i Stockholm.
Foto: Anders Wiklund/TT
Bild 2 av 2 Färskvaror som frukt och grönsaker tar slut snabbast om det blir transportstörningar
Foto: Hasse Holmberg/TT

Svenskarna hamstrar mat i nya coronautbrottets spår. Livsmedelsverket ser ingen risk för matbrist eftersom leveranserna flyter på – även om lagren inte är särskilt stora.

– Det brukar pratas om att de i genomsnitt räcker i tio–tolv dagar, men det är olika för olika varor, säger beredskapshandläggare Therese Frisell.

Sedan någon vecka tillbaka har toalettpappershyllorna gapat tomma i många butiker. Andra åtråvärda varor är konserver och torrvaror som ris och pasta. 

Men någon risk för att det skulle ta slut på mat vill inte matjättarna kännas vid. Även om det kan vara slut på vissa varor i butikerna flyter leveranserna på, menar de tre största livsmedelsföretagen.

”Snabba förändringar i kundbeteendet sätter ett högt tryck på varuförsörjningen. Det kommer att leda till att det blir brist på vissa varor i enskilda butiker men det är inte brist på mat i Ica-butikerna. Läget är ansträngt i hela branschen men situationen är hanterbar. Vi har fortsatt ett bra inflöde av varor från våra leverantörer”, säger Magnus Stadig, logistikdirektör Ica Sverige i en skriftlig kommentar.

Coop uppger att de inte kan svara på hur lång tid det skulle ta innan hela lagret tog slut om leveranserna upphörde. 

– Det varierar så mycket mellan olika varor. Det här är en hypotetisk fråga och kommer inte hända. Varuflödet är gott, men som det ser ut i dag kan specifika varumärken men inga varugrupper vara slut, säger Tarik Belqaid, pressekreterare på Coop.

Han menar att de kommer att hitta alternativa transportvägar om det blir strul med de vanliga på grund av karantänsregler eller andra följder av nya coronautbrottet. 

– Det vi helst använder är tåg. Vi använder flygtransporter i så lite utsträckning som möjligt, men om det är kris och panik får man titta på den möjligheten också. 

Generellt sett är frukt och grönt känsligare för komplikationer i transportkedjan eftersom de kan skadas i transporterna och hinna bli gamla om leveranserna fördröjs. Torrvaror som pasta, ris och konserver är minst känsliga, menar han.  

Magnus Törnblom, presschef på Axfood där Hemköp ingår, tycker att det känns onödigt att spekulera i hur länge lagret räcker eftersom det kan spä på onödig oro. 

– Det är olika för olika varor så det går inte att säga. Det beror också på vilket lager det handlar om. Nu har vi så klart ganska hög omsättning, till en början var det torrvaror men nu köper kunderna mer av det mesta eftersom de lagar mer mat hemma. 

Han menar att de inte ser någon anledning att vara orolig för matförsörjningen.

– Generellt sett kan jag säga att vi i nuläget inte ser några stora störningar när det gäller leveranser. Vi har varor på lager och fortsätter att få in varor från våra leverantörer utomlands. Utmaningen är att hinna få ut dem i butikerna.

Matkedjornas egna lager är i princip de enda som finns i Sverige eftersom staten inte längre har några beredskapslager, menar Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

– Det finns en del kommuner som tittar på lagerhållning, men då pratar man om att kunna försörja skola, vård och omsorg i några dagar. Det är heller inget de måste göra i dagsläget, säger hon. 

I stället uppmanar myndigheterna hushållen att ha ett eget matlager för att klara kriser som elavbrott eller andra störningar. 

– Man pratar om ett lager mat som ska räcka i några dagar och kunna lagras utan kyla och tillagas utan värme. 

Enligt Therese Frisell har matjättarna heller inga större lager eftersom lagring kostar pengar. 

– Man kan säga att det är mycket ”just in time”. De lager som finns omsätts väldigt snabbt. Tanken är inte att varorna ska bli liggande.

Hon menar att det är en svår fråga att svara på hur länge matjättarnas lager skulle räcka om leveranserna tog stopp. 

– Vi har hört från branschen att man i normala fall omsätter en vanlig lagercentral på i genomsnitt tio–tolv dagar. Men det är olika för olika livsmedel. Färska varor kan omsättas på några dagar medan torrvaror som mjöl omsätts på betydligt längre tid, det kan handla om flera veckor. 

Normalt sett tar färskvaror som frukt, kött, mjölk och grönsaker slut snabbast om det blir transportstörningar medan pasta, ris och andra torrvaror inte är lika känsliga.

– Men lager fylls ju regelbundet på och som det ser ut nu har vi inga tecken på att det skulle vara något problem med leveranserna. Vi har regelbunden kontakt med privata aktörer. Den här bunkringen är inget som handeln var beredd på. 

Läs mer: 

De hamstrar toapapper efter nödrykte

DN Åsikt. ”Panikhamstringen drabbar gamla och barn”