Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-09 00:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-ska-krispaketet-radda-sveriges-ekonomi/

SVERIGE

Så ska krispaketet rädda Sveriges ekonomi

Pressträff den 16 mars med Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna, finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet.
Pressträff den 16 mars med Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna, finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet. Foto: Magnus Hallgren

● Sveriges myndigheter kraftsamlar nu för att genomföra ett av de största räddningspaketen för svensk ekonomi någonsin.

● Regeringen hoppas att stöden på upp till 300 miljarder kronor ska kunna rädda jobb och företag från pandemin som lamslår Sverige.

● På torsdagen röstar riksdagen om stora delar av det historiska räddningspaketet.

Den 11 mars kom det första bekräftade dödsfallet i coronapandemin i Sverige. Då fanns 500 kända fall av viruset i landet där livet i övrigt pågick som vanligt.

Finansminister Magdalena Andersson kallade till en presskonferens och sa att spridningen av det nya coronaviruset i Sverige hade gått in i en ny fas.

Läs mer: Det här är regeringens räddningspaket

Hon presenterade då början på vad som skulle komma att bli ett historiskt räddningspaket för svensk ekonomi. Sedan dess har regeringskansliet med hjälp av berörda myndigheter på rekordtid tagit fram fem extra ändringsbudgetar och en rad lagändringar.

– I normala fall tar vi fram en promemoria som vi remitterar, sedan går vi till lagrådet för yttrande, det brukar på skatteområdet ta ungefär ett år. I det här fallet tog det två veckor i princip, säger Linda Haggren, chef för skatte- och tullavdelningen på Finansdepartementet.

Sedan början av mars har hon och en grupp av hennes medarbetare arbetat uteslutande med att hantera åtgärder med anledningen av det nya coronaviruset. I flera fall har man använt lagar och lagförslag som redan existerat och anpassat dem efter de nya behoven.

– Jag tror vi alla har känt att vi har varit med om något historiskt.

Hon säger att det samtidigt har funnits mycket kortare tid för kontroll och kvalitetssäkring.

– Det blir ett större ansvar för alla inblandade att se till att det verkligen blir rätt.

– Man vill inte att systemet ska kunna missbrukas eller fuskas med, men det finns förstås alltid en risk när det handlar om så här mycket pengar, säger Linda Haggren.

På torsdagen ska riksdagen fatta beslut om en stor del av stödpaketet: Skattesubventionerade korttidspermitteringar, statlig sjuklön, hyresrabatter för företag och sänkt arbetsgivaravgift för 1,4 miljoner anställda. Regeringen har uppgett att de samlade stödpaketen totalt kan komma att omfatta 300 miljarder kronor om de olika delarna utnyttjas fullt ut.

En av de myndigheter som berörs mest är Skatteverket, som har flera av stödåtgärderna på sitt bord, däribland uppskov på skattebetalningar. Den lagen trädde i kraft i måndags – då hade myndigheten redan fått in över 6.000 ansökningar från företag som velat få anstånd. Över 200 handläggare arbetar nu med ansökningarna.

Det stödpaket som berör flest svenskar är lagen som ska göra det möjligt för arbetsgivare att korttidspermittera hela eller delar av sin personal med i stort sett bibehållen lön. Staten kommer att stå för merparten av kostnaden. Hur stor slutnotan blir är det ingen som vet.

Tillväxtverket är den myndighet som fått i uppdrag att handlägga ansökningarna och dela ut pengarna. Sedan två veckor tillbaka håller ett team med ett 30-tal medarbetare från myndighetens it-avdelning och konsultfirmor på att bygga en digital tjänst för att hantera ansökningar. Redan innan stödet går att söka har trafiken till Tillväxtverkets sajt varit rekordhög. Samtidigt snabbutbildar de över 100 nya handläggare och Bolagsverket har låna ut 40 personer att avlasta den nedringda växeln.

Parallellt med förberedelserna håller Tillväxtverkets jurister på att tolka hur den ännu inte godkända lagen ska tillämpas.

Även sjukförsäkringen berörs av regeringens stödpaket, bland annat med slopad karens och att staten tar över sjuklöneansvaret de första 14 dagarna. Försäkringskassans chef för sjukförsäkringen, Ulrika Havossar, säger att intresset redan är stort med runt 12.000 fler ansökningar än normalt i mars, och av dem gäller flera de nya ersättningar som ännu inte trätt i kraft.

– Det är många som ringer in och frågar vad som gäller och är oroliga helt enkelt. Vi har ett otroligt tryck.

För flera av stöden råder fortfarande stor osäkerhet. Regeringen har lovat fem miljarder kronor för att kompensera hyresvärdar som sänker hyran för exempelvis restauranger. Reglerna ska vara på plats senast i mitten av april men fortfarande återstår många frågetecken. Länsstyrelsen i Västra Götaland har fått ansvaret att samordna och administrera insatsen men vet ännu inte vad uppdraget innebär.

– Jag kan inte säga att jag riktigt kan uttolka vad det betyder just nu, säger Helena Carling, samhällsbyggnadschef på länsstyrelsen.

– Det finns ingen förordning ännu så vi vet inte så mycket. Men vi jobbar ju med den här typen av stöd redan så vi har en beredskap och är vana vid sådana här frågor.

Flera andra förslag finns i regeringens stödpaket, bland annat en förstärkning av a-kassan som beräknas kosta över fem miljarder kronor.

Ämnen i artikeln

Skatteverket
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt