Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Så tog #metoo Sverige med storm

Foto: Nicklas Thegerström

Under loppet av några febriga dygn accelererade hashtagen metoo och en utbredd tystnadskultur gick i småbitar när rörelsen slog igenom ljudvallen. I ett vingligt växelspel drev sociala medier och traditionell journalistik fram en våg som fortfarande sveper över Sverige.

Tv-profilen Lulu Carter satte stenen i rullning med ett inlägg på Instagram: ”Timell = TV4:s egen Harvey Weinstein”.

– Jag tänkte att ”det är inte klokt att alla pratar om en person i USA, när vi har samma problem i Sverige”. Jag misstänkte att om jag vågade så skulle många andra också våga, säger Lulu Carter.

Det var den 13 oktober och sedan gick det fort. Den 15 oktober skrevs 25 svenska inlägg där ”metoo” nämndes på Twitter och Facebook. Dagen därpå nära 2.000.

Den 17 oktober postades drygt 11.000 inlägg, vilket enligt en analys från företaget Retriever är det hittills högsta antalet under en enskild dag.

Då hade journalisten Cissi Wallin öppet anklagat en Aftonbladetkrönikör* för våldtäkt. Historien var flera år gammal och händelsen anmäld till polisen, som lagt ner förundersökningen i brist på bevis. Men inte förrän nu hade Cissi Wallin valt att namnge den påstådda förövaren.

– Jag tror att det var avgörande. Det som Lulu och jag gjorde var ju inte att peka ut två okända personer. Vi pekade ut två människor som har mer makt än de flesta har, säger Cissi Wallin.

– Man öppnade bara de här dörrarna och så vällde det ut vittnesmål.

I Retrievers mätning kan man se vilka Twitter-inlägg som fått störst spridning. Bland dem finns ett som är illustrativt för vad som hände i svenska medier medan metoo-rörelsen accelererade på nätet.

”Nu är det ett dygn sedan Cissi Wallin outade (Aftonbladetkrönikören) och 4 dagar sedan Lulu Carter skrev om Timell. All media är... tyst. Varför?!?”, twittrade komikern och tv-profilen Clara Henry den 17 oktober.

Läs också: TV4-chefen: Jag tror det är ett undantag, ett rötägg

Anklagelserna mot den amerikanske filmproducenten Harvey Weinstein publicerades först av The New York Times den 5 oktober i ett reportage som byggde på ett stort grävjobb. För Lulu Carter var avslöjandet droppen som fick bägaren att rinna över, men nu blev det ombytta roller när svenska tidningar tvekade om hur de skulle förhålla sig till de uppgifter som spreds på sociala medier.

På sitt Instagram-konto ”1337likes” samlade journaliststudenten Tora Rydelius in andra kvinnors berättelser och publicerade dem med alla namn överstrukna. Under loppet av några dagar nåddes hon av fler än 100 meddelanden från kvinnor som hade egna erfarenheter av trakasserier och övergrepp.

– Jag försökte samla så mycket information jag kunde för tidningarna hade inte så mycket. Från min sida var det ett försök att trycka på media, för att något skulle hända och för att det skulle finnas fler fall än (Aftonbladetkrönikören) och Timell, säger hon.

I Retrievers mätningar syns eftersläpningen tydligt. Inte förrän den 20 oktober, en vecka efter Lulu Carters inlägg, nåddes en första topp i antal publiceringar från redaktionella medier. Då publicerades 771 artiklar där metoo nämns. Drygt en månad senare, den 24 november, nåddes det hittills största antalet publiceringar, 1.479 stycken.

Kvällstidningarna gjorde en följetong av anklagelserna mot Martin Timell, men det var de stora uppropen, där kvinnor från olika branscher och skrån lämnade anonyma vittnesmål, som kom att generera en flodvåg av artiklar i tidningarna. När tidningarna också kom med egna avslöjanden om manliga politiker och kulturpersonligheter började sociala medier i stället följa i de traditionella mediernas fotspår.

– Det tar ofta några dagar innan traditionella medier börjar skriva om något som händer på sociala medier, sedan ser vi ett skifte där de traditionella medierna börjar förse sociala medier med innehåll, säger Ioanna Lokebratt, medieanalytiker på Retriever.

Metoo-uppropen har samlat tiotusentals namnunderskrifter, debatterats i Sveriges riksdag och regeringen har presenterat ett förslag till samtyckeslag. Ändå tror Lulu Carter att vi ännu bara har sett början av rörelsen.

– Det är fortfarande toppen av ett isberg. Men sedan kommer den fantastiska belöningen. Det kommer att ske stora förändringar på arbetsplatser och i lagstiftningen. Våra barn och barnbarn kommer inte att behöva vara rädda, det är min bestämda uppfattning.

*DN har inte namnpublicerat den utpekade Aftonbladetkrönikören.

Läs också: 18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp

En lavin av vittnesmål

Uppropen blev fler och fler när sexuella trakasserier och övergrepp avslöjades i en växande skara av branscher och områden. Här är en lista över flera upprop som har gjorts offentliga.

#tystnadtagning: Det första uppropet. 456 kvinnliga skådespelare berättar om övergrepp inom film- och teatervärlden. Efter publiceringen i Svenska Dagbladet ansluter sig fler kvinnor.

#sistaspikenikistan: 4 627 kvinnor i byggbranschen har skrivit under uppropet med vittnesmål om trakasserier och sexistisk jargong.

#givaktochbitihop: Undertecknat av 1 730 personer som är eller har varit verksamma inom Försvarsmakten.

#sistabriefen: Fler än 2 000 kvinnor från reklam och pr-branschen protesterar mot sexuella trakasserier och övergrepp.

#deadline: Fler än 4 000 kvinnliga journalister skriver i uppropet #deadline att de har fått nog av övergrepp och sexism på redaktionerna.

#utanskyddsnät och #intedinhora: Några av samhällets mest utsatta flickor och kvinnor – prostituerade, drogberoende och kriminella – vittnar om grovt sexualiserat våld.

#nykterfrizon: Flera hundra kvinnor inom nykterhetsrörelsen IOGT-NTO samlas under hashtaggen och många berättar att de utsatts för sexism.

#visjungerut: 653 sångare går samman och protesterar mot sexismen i opera- och konsertmiljön. Kungliga Operans vd Birgitta Svendén sätter själv sitt namn på listan.

#närmusikentystnar: 1 993 kvinnor i den svenska musikbranschen går samman, många vittnar om sexuella övergrepp och rena våldtäkter. På listan till uppropet samlas artister som Carola, Robyn, Zara Larsson, Seinabo Sey, First Aid Kit, Eva Dahlgren och Lill-Babs.

#tystdansa: Drygt 620 dansare skriver i uppropet #tystdansa att de fått nog sexism och trakasserier inom dansvärlden.

#medvilkenrätt: 4 445 kvinnliga jurister publicerar ett upprop med vittnesmål om övergrepp och diskriminering inom rättsväsendet.#inteförhandlingsbart: De svenska facken har också anslutit sig till metoo-initiativet. 1 501 kvinnor från hela fackföreningsrörelsen har undertecknat.

#ickegodkänt: 3 853 av Sveriges kvinnliga lärare ansluter sig till metoo-kampanjen och många berättar om övergrepp och trakasserier som de har utsatts för.

#tystiklassen: 1 700 elever protesterar mot sexism och övergrepp från grundskolan till gymnasiet.

#räckupphanden: Gruppen med över 8 000 gymnasielever vittar om och protesterar mot trakasserier och övergrepp.

#underytan: Uppropet för hedersförtryckta kvinnor. Men många är rädda för att berätta även om de är anonyma.

#visparkarbakut: I facebookgruppen #visparkarbakut har drygt 1 000 skrivit på. Kvinnor och unga flickor berättar om sexuella trakasserier och övergrepp inom rid- och travsporten.

#vårdensomsvek: Patienter som utsatts för sexuella övergrepp inom vården samlas under hashtaggen.

#imaktenskorridorer: 1 300 kvinnor inom svensk politik, däribland Birgitta Ohlsson (L) och Rosanna Dinamarca (V), gick ut i ett gemensamt upprop mot sexism och sexuella trakasserier, stödda av hundratals vittnesmål samlade i en Facebookgrupp.

#teknisktfel: 1 139 kvinnor i teknikbranschen har skrivit under ett upprop mot sexuella trakasserier inom deras bransch. Kvinnorna vittnar om en sexistisk kultur som normaliserats och en tystnadskultur där drabbade kvinnors röster inte hörs.

#larmetgår: Kvinnor inom räddningstjänsten vittnar om sin situation i en mansdominerad kår. Bland vittnesmålen finns kvinnor som skriver att de tvingats lämna brandmannayrket på grund av trakasserier.

#akademiuppropet: 2 400 kvinnliga akademiker har skrivit på ett upprop mot sexuella trakasserier och rena övergrepp inom universitetsvärlden.

#vardeljus: Fler än tusen kvinnor inom Svenska kyrkan har ställt sig bakom uppropet mot sexism och övergrepp.

#vikokaröver: Restaurangbranschens kvinnor vittnar om sexuella trakasserier.

#timeout: 2 290 kvinnor inom svensk idrott – aktiva, tränare, förbundsanställda, sportjournalister och supportrar – har skrivit under idrottens upprop mot sexism.

#utgrävningpågår: 387 arkeologer påtalar att det finns en sexistisk struktur med rötter i arkeologins historia och kräver ett stopp för övergrepp och kränkningar.

#utantystnadsplikt: I det största uppropet hittills slår 10 400 kvinnliga läkare och läkarstudenter larm om vad som händer inom vården. Ofta är det väletablerade äldre manliga läkare som trakasserar och antastar yngre kvinnliga kollegor.

#skiljagnarnafrånvetet: 978 kvinnor inom det gröna näringslivet, som hästverksamhet, skogsentreprenad och fruktodling, vittnar om allt från våldtäkter till sexistiska kommentarer i kostall och styrelserum.

#metoobackstage: Fler än 1 600 kvinnor bakom scenen och kameran larmar om trakasserier och övergrepp inom teater- och filmindustri.

#listanärstängd: 444 kvinnor och icke-binära i nattklubbsbranschen vittnar om trakasserier och övergrepp.

#skrattetihalsen: Ett upprop undertecknat av 80 kvinnliga komiker.

#theshowisover: 873 kvinnor som arbetar på cirkusar i Sverige och andra länder skriver under på ett eget upprop.

#killtheking: 1 381 hårdrockare kräver ett slut på sexism och ett stopp för otryggheten.Fler upprop är på gång.

Källa: TT

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.