Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Så vill myndigheterna sätta stopp för svartjobb på byggplatser

Vid den här villan i västra Stockholm blev en byggnadsställning underkänd.
Vid den här villan i västra Stockholm blev en byggnadsställning underkänd. Foto: Lisa Mattisson

På villatomten i västra Stockholm arbetar romska stensättare som bor i tält och vars fruar tigger. Några kvarter därifrån sliter ukrainska byggnadsarbetare för 30 kronor i timmen utan att följa skyddslagarna. DN var med när arbetsmarknadsministern följde med på inspektionsrunda för att motverka de växande svartjobben.

En grupp minibussar och personbilar kör sakta genom villaområdet. Bilarna stannar till och ett tiotal personer i reflexvästar hastar ut. Villan omringas och två polska byggarbetare ombeds ta fram sina legitimationer. Samtidigt ser gränspolisen till att ingen smiter i väg, men låter bli att gå in huset trots att vi skymtar två ytterligare personer på balkongen en trappa upp. När tillslaget är klart stängs bygget på grund av dålig säkerhet. För entreprenören väntar en rejäl sanktionsavgift.

Insatsen är en del i en ny satsning på myndighetssamverkan för att komma åt svartjobb, skattefusk och människohandel. Sammanlagt 13 myndigheter ingår i gruppen och det finns fem särskilda team runt om i landet som åker ut och gör tillslag på fuskmisstänkta arbetsplatser. Bygg- och transportbranscherna upptar den mesta av tiden.

Den här gråkalla förmiddagen rör vi oss i västra Stockholm. Vi hinner med tre villor före lunch och det blir napp varje gång.

– Om vi ser på villor och småbyggen är det så här det ser ut. De här problemen har växt explosionsartat de senaste fem sex åren, säger Mikael Roos, inspektör på Arbetsmiljöverket och teamledare för en av insatsgrupperna i Stockholm.

Mikael Roos (till vänster), inspektör på Arbetsmiljöverket, om sin syn på hur omfattande fusket är: ”Vi kan ärligt säga att om vi rotar ordentligt så finns det inte ett bygge som klarar sig”.
Mikael Roos (till vänster), inspektör på Arbetsmiljöverket, om sin syn på hur omfattande fusket är: ”Vi kan ärligt säga att om vi rotar ordentligt så finns det inte ett bygge som klarar sig”. Foto: Lisa Mattisson

Det finns ingen officiell sammanställning av hur stor omfattning fusket har. Men enligt Mikael Roos är det så utbrett att det går att göra tillslag i stort sett var som helst.

– Vi kan ärligt säga att om vi rotar ordentligt så finns det inte ett bygge som klarar sig. Även på stora byggen med välkända entreprenörer som tror sig ha järnkoll så hittar vi folk som det sannolikt är fusk med, säger han.

Utanför den andra villan vi besöker hittar vi tre arbetare från Rumänien. De har gjort ett stensättningsarbete och säger själva att de bussas dit varje morgon och hämtas framåt kvällen. De bor i ett tältläger i Högdalen och jobbar medan deras fruar är ute och tigger.

Vi kan ärligt säga att om vi rotar ordentligt så finns det inte ett bygge som klarar sig.

Insatsteamet konstaterar att jobbet utförs av en känd entreprenör i asfaltsbranschen. Han kommer att få efterräkningar längre fram men tills vidare får de tre romska arbetarna jobba vidare.

– Det är tyvärr så här det ofta ser ut. Det här handlar ofta om människor i en svag situation som utnyttjas hänsynslöst på svensk arbetsmarknad. Det här är människor som bor i tält. Samtidigt som deras kvinnor sitter och tigger försöker de lägga sten för att få ihop till uppehället, säger Mikael Roos.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deltar i ett informationsmöte innan tillslaget mot byggarbetsplatser.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deltar i ett informationsmöte innan tillslaget mot byggarbetsplatser. Foto: Lisa Mattisson

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) deltar i början av den här dagens tillslag. Regeringen har sedan tidigare satsat pengar på att stärka samverkan mellan myndigheterna för att komma åt fusk, och lägger ytterligare 18 miljoner kronor till Arbetsmiljöverket i höstbudgeten för att stärka arbetet mot osund konkurrens, som det kallas.

– Det är roligt att se att de prioriteringar som vi har gjort fungerar, säger Ylva Johansson medan arbetsmiljöinspektörerna utverkar förbud mot det intilliggande bygget att fortsätta.

Hon pekar på att regeringen genomfört fler åtgärder för att komma åt fusket, som till exempel krav på personalliggare på byggen och utökade resurser till Skatteverket.

– Så här får man hålla på – tegelsten för tegelsten för att försöka bygga en mur mot utnyttjande av människor, och i förlängningen även mot osund konkurrens mot seriösa företag. Det här har gett bra effekt hittills även om man inte ska tro att det finns en lösning som löser allt, säger Ylva Johansson.

18 miljoner kronor låter inte så mycket?

– Det är jättemycket pengar i det här sammanhanget, säger Ylva Johansson.

Regeringens insatser är i första hand inriktade på arbetsgivarna och att hitta illegal arbetskraft. Personerna som beställer jobben klarar sig oftast utan sanktioner.

– Som privatperson har man ett ansvar att ta reda vad det är för företag man anlitar. Men vi har inga förslag på att kriminalisera individen. Däremot tror jag att man själv måste fundera på när man köper en tjänst om det här är ett rimligt pris, säger Ylva Johansson.

I en villa i västra Stockholm arbetade sex personer. Fyra av dem kom från Ukraina och vistades i Sverige illegalt. De togs om hand av gränspolisen.
I en villa i västra Stockholm arbetade sex personer. Fyra av dem kom från Ukraina och vistades i Sverige illegalt. De togs om hand av gränspolisen. Foto: Lisa Mattisson

Det tredje huset vi besöker genomgår en totalrenovering och kommer att bli en praktvilla med slående utsikt över Mälaren när jobbet är klart. Inspektörerna slår ner på punkt efter punkt när det gäller arbetsmiljökraven och beslutar tämligen omgående om att stänga bygget.

Två av byggarbetarna är från Polen och har alla papper i ordning men fyra andra är från Ukraina och vistas här illegalt. Gränspolisen tar hand om dem. De kommer att sättas i förvar i väntan på avvisning.

Enligt teamledaren Mikael Roos är det vanligt att de hittar medborgare från de gamla Sovjetrepublikerna på svenska byggen eftersom de accepterar låga löner. Ukrainarna som hittades vid den här villan tjänade cirka 30 kronor i timmen.

– Det är klart att de skulle vilja ha mer men om de ställer sådana krav så får de inget jobb. De har accepterat det för att det är bättre än att inte ha något jobb alls. Och jämfört med vad de har hemma så är det fantastiskt bra, säger Mikael Roos.

För de svenska myndigheterna är det här ett rutinuppdrag som kommer att upprepas gång på gång. För de ukrainska byggarbetarna innebär det att deras försörjning är borta.

– Det finns en otroligt stor och tragisk baksida med det här. Samtidigt måste vi jobba för att de här människorna ska få rätt förutsättningar och avtalsmässiga löner. I slutändan slår det här också mot vårt eget system när färre och färre betalar skatt, säger Mikael Roos och fortsätter:

– Det är svårt att leda i bevis att det handlar om människohandel när människorna själva inte anser sig vara illa behandlade, säger Mikael Roos.

Dagens tillslag har riktats mot små arbetsplatser. Mikael Roos berättar att tillslag mot större byggen brukar leda till att människor flyr åt alla håll när de inser vad som är på gång. Bakom verksamheten finns ofta multikriminella som ägnar föga omsorg om personalen.

– Vi har fått veta att folk som skadats på byggen smugglats ut ur landet. Man bär ombord dem på färjan och så får de åka hem. De får inte ens sjukvård här, säger Mikael Roos.

Samverkan mellan svenska myndigheter

Arbetsmiljöverket får 18 miljoner kronor i höstbudgeten för att stärka myndigheternas arbete mot osund konkurrens. Uppdraget är att förbättra myndigheternas gemensamma tillsyn.

Bakgrunden är att företag som medvetet fuskar ofta bryter mot flera olika lagar och regler. Det kan handla om till exempel brott mot arbetsmiljölagen, skattelagstiftningen, utlänningslagen samt bedrägerier och arbetskraftsexploatering.

Olika myndigheter har olika uppdrag och ansvarsområden när det gäller att bekämpa de här brotten. Därför konstaterar regeringen att en god samverkan är avgörande för att arbetet mot osund konkurrens ska vara effektivt.

I dagsläget samverkar Arbetsmiljöverket med tolv andra myndigheter: Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Konkurrensverket, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket, Polisen, Skatteverket, Swedac1, Transportstyrelsen, Upphandlingsmyndigheten samt Länsstyrelsen i Stockholms län.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.