Det var en optimistisk utbildningsminister som tog emot den 600-sidiga luntan från utredaren Lars Arrhenius på en pressträff på onsdagen.

Han har fått i uppdrag av regeringen och samarbetspartierna att ta fram ett förslag på etableringsstopp för nya religiösa friskolor som ska kunna genomföras till sommaren 2023.

Förutom ett etableringsstopp, föreslår utredningen flera skärpningar av de regler för religiösa friskolor som redan finns.

– Min snabba bedömning är att Lars Arrhenius har fog för sitt förslag med ett etableringsstopp för religiösa friskolor. Jag hoppas kunna gå vidare med och genomföra det här förslaget under den här mandatperioden, sade Anna Ekström. 

Först ska det granskas av remissinstanser och Lagrådet ska säga sitt innan det eventuellt kan beslutas i riksdagen.

Och det finns betydande svårigheter med att begränsa nyetableringen av konfessionella friskolor i Sverige eftersom det kan krocka med andra lagar och konventioner.

Enligt Europakonventionen kan det vara diskriminering att inte låta familjer välja skola för sina barn utifrån familjens religiösa övertygelse.

Ett stopp kan också bryta mot den grundlagsfästa näringsfriheten som gör att de som driver konfessionella skolor i dag har rätt att utöka sin verksamhet som alla andra.

– För mig är det helt främmande att svensk skolpolitik ska vara beroende av frihetsregler i näringslivet. Jag vill att skolor ska finnas för barnens och inte för ägarnas skull, säger Anna Ekström.

Men nu har vi ju ett sådant skolsystem?

– Ja, och den här utredningen visar att det är möjligt att lägga fram ett förslag om ett förbud utan att vi bryter mot någon konvention eller lag. Men det måste hanteras på ett klokt sätt, säger Anna Ekström.

Varför är ett stopp så viktigt för dig?

– Jag har med stigande frustration sett att det har blivit fler och fler brottsreportage som handlar om svensk skola. Vi har sett fall av rekrytering till våldsbejakande extremism. Skolor där evolutionsteorin har jämställs med skapelsemyter, där elever inte har fått sin sex- och samlevnadsundervisning tillgodosedd. Flickor och pojkar som har särats på av religiösa skäl, säger Anna Ekström.

Även regler och tillsyn av redan befintliga skolor med religiös inriktning ska skärpas, enligt utredningens förslag.  

Bland annat ska alla som vill starta nya skolor granskas så att de uppfyller vad utredningen kallar för ”demokrativillkor”. 

En granskande myndighet ska då gå igenom vad de eventuellt har gjort för avtryck på webbplatser och i sociala medier. Om att det då finns misstankar att någon förespråkar våld eller diskriminering ska den personen inte få starta någon ny skola.

DN har tidigare rapporterat om Vetenskapsskolan i Göteborg, som bytte namn till Safirskolan, och som tvingades stänga, bland annat för att IS-återvändare ska ha fått anställning där. 

Vi har också skrivit om Nya Kastets skola i Gävle där barnen ska riskera att utsättas för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer, enligt Säpo.

Ingen av dessa skolor har kallat sig konfessionella. Problemet är att friskolor som har religiösa inslag eller sådana kopplingar inte behöver registrera sig som konfessionella.

Det vill regeringen ändra i enlighet med utredningens förslag. 

– Ett problem med dagens lagstiftning är att ingen vet hur många barn som egentligen går i konfessionella friskolor, helt enkelt för att regelverket är så löst, säger Anna Ekström. 

Utredningen uppskattar att cirka 9.400 elever, det vill säga en procent av alla elever i grund- och gymnasieskola, i dag går i konfessionella friskolor.

– Men siffran är osäker. Om det här förslaget går igenom är jag övertygad om att det kommer att visa sig att det är många fler barn som går i konfessionella friskolor än vi vet i dag, säger Anna Ekström.