Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Samer vinner renbetestvist

Birgitta Andersson från Umbyns sameby, Per-Mikael Jonsson från Rans sameby, Elli-Marie Lundgren från Rans sameby, Oleg Omma från Umbyns sameby och Jim Persson, Rans sameby jublar i Umeå efter HD:s beslut.
Birgitta Andersson från Umbyns sameby, Per-Mikael Jonsson från Rans sameby, Elli-Marie Lundgren från Rans sameby, Oleg Omma från Umbyns sameby och Jim Persson, Rans sameby jublar i Umeå efter HD:s beslut. Foto: Mats J Larsson
Högsta domstolen fastställer hovrättens dom i det så kallade renbetesmålet. Det innebär att samerna vann tvisten.

Samer från byarna Vapsten, Ran och Umbyn jublade när beskedet kom att de vunnit målet i Högsta domstolen (HD) mot markägarna i Nordmaling.

– Jag är oerhört glad. Det betyder  mycket för mig. Nu kommer min ställning att vara lika stark även i fortsättningen, säger renskötaren Jim Persson, 30, från Rans sameby till DN.se.

I domen slår HD fast att sedvanerätten för samer att bedriva renskötsel i Nordmalingstrakten i Västerbotten funnits redan 1886, 50 år tidigare än vad hovrätten ansåg i sin dom.

– Det känns underbart att få vara med om att skriva historia för Sveriges urfolk, säger advokat Camilla Wikland som företrätt samebyarna.

Hon kramade om lyckliga samer klädda i kolt, samedräkt, som samlats på ett hotell i Umeå för att ta del av domen.

Klockan 10 hålls en presskonferens med samebyarna och deras juridiska ombud.

Striden mellan de tre samebyarna Vapsten, Ran och Umbyn och 104 markägare i Nordmalings kommun har pågått i över 20 år och samebyarna har vunnit i både tingsrätt och hovrätt.

HD:s domar blir prejudicerande vilket betyder att underdomstolarna måste följa dessa vägledande avgöranden.

I 61 olika punkter motiverar HD sitt beslut. Många av de argument som förts fram av parterna grundar sig på urgamla handlingar och så kallad sedvanerätt.

Fastighetsägarna har bland annat åberopat författningar från 1723, 1748 och 1757 som de hävdar föreskrev att samer inte fick vistas utanför lappmarkerna. Men HD delar inte den uppfattningen utan anser i stället att sedvanerätt till renskötsel kunnat uppkomma trots dem.

Fastighetsägarna har också hävdat att avsaknaden av gamla tvister om renskötsel i sig bevisar att renskötsel inte förekom på de omstridda markerna. Men man kan inte dra några slutsatser av att uppgifter saknas, skriver HD.

Berth Hägglund från Sunnansjö är en av de markägare som processat mot samerna. Han är inte glad över HD:s dom och menar att samerna har ett informationsövertag.

– Samerna har skickliga advokater och lobbyister som för deras talan som urfolk och de har fått stort genomslag i debatten, säger Hägglund.

För honom och de andra markägarna innebär domen att det nu är fritt fram för samerna att släppa ut sina renar på deras marker.

– Det innebär att våra tallplanteringar förstörs totalt och sammantaget gör vi markägare miljardförluster varje år på renarnas framfart, säger Hägglund.

Fastighetsägarna döms nu också att ersätta samerna för deras rättegångskostnader i HD. Sammanlagt handlar det om cirka 3.750.000 kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.