Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Samhället kommer inte bli sig likt efter #metoo”

Internutredningar, avhopp och uteslutningar. #Metoo-uppropet har redan fått stora konsekvenser inom flera branscher.

Christina Florin, professor i kvinnohistoria, ser flera likheter mellan det som händer i Sverige nu och kampen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. 

– Samhället kommer inte att bli sig likt efter detta, säger hon. 

#Metookampanjen startade efter att ett antal kvinnor gått ut och berättat om hur de utsatts för övergrepp och trakasserier av Hollywoodproducenten Harvey Weinstein. Kampanjen, där kvinnor ombads berätta om de utsatts för sexuella trakasserier, fick globalt genomslag. I Sverige ledde den först till stor uppmärksamhet kring medie- och kulturbranschen, men snart började även kvinnor i flera andra branscher gå ut med upprop mot sexuella övergrepp. 

Först ut var över 700 kvinnliga skådespelare som under uppropet #tystnadtagning berättade om vad de utsatts för i arbetslivet. 

Läs mer: Hösten 2017 - Svenska kvinnor satte ner foten

På söndagen samlades hundratals kvinnliga skådespelare på olika scener runtom i Sverige för att läsa upp en del av de vittnesmål som kommit in under uppropet #tystnadtagning. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) var en av gästerna på plats på Södra teatern i Stockholm. 

– Jag blir upprörd över att vi har misslyckats så med policys som bara varit vackra ord. Den svåra biten med att ändra kultur återstår. Det arbetet inleds nu, sade hon då till DN.  

På onsdagen meddelade Diskrimineringsombudsmannen att man gör en tillsyn mot ett 40-tal företag i kultur-, medie- och juridikbranschen till följd av uppropen. 

– I princip vill vi täcka in större organisationer med många anställda. Det handlar om att vi har fått in signaler både genom anmälningar och genom de olika uppropen som gör att vi bedömt att vi börjar med de här branscherna. Men det här är inte slutet – vi kommer att fortsätta tillsynen med fler företag och organisationer i fler branscher, säger Clas Lundstedt, pressansvarig vid Diskrimineringsombudsmannen till DN. 

Enligt lag har varje arbetsgivare som får kännedom om sexuella trakasserier på arbetsplatsen en skyldighet att utreda och i förekommande fall vidta åtgärder för att få stopp på trakasserierna, men också att arbeta förebyggande och främjande. Tillsynen handlar därför om att se till att arbetsgivarna följer lagkraven. Varje organisation som granskas ska därför lämna in sina rutiner och riktlinjer för hur de förhindrar trakasserier och repressalier, och hur de agerar om de får kännedom om oegentligheter. 

Även på Diskrimineringsombudsmannen är man förvånade över bredden och omfattningen av problemet. 

– Vi har alltid sagt att det finns ett mörkertal, och att de anmälningar vi får in inte visar hela bilden. Men det är klart att de här uppropen har varit en ögonöppnare för många, säger Clas Lundstedt. 

Sedan tidigare gör Diskrimineringsombudsmannen också en tillsyn över hur landsting och kommuner arbetar för att förebygga och hantera sexuella trakasserier. Detta på grund av en ny lagstiftning som gäller sedan början av 2017. 

Men förutom myndighetens tillsyn mot ett antal företag har #metoo-kampanjen redan fått konsekvenser på flera institutioner och företag, och för enskilda medarbetare som har pekats ut. Här är några av konsekvenserna. 

Medievärlden: 

Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

När #metoo-kampanjen briserade fick den först konsekvenser inom mediebranschen. Berättelser om mobbning och övergrepp på TV4: storproduktion ”Äntligen hemma” fick till följd att programledaren Martin Timell fick sparken, produktionen lades ner och kanalen bröt allt samarbete med den kände profilen. 

– Det är uppenbart att vi har varit med att bidra till det här. Det finns anledning att säga att vi har blundat för det, säger vd Casten Almqvist till TV4 Nyheterna om situationen vid inspelningarna av programmet. 

En anställd krönikör på Aftonbladet pekades också tidigt ut för flera grova övergrepp. I en granskning som DN gjorde av arbetsklimatet på redaktionen berättade både tidigare och nuvarande medarbetare om en tystnadskultur där vissa profiler hade fritt spelrum att uttrycka sig sexistiskt på arbetsplatsen. Krönikören tog en paus från sitt arbete, och stängdes av från en av de redaktioner där han skrivit texter. 

Tidningens Publisher och chefredaktör Sofia Olsson Olsén berättade för DN att man bland annat tagit hjälp av en extern utredare. 

– För att säkerställa att det här är en bra och sund arbetsplats där ingen känner sig rädd, menade hon. 

Flera Aftonbladet-medarbetare menade också att de känt sig trakasserade av en tidigare Aftonbladet-chef, som senare gått vidare i Schibstedkoncernen. I samband med #metoo-kampanjen polisanmäldes han även för våldtäkt. Detta fick Schibsted att påbörja en internutredning mot mannen, som senare själv avsade sig sin roll i företaget. 

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Fem kvinnliga medarbetare på Aftonbladet har också tagit initiativ till en ny version av Dokumentet som skrevs av Aftonbladets kvinnliga medarbetare på 70-talet. Där berättade kvinnor om sexismen på deras arbetsplats.

#Metoo-kampanjen fick även konsekvenser på SVT. En av kanalens profiler polisanmäldes av en praktikant på en av produktionerna han tidigare medverkat i. Enligt SVT fortsätter programmet att sändas, men SVT-profilen meddelade att han hoppar av ett annat program som han lett. En chef inom SVT sade upp sig efter att ha blivit polisanmäld för sexuella trakasserier, och en internutredning påbörjades. 

– SVT är en stor arbetsplats som inte är förskonad från den här typen av grejer, sade Hanna Dowling, chef för företagskommunikation vid SVT till DN i samband med avhoppet.

En profilerad medarbetare på SVT-sporten fick enligt flera källor sitt kontrakt på sin förra arbetsplats avslutat efter uppgifter om sexuella trakasserier och övergrepp. Även i det fallet har SVT inlett en internutredning. 

Även på Sveriges Radio fick kampanjen konsekvenser. En av radions kvinnliga programledarprofiler blev utredd internt efter att hon enligt uppgifter ska ha rört sina kolleger på ett opassande sätt.

– Om det framkommer någon typ av missförhållande inom SR så har vi som policy att man då tar de uppgifterna på allvar och utreder dem, och det är det vi gör. Vi har naturligtvis policys för olika typer av beteende, sade Claes Bertilsson, presschef vid Sveriges Radio till DN om utredningen. 

Inom tv-branschen berättade flera personer om sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Produktionsbolagen MTG och STH-CPH har startat utredningar mot sina profiler i kölvattnet av #metoo, och branschen kallade till ett krismöte efter uppgifterna om trakasserier och dåliga arbetsvillkor för medarbetarna. 

På tisdagen gick över 4000 journalister ihop i uppropet #deadline där de satte ner foten mot sexuella trakasserier i branschen.

Läs mer: Tv-underhållningens pris: gratisarbete, trakasserier och utbrändhet 

Kulturvärlden: 

Om #metoo-kampanjen satte medievärlden under lupp så gjorde skådespelaruppropet #tystnadtagning som publicerades i SvD att missförhållanden inom film- och teatervärlden kom till ytan. Över 700 kvinnliga skådespelare berättade om olika övergrepp och trakasserier de utsatts för i anslutning till sitt arbete.

Foto: Marcus Ericsson/TT

Kulturhuset Stadsteatern avslutade sitt samarbete med en känd regissör efter att uppgifter framkommit om att han ska ha utsatt medarbetare för sexuella trakasserier. Enligt uppgifter till DN hade teaterns ledning sedan tidigare vetat om mannens beteende men urskuldat det då han ansågs vara ”ett geni”.  Enligt SVD ska flera kvinnor ha gått till ledningen och berättat om mannens närmanden. 

Den utpekade mannen menade i DN att uppgifterna om olämpligt beteende inte var sanna. 

– Jag har förstått att jag baktalats och förtalats, att människor säger saker om mig som inte är sanna, sade han. 

På Dramaten föranledde #tystnadtagning en utredning mot en av teaterns skådespelare. Flera personer berättade för DN om hur de kände sig rädda för skådespelaren, och några krävde att ledningen avgick. Även här påbörjade man en internutredning. 

– Jag kan bekräfta att vi inlett ett internt utredningsarbete. Det genomförs som en del av det stora interna arbetet som inleds i dag, sade Dramatens presschef Mimmi Fristorp till DN.

Dramaten-skådespelaren hävdade att anklagelserna mot honom var överdrivna. 

– Det är klart att det kan bli nappatag och konstiga känslor ibland, det går inte att undvika, sade han till DN. 

På tisdagen publicerades i DN uppgifter från 18 kvinnor som säger sig ha blivit sexuellt utnyttjade och trakasserade av en man med täta band till Svenska Akademien. Mannen driver en litteraturklubb, och ska ha förgripit sig på ett stort antal kvinnor genom åren. Hans organisation, som i DN kallas för Klubben, har fått medel från bland annat Stockholms stad, Kulturrådet och Svenska Akademien. 

Foto: HASSE HOLMBERG

Efter DN:s granskning menade Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius att hon ville kapa alla band mellan kulturprofilen och Svenska Akademien.

– Att avbryta samarbetet och upphöra med ekonomiskt stöd, menade hon i DN var innebörden av att ”kapa banden”. 

Flera förlag har nu också valt att avbryta allt samarbete med Klubben. På torsdagen menade Alice Bah Kuhnke att hon bett sina tjänstemän utreda möjligheterna att ta tillbaka den orden som hon delat ut till kulturprofilen 2015, och som gjorde honom till riddare av första klassen. 

–  Jag mår illa vid tanken att den utmärkelse som personen fått kan ha bidragit till att stärka hans makt och status, och det faktum, vilket framkommer i de artiklar som DN publicerat, att han använt sig av sin position för att begå trakasserier och övergrepp, sade hon till DN. 

Läs mer: 18 kvinnor - kulturprofilen har utsatt oss för övergrepp. 

På onsdagen trädde flera kvinnor fram i en P2 Dokumentär och menade att en svensk världskänd artist inom den klassiska musikvärlden, som även är ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien, ska ha trakasserat dem sexuellt. Han ska tidigare ha tvingats sluta sitt uppdrag på Musikaliska högskolan efter larm om trakasserier. 

Mannen själv nekar till anklagelserna, men enligt dokumentären ska Kungliga Musikaliska Akademiens ordförande, Susanne Rydén, ha varit medveten om anklagelserna även innan den senaste tidens upprop. 

–  I dag är en ny dag efter att hela den här debatten har aktualiserats. Från akademiens sida kommer vi också att arbeta med den, säger hon till Sveriges radio. 

Läs mer: #Visjungerut 705 kvinnliga sångare i upprop. 

Politiken

Under uppropet #imaktenskorridorer som publicerades i SvD gick över 1600 kvinnor ihop och uttalade sig mot sexism och sexuella trakasserier i politikervärlden. Över 500 berättelser kom in under uppropet. 

Läs mer: 1300 kvinnliga politiker i upprop mot sexövergrepp. 

Tre centerpartister, en tjänsteman i riksdagskansliet, en medlem i Centerpartiets ungdomsförbund och en man från Centerstudenter har uteslutits efter anklagelser om sexuella övergrepp. 

En moderat Stockholmspolitiker har också avgått till följd av uppropet. Han har bland annat haft förtroendeuppdrag inom kommunen, och varit anställd av moderaterna i Stockholms läns landsting. 

Anna Troberg, tidigare partiledare för Piratpartiet, berättade i samband med uppropet att hon slutat med politiken till följd av sexuella trakasserier. 

– Man vill försöka förändra, göra saker bättre, men om man över tid märker att saker bara blir värre så är det inte ett ställe man vill vara på och det är inget man vill locka andra till, berättade Anna Troberg för DN. 

Alla Riksdagspartiernas partiledare har sagt till DN att de tycker att #metoo-kampanjen är positiv, och flera har flaggat för skärpt lagstiftning. 

Foto: Eva Tedesjö

– Vi måste alla i olika sammanhang göra det vi kan för att hålla upp ämnet, förebygga och verkligen vara tydliga med att detta inte är acceptabelt, har statsminister Stefan Löfven sagt till DN. 

Enligt Aftonbladet har flera av partierna vidtagit åtgärder efter uppropet. Socialdemokraterna har öppnat en mejladress dit de uppmanar partiets medlemmar att vända sig om de upplevt kränkningar och trakasserier. Även Kristdemokraterna berättar för tidningen att de jobbar med åtgärder efter att kvinnor har vittnat om övergrepp. 

Skolan 

På onsdagen gick över 1700 grundskole- och gymnasieelever ut under uppropet #tystiklassen och berättat om övergrepp och trakasserier i skolan, ibland redan i förskoleåldern. Utbildningsminister Gustav Fridolin reagerade starkt på de berättelser som samlats in. 

Inom kort ska regeringen lämna en proposition som gör att Skolinspektionen ska ta över ansvaret för att ingripa vid rapporterade sexuella trakasserier på skolor. Detta ansvar har Diskrimineringsombudsmannen tidigare haft. 

– –Med den här lagändringen kan staten utdöma viten mot en huvudman (skola) som inte gör något för att skapa en miljö som är fri från sextrakasserier, säger Gustav Fridolin. 

Vad kommer kampanjen få för historiska konsekvenser? 

– Det här kommer absolut att sätta sina spår. De här uppropen, och att de varit så massiva, har visat en kultur som många har känt till men man inte har talat om. Men med hjälp av ny teknik som sociala medier så har det gått väldigt fort att få fram dessa vittnesmål, när väl kvinnliga skådespelare gick ut i Svenska Dagbladet. 

Det säger Christina Florin, professor i kvinnohistoria vid Stockholms universitet. Hon menar att #metoo-kampanjen kan jämföras med rörelsen för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. 

–  Där samlades kvinnor från många olika läger och samhällsklasser. Nästan en halv miljon kvinnor skrev då på masspetitioner för kvinnlig rösträtt, och det här är absolut jämförbart, säger hon.

Läs mer: Maria Schottenius: Nya kvinnorörelsen största som hänt sedan rösträtten

Och den gången ledde kampen till resultat, och 1919 fick kvinnor till slut rösträtt i Sverige. 

– Det var segt som tusan, men till slut gick rösträtten igenom. Och det var väldigt mycket tack vare kvinnornas egen propaganda och organisering, säger Christina Florin. 

Det faktum att flera institutioner nu har tagit kvinnornas berättelser på allvar, gör att det är möjligt att även dessa upprop får stort genomslag och påverkar framtiden. 

– Sedlighet, våldtäkt, porr och trakasserier har ju diskuterats vid flera tillfällen under 1900-talet, men man har inte tidigare sett att sextrakasserier liksom sitter i väggarna i ett institutionellt sammanhang. I dag verkar chefer för kulturinstitutioner och tidningar faktiskt ta det på allvar redan från början. Så därför kommer det att göra stor skillnad tror jag. Det här är något jag inte kan känna igen från historien. Jag tror styrkan ligger i att metoo-rörelsen består av individuella berättelser, säger hon. Det är upplevda erfarenheter - det gör intryck.

Christina Florin menar att det faktum att allt fler kvinnor från olika yrkesgrupper har hakat på uppropen, och gått ut med berättelser ifrån olika branscher, som teknikindustrin, vården och fackförbunden, också gör att kampanjerna kommer att få ett stort genomslag. 

– Det är inte bara kulturens kvinnor som är med, utan det har även varit andra grupper som ofta inte är lika aktiva i kvinnofrågor i den allmänna debatten annat än via facket. Precis som i rösträttskampen, där många vanliga kvinnor var med i kampen. Så jag tror inte samhället kommer bli sig likt efter detta, säger hon. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.