Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Samordnaren mot våldsbejakande extremism: Debatten tippar över när man bara kräver hårdare tag

Anna Carlstedt.
Anna Carlstedt. Other: Fredrik Sandberg/TT

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har upphört i samband med att Anna Carlstedt lämnade över sin utredning till regeringen på fredagen. 

Samordningen tas nu över av den nybildande myndigheten Center mot våldsbejakande extremism, CVE, vid Brå.

Det var alliansregeringen som 2014 inrättade den nationella samordnaren. Uppdraget var att få stat, kommun, myndigheter och civilsamhälle att samverka.

Sedan årsskiftet ligger det samordnande ansvaret hos Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som har inrättat den nybildande myndigheten Center mot våldsbejakande extremism, CVE.

Det är nödvändigt att ha en permanent myndighet som ansvarar för samordningen (CVE), menar Anna Carlstedt. 

– I dag finns det 18 olika myndigheter, såsom polis, Säpo, Skolverket, Brå, MSB, ja det kan vara svårt att veta vilken myndighet som ansvarar för vad i det här arbetet. Just därför är det så bra att det nu finns en permanent samordning som har dockats upp mot en större fungerande myndighet.

Samtidigt är det viktigt att ha kvar flera olika perspektiv på arbetet mot våldsbejakande extremism, menar hon.

– Jag kan känna en viss oro för att man ska tappa något av dem, säger hon och lyfter fram det socialpolitiska perspektivet. 

Det är själva grunden och innefattar det breda förebyggande arbete som sker lokalt och görs av lärare, fritidsledare, socialsekreterare, menar Anna Carlstedt. 

– Det handlar om saker som dessa personer gör varje dag för att värna om demokratin, säger hon.

Sedan nämner hon det säkerhetspolitiska perspektivet.

– Det handlar om poliser, en lagstiftning som fungerar bra, och allt däremellan. I debatten tippar de ibland över när man bara kräver hårdare tag, säger hon. 

Då finns risken att man tappar det förebyggande arbetet som är så viktigt, menar hon. 

– Man måste jobba på alla nivåer samtidigt. Därför är jag särskilt stolt för är att det nu visar sig att vi tänkte rätt, säger hon och syftar på den kritik som samordnaren fick från vissa håll om att man inte skulle jobba mot det högextrema våldet eller mot den autonoma våldsbejakande vänstern. 

– Kritiken gick ut på att vi bara skulle fokusera på islamistisk extremism, eftersom det var där problemen fanns, menade man. 

– Men nu har det visat sig att vi gjorde rätt, att man måste jobba med alla tre miljöerna. Särskilt nu när vi ser att högerextremismen ökar så mycket som den gör, framför allt i norra Värmland, Dalarna, Västmanland och i storstadsregionerna. 

Anna Carlstedt poängterar att alla kommuner kommer att behöva ha en beredskap, bland annat genom att utbilda personal och göra lägesbilder.

– Det är klokt att ha en bred beredskap eftersom man aldrig vet var problemen ska dyka upp nästa gång, till exempel vilken kommun som plötsligt får återvändare från krigszoner.

Det är en av anledningarna till att utredningen föreslår att regeringen ska se till att det upprättas ett nationellt insatsteam som varje mindre kommun kan vända sig till. 

– Små kommuner kan inte greja det här på egen hand. 

Anna Carlstedt vill understryka hur viktigt det är att stötta de tusentals personer som jobbar med detta i kommunerna varje dag. 

– Det är viktigt att man inte tappar det nu när verksamheten flyttas, att se de kommunpoliser, den fritidspersonal, de föreningsledare och socialsekreterare som finns ute och möter det här varje dag.

Mona Sahlin och Hillevi Engström hade uppdraget innan Carlstedt tog över. Efter totalt nästan fyra års arbete har ett slutbetänkande lämnats över till regeringen. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.