Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Sämsta polissiffrorna på åtta år

Polisen har fått en dålig start på året. Andelen brott som klaras upp är den lägsta på många år, visar Rikspolisstyrelsens egna siffror. ”De här siffrorna är skräp”, säger justitieminister Beatrice Ask (M).

TT har tagit del av Rikspolisstyrelsens interna redovisningar av hur polisen har lyckats med sitt arbete hittills i år. Andelen uppklarade fall – då en person har kunnat bindas till brottet – ligger på 17 procent. Det är den lägsta siffran under januari–mars på åtta år.

– Resultaten har inte utvecklats på det sätt som vi har förväntat oss. Vi är väldigt tydliga med att varje myndighet måste klara upp fler brott. Rikspolischefen har med stor tydlighet påpekat detta för länspolismästarna, säger Kalle Wallin, kanslichef hos Rikspolisstyrelsen.

Samtidigt som antalet ärenden som går till åklagare minskar, arbetar polisen fler timmar totalt. Rikspolisstyrelsen slår i sin sammanställning fast att "arbetsproduktiviteten har minskat kraftigt".

– Vi håller på och administrerar ihjäl oss. Vi lägger in arbetstid i tre olika system och många skriver ut bandförhör själva. All administration dödar entusiasmen för utredningsarbetet, säger Tomas Bergström, utredare vid polisen i Örebro.

Flera poliser som TT talar med anser att det ökande pappersarbetet tar tid och kraft från utredningarna.

– Vi har visserligen blivit fler poliser, men det påförs nya uppgifter till oss som jobbar i kärnverksamheten. Under den här perioden har administrationen ökat väldigt mycket för varje polis, säger Martin Åberg, som är inspektör vid Roslagspolisen i Stockholm.

I dag arbetar över 20.000 poliser inom polismyndigheterna, 3 000 fler än för åtta år sedan. Men fler poliser betyder inte per automatik att fler brott klaras upp, enligt Wallin.

– Vi jobbar mer brottsförebyggande och synligt. Samtidigt är vi i ett generationsskifte. De nya poliserna måste ges förutsättningar, genom utbildning och kunskap från erfarna utredare, säger han.

Även Lena Nitz, Polisförbundets ordförande, lyfter fram bristande vidareutbildning som ett problem.

– Den polis i yttre tjänst som ska bli utredare stänger i princip bildörren och går upp till rummet. De lärs upp av sina kollegor om tiden finns. Samtidigt kommer fler brottstyper och många är komplicerade att utreda, som internetbedrägerier, säger hon.

En av dem som känner frustration över polisens arbete är Niklas Johansson i Kalmar. Han anmälde ett bedrägeri sedan han lurats på drygt 3 000 kronor på en köp- och säljsajt, men utredningen lades ned.

– Jag tycker att det är tydligt att poliserna var allmänt inkompetenta. Jag gav dem namn, bevis och allt de behövde. Ändå lägger de ned, säger han.

För justitieministern är det tydligt att polisen inte uppnår "tillräckligt bra resultat".

– Vi behöver gå igenom och se vad det finns för brister i organisation, rutiner och mycket annat. Vi är inte nöjda, säger Ask.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.