Tusentals fler poliser behövs och antalet platser på polisutbildningen har ökat. Nu har begåvningskraven sänkts för att fler ska kunna komma in, rapporterar SR Ekot.
– Det känns som ett bakslag, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande
Utbildningens begåvningstest har en niogradig skala och en normalbegåvad sökande får fyra–sex. Tidigare krävdes en fyra för att komma in, men nu har det kravet sänkts till en trea.
Polisförbundets ordförande Lena Nitz förkastar det nya, sänkta kravet.
– Jag tolkar de sänkta kraven som en panikåtgärd för att fylla platserna på polisutbildningen. Vi på polisförbundet var rädda för att polismyndigheten skulle ta till en quickfix för att lösa det problemet. Men det löser inga problem, utan tvärtom – det minskar polisyrkets status. När kriminaliteten och brottsligheten blir allt mer komplex och avancerad är det här helt fel väg att gå. Nu behöver polisyrket uppvärderas. Det känns som ett bakslag, säger hon till TT.
Hon anser att polismyndigheten behöver göra polisyrket attraktivt och locka fler till att söka till polisutbildningen i stället för att sänka kraven, till exempel genom att höja polisernas löner.
– Vi har polisbrist i dag, men vi behöver också de bästa poliserna. Att vara polis är svårt och komplext och man måste fatta snabba, avgörande beslut. De här besluten kan få stora konsekvenser som kan handla om människors liv. Det ska vara höga krav på den som vill bli polis – för medborgarnas skull.
Att kravet har sänkts från en fyra till en trea menar Lena Nitz innebär en stor skillnad.
– Om det inte vore en stor skillnad behöver de inte göra en sänkning, säger hon och fortsätter:
– Vi behöver ha poliser som är lämpliga för arbetsuppgiften. Det är jätteviktigt. Jag ställer mig oförstående till det.
Fler går vidare
Enligt Stefan Anneli, psykolog vid Rekryteringsmyndigheten som sköter antagningen till polisutbildningen, innebär förändringen att det är fler som går vidare till intervjuer och till att göra personlighetstestet. Han menar att skillnaden inte blir "jättestor".
– Det innebär att det är fler som går vidare till intervjuer och till att göra personlighetstestet, säger Stefan Anneli, psykolog vid Rekryteringsmyndigheten som sköter antagningen till polisutbildningen.
Enligt honom blir skillnaden inte ”jättestor”.
– Det innebär att man ligger lite lägre när det den teoretiska förmågan eller allmänna problemlösningsförmågan. Men då är det här bara en av flera delar vi tittar på i urvalet till polisutbildningen. Där har vi haft med betyg till exempel, hur man klarat sig i skolan tidigare. Vi tittar mycket på den psykiska stabiliteten, den sociala förmågan liksom den fysiska förmågan, säger han.
Under våren fanns 300 platser på polisutbildningen – det ska utökas till 800 under våren 2017.