Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-20 19:31

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sapo-om-spionaget-har-okat-pa-senare-ar/

Sverige

Säpo om spionaget: Har ökat på senare år

Foto: Fredrik Sandberg/TT

I veckan åtalades en svensk-irakisk man misstänkt för att ha samlat in information om exil-iranier. Enligt Säpo har underättelsehotet mot Sverige blivit större.

– Aktiviteterna har ökat och breddats de senaste åren. Det tar vi på största allvar, säger Säpos pressekreterare Gabriel Wernstedt.

Säkerhetspolisen har sedan tidigare vetskap om ett femtontal stater som bedriver olika former av spionage i Sverige. De senaste åren har aktiviteten ökat.

– Det är en kombination av traditionell personbaserad inhämtning, att man värvar agenter, och teknisk utveckling med ökad cyberinhämtning och elektroniska angrepp, säger Gabriel Wernstedt.

Säpo har själva pekat ut tre länder som sticker ut i hotbilden: Ryssland, Kina och Iran.

– Ryssland har under de senaste åren visat en tydlig avsikt att både aktivt och dolt påverka andra stater, men även Kina är en stat som har som avsikt att försvaga Sveriges handlingskraft, säger Gabriel Wernstedt.

Tidigare handlade underrättelsehotet från Kina främst om flyktingspionage. Nu har det utvecklats och gäller inhämtning av information på flera områden, bland annat genom industrispionage, berättar han.

– Kina har en ambition att gå från en regional till en global stormakt. Det gör att deras intressesfär blir allt större och innefattar även Sverige. 

I åtalet mot den svensk-irakiske mannen anklagas den misstänkte för flyktingspionage. När det gäller underrättelsehotet från Iran är det just den här typen av spionage som är vanligast, menar Gabriel Wernstedt.

– Exakt vilka grupper det riktas mot kan vi inte prata om, men det rör sig ofta om minoritetsgrupper.

Flyktingspionaget innebär att stater systematiskt förföljer och rapporterar om personer som flytt landet. I fallet med den svensk-irakiske mannen handlar det om att medlemmar i separatistorganisationer ska ha kartlagts.

– Generellt vad det gäller flyktingspionage används uppgifter för att bedriva olika typer av påtryckning, vilket gör att de här personerna hindras från att använda sina demokratiska rättigheter. Det underminerar demokratin, säger han.

Men informationen kan också leda till att familj och vänner i hemlandet utsätts för våld.

Att utreda flyktingspionage är komplicerat. Det tar ofta lång tid och kräver stora resurser, berättar Gabriel Wernstedt. I det senaste fallet var förundersökningen 1.700 sidor lång.

– När det finns indikationer på att brott begåtts har Säkerhetspolisen en skyldighet att utreda det. Åtalet som väcktes i veckan är ett exempel på det. Men det pågår också ett aktivt arbete varje dag för att för att förhindra olovlig underrättelseverksamhet.