Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Säpochefen: Vi kan säkert bli bättre på terrorbekämpning

Säkerhetspolisens biträdande generaldirektör Johan Sjöö är öppen med att myndigheten, trots bättre lagliga verktyg och stora resursförstärkningar, inte ensamt kan skydda Sverige från terror. ”Vårt arbete handlar till stor del om att väcka upp fler i samhället. Vi kommer aldrig någonsin att klara det här själva”, säger Johan Sjöö.
Säkerhetspolisens biträdande generaldirektör Johan Sjöö är öppen med att myndigheten, trots bättre lagliga verktyg och stora resursförstärkningar, inte ensamt kan skydda Sverige från terror. ”Vårt arbete handlar till stor del om att väcka upp fler i samhället. Vi kommer aldrig någonsin att klara det här själva”, säger Johan Sjöö. Foto: Paul Hansen

○ Säpo lyckades inte hitta IS svenska rekryterare och finansiärer – trots stora resurstillskott. När terrorsekten nu byter strategi står myndigheten inför en ännu tuffare uppgift: Att ringa in och stoppa våldsamma IS-anhängare på hemmaplan.

○ Biträdande chefen Johan Sjöö medger att Säpo kunde ha gjort mer för att bekämpa de växande terrornätverken.

○ Inför hösten begär ledningen en hemlig summa pengar för att punktmarkera hemvändande IS-krigare.

Det sägs att många av Säpos anställda älskar myndighetens placering i ett tråkigt industriområde i  Solna, inklämt mellan Uppsalapendeln och annan infrastruktur.

Inte på grund av placeringen i sig, sett till lunchställen och fikamöjligheter är området rena öknen.

Det som tilltalar delar av personalen är att det nya huvudkontoret byggts på mark vars namn ligger väl i linje med myndighetens hemliga kodex. Sedan 1700-talet kallas området för ”Ingenting”.

”Namnet är ju faktiskt lite spännande”, myste den Säpokommissarie som projektledde myndighetens flytt från Kungsholmen inne i  Stockholm, enligt byggherren Skanskas digitala kundtidning.

Följdriktigt får bilburna besökare gissa sig till att de är på rätt väg när de rullar in mot högkvarteret, på skylten vid infartsvägen står just bara – ”Ingenting”.

Den sekretessbelagda framtoningen är också påtaglig när DN välkomnas av myndighetens biträdande generaldirektör Johan Sjöö. Fotograf Paul Hansens kameror får av oklar anledning inte följa med in.

– Det blir ändå bättre bilder utomhus, tycker pressekreterare Fredrik Milder och hänvisar till entrétrappan, där ett starkt solsken bjuder på fototekniska utmaningar.

Under de kommande 70 minuterna ska Johan Sjöö emellertid försäkra att ingenting i Säpos verksamhet är hemligt för sakens skull. Har det funnits en överdriven tystlåtenhet är den numera utbytt mot transparens och öppenhet. Och kvartersnamnet är inte på något sätt talande för resultatet av den terrorbekämpning som slukar allt större resurser.

– När det låter tomt kring Säpo så är det inte det. Vi finns där och vi delger andra all information som ska delges, garanterar Johan Sjöö när vi tagit rulltrappan upp till ett besöksrum på andra våningen.

Johan Sjöös budskap är att Säpo nu vill ”väcka upp fler i samhället som jobbar med frågan”, det vill säga att förhindra terrorism och extremistiska våldshandlingar.

– Varför ska vi sitta här i Stockholm med informationen inlåst i ett skåp? Blir Sverige säkrare av det? Nej, Sverige blir säkrare av att folk agerar.

•••

Sverige har i 102 år haft en särskild polisenhet som ansvarat för rikets säkerhet. Under de första dryga åtta decennierna låg tonvikten på att avslöja utländska spioner, framför allt från Moskva, och efter Palmemordet på att förse politikertoppar med livvakter.

Men den där septemberdagen för snart femton år sedan förändrade uppdraget i grunden. Självmordspiloterna som kraschade in i  World Trade Center tvingade Säpofolket, som dittills varit experter på att skugga diskreta män i tunnelbanans trängsel, att bege sig ut i förorterna och förstå den islamistiska extremismens grogrunder.

Foto: AP Sverige är ett av de EU-länder där terrorsekten IS värvat flest anhäng­are sett till folkmängden, men Säpo och Åklagarmyndigheten har haft svårt att bevisa brott. Ingen har hittills kunnat åtalas för rekrytering eller finansiering, trots att Säpoledningen är övertygad om att detta är aktiviteter som sker här. Foto: AP

Därefter har det gått fort. 00-talets små, sekteristiska nätverk av islamister i bland annat Haninge och Lund har ersatts av en snabbväxande radikal miljö i Angered, Bergsjön, Hjällbo, Biskopsgården, Vivalla, Rinkeby, Norsborg, Märsta och andra så kallade utsatta bostadsområden i södra Sverige.

Cirka 300 män och kvinnor från Sverige har sedan 2012 tagit värvning i terrorsekten IS hänsynslösa krig i Syrien och Irak. Dessförinnan hade ett trettiotal personer anslutit sig till terrorrörelsen al-Shabaab i  Somalia. I takt med att dessa återvänder – hittills uppskattningsvis 150 personer från Syrien och Irak – anses hotbilden mot Sverige öka genom terrorveteranernas vapenträning, sprängkunskaper och utvidgade kontaktnät.

– Vi är i ett läge som vi aldrig har varit i. Volymen i dag gör att vi måste jobba på ett helt annat sätt, säger Johan Sjöö.

Det nya är att IS, i takt med att terrorsekten blivit alltmer tillbakapressad i Syrien och Irak, uppmanat anhängare i väst att attackera de egna länderna. Och att kartlägga fler potentiella säkerhetsrisker kräver fler spanare, avlyssningsexperter, tolkar, analytiker och personer som kan värva hemliga informatörer. Sedan 2001 har Säpos personalstyrka ökat från cirka 800 till drygt 1 100 och kontraterrorenheten är tveklöst den som vuxit snabbast. Av de drygt en miljard kronor som Säpo fick förra året gick 34 procent till terrorbekämpning. Anslaget till den tidigare så viktiga kontraspionageenheten är numera inte ens hälften så stort, bara 14 procent av årsbudgeten.

Inför att så kallade terrorresor kriminaliserades den 1 april fick Säpo ett påslag på 60 miljoner kronor. Regeringen har för de kommande tre åren lovat ytterligare ett par hundra miljoner kronor extra. Ändå hävdar Johan Sjöö att musklerna inte växer i takt med behovet.

– Vi är en ganska liten myndighet med huvudkontor i Stockholm och ett antal små regionkontor och vi har för länge sedan insett att med den hotbild vi har kommer vi aldrig att kunna hantera detta själva. Så hur använder vi vår resurs bäst?

Svaret ger han själv:

– Det vi har gjort är bland annat att vi har inlett ett nära samarbete med polismyndigheten, som har två fördelar jämfört med oss. Ett: de är väldigt stora. Två: de finns i  hela landet, dygnet runt.

Hur vårt internationella samarbete ser ut, vem vi samarbetar med och på vilket sätt, det kommenterar vi aldrig.

Det betyder att Säpo på ett annat sätt än tidigare berättar vilka individer myndigheten misstänker har vilja och förmåga att begå terrorhandlingar. Informationsöverföringen sker via de nio underrättelsecentrum – ett nationellt och åtta regionala – som bildats för att Skatteverket, polisen, tullen, Säpo, Ekobrottsmyndigheten och andra smidigt ska kunna utbyta operativ information.

– Det vi gör är att vi på både nationell och regional nivå delger information kring bland annat individer, fenomen, miljöer, nätverk. Därefter tar polismyndigheten vid i  sin organisation och för ut det här i lokalsamhället, där de har kontakter med skolor, socialtjänst och civilsamhället, förklarar Johan Sjöö.

Systemet följer den nationella strategi mot terrorism som regeringen antog i höstas. Och på ett övergripande plan tycks alla, det vill säga inrikesminister Anders Ygeman och berörda myndighetschefer, vara överens om att allt fungerar bra. Men längre ner i hierarkin finns kritiker. Som DN berättat klagar kommunala företrädare på att barn till svenska IS-anhängare kan återvända från krigshärdar utan att socialtjänsten får reda på detta.

Johan Sjöö suckar lätt.

– Naturligtvis känner någon beslutsfattare därute att det känns tunt och undrar var vi är. Men vi kan inte jobba mot X antal kommuner, så i det här fallet säger jag: Vänd er till er lokalpolis, för de ska ha den här informationen.

Men enligt DN:s källor är det dock inte heller alltid så att viktig information sipprar ner till den lokala polisen. Integrationspolisen Ulf Boström i Göteborg, som är länk mellan polisen och stadens nästan 30 muslimska församlingar, har till exempel i olika sammanhang framfört att inte heller han får insyn i  Säpos register över kända IS-anhängare och deras familjer.

– Men han är ju en del av polismyndigheten och informationen finns där. Varför han inte har den har vi ingen aning om, det måste hans överordnade svara på, kommenterar Johan Sjöö.

Beskrivningar på samma tema kommer från bland annat södra Järva-området i Stockholm, där polisstyrkan Fenix efter terrordåden i  Paris i november krävde ett särskilt möte med Säpo för att få namnlistor över IS-sympatisörer i Tensta och Rinkeby.

– Återigen är det någonting som polismyndigheten ska svara på. Tro mig, vi finns där. Men det är inte alltid vi som har direktkontakten med dem längst ut, säger Johan Sjöö när DN tar upp fallet.

Även på den internationella arenan har Säpos vilja till öppenhet och samarbete ifrågasatts. I TV4:s ”Kalla fakta” påstod anonyma företrädare för den irakiska säkerhetstjänsten i  början av juni att Säpo, trots flera förfrågningar, inte velat berätta vilka svenskar som rest till Irak för att ansluta sig till IS.

Ligger det någonting i kritiken?

– Hur vårt internationella samarbete ser ut, vem vi samarbetar med och på vilket sätt, det kommenterar vi aldrig. Allt internationellt samarbete skulle gå förlorat om vi gjorde det. Det bygger på förtroende, svarar Johan Sjöö.

I samma program hävdade en grupp privatpersoner att de kartlagt svenska IS-anhängare och förgäves försökt överlämna informationen till Säpo. Liknande beskrivningar har kommit DN till del. Vid ett besök på en palestinsk kulturförening i  Angered i Göteborg hävdade talespersoner att de kontaktat Säpo efter att ha besökt en moské där imamen under fredagsbönen skulle ha uppmanat besökarna att göra ”jihad” genom väpnad kamp i  utlandet. Enligt sagesmännen blev Säpos svar kort: detta kände man redan till.

– Allt vi gör kan vi ju inte berätta om. Därför kan det säkert uppfattas som att man slänger in saker i ett svart hål och att vi inte gör någonting. Det behöver inte alls betyda att det är på det sättet, kommenterar Johan Sjöö.

Tröttnar man inte på att lämna uppgifter om ni inte visar intresse? Eller hör man ändå av sig igen?

– Ja, det hoppas jag sannerligen för det är precis det vi vill, försäkrar han.

•••

Enskilda personers muntliga utsagor är en sak, viktigare är vad Säpo faktiskt åstadkommer. Sedan i höstas har myndigheten presenterat tre utredningar om terrorrelaterade brott som lett till åtal:

○ Två män, 30 respektive 32 år gamla, dömdes i mars till livstids fängelse för terroristbrott i Syrien genom mord. Ytterligare personer är internationellt efterlysta.

○ En 20-årig man dömdes i maj till fem års fängelse för förberedelse till terrorbrott genom att ha försökt tillverka en sprängladdning.

○ En 20-årig man friades i juni för brott mot lagen om förbud mot terrorresa. Domen väntas överklagas till Svea hovrätt.

Johan Sjöö konstaterar med tillfredsställelse att resultatet är bättre än något tidigare år.

– Min slutsats är att vi har mer aktivitet i lagföringsdelen än innan, säger han.

Foto: Adam Ihse TTTack vare att polisen i Västra Götaland hittade halshuggningsfilmer i en mobiltelefon tillhörande den 31-årige utpressaren al-Amin Sultan kunde han och Hassan ­al-Mandlawi, 32, dömas till livstids fängelse för delaktighet i makabra mord på fiender till terrorsekten IS. Här lämnar 32-åringen rättssalen. Foto: Adam Ihse

Samtidigt har ingen av dessa brottsutredningar – trots alla resursförstärkningar – initierats av Säpo självt. De livstidsdömda mördarna avslöjades tack vare att polisen i  Västra Götaland hittade en halshuggningsfilm i en av de dömdas mobiltelefoner i en utredning om bland annat utpressning. Mannen med sprängladdningen greps först sedan hans anhöriga upprepade gånger slagit larm till olika myndigheter. Och den frikände resenären stoppades av turkisk polis och deporterades tillbaka till hemlandet, som han problemfritt kunnat lämna via Arlanda.

Inget anmärkningsvärt utan tvärtom i enlighet med planen, menar Johan Sjöö.

– Det är precis så vi måste jobba... hela samhället måste jobba. Vi kan inte sitta här i Solna och lösa problemen själva.

Säpo bedriver telefonavlyssning, rumsavlyssning, hemlig kameraövervakning, postkontroll, övervakning av elektronisk kommunikation, värvning av hemliga källor och signalspaning via FRA. Varför har inget av detta under senare år lett till några åtal?

– Det är helt omöjligt att kommentera vad vi har och inte har, vad man ser och inte ser.

Ni för register över svenska IS-krigare. Har dessa personer rest på eget initiativ eller har de rekryterats av andra?

– Det ser olika ut. Det är 300 individer. Att det pågår rekryteringsverksamhet i Sverige, det tror vi absolut att det gör.

Inte ett enda åtal har väckts för terroristrekrytering, trots att Sverige är ett av de länder där IS värvat flest krigare per capita. Varför kommer ni inte åt rekryterarna?

– Därför att det är väldigt svårt att bevisa. För det första är det en ganska komplicerad lagstiftning, för det andra är det här ganska säkerhetsmedvetna människor. Det är svårt att få folk att vittna och tala om det som händer. Men tro mig, självklart jobbar vi med det. Det är ju vårt uppdrag.

Enligt er hemsida arbetar Säpo även aktivt mot terrorfinansiering. Hur ser det arbetet ut?

– Det bedrivs som allt annat kontraterrorarbete. Problemet är ytterst att bevisa brottet.

Det finns ingen dom rörande terrorfinansiering efter 2005. Har det inte skett någon terrorfinansiering i Sverige sedan dess?

– Inte som har gått att bevisa i  domstol.

Sedan 2005 har åtta polisanmälningar om misstänkt terrorfinansiering upprättats i landet enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Är det mycket eller lite?

– Det går inte att svara på. Det är ett svårt brott, det är ett komplicerat brott. Tidigare har bevisbördan varit fullständigt enorm, var hamnar slutligen pengarna? Nu har vi fått en viss lättnad. Över huvud taget kan man säga att terrorlagstiftningen är komplicerad att leda i  bevis.

Ni skriver på er hemsida att ni har konkret information om hur terrorfinansieringen går till, bland annat genom sms-lån, billeasing och momsbedrägerier. Varför agerar ni då inte oftare?

– Vi agerar, men det du är ute efter är om vi kunnat leda det i bevis.

Det är ett faktum att många svenska IS-resenärer tagit lån och köpt bilar på kredit innan de lämnat landet. I den mån det utreds, och då av den vanliga polisen, är rubriceringen bedrägeri. Varför utreds detta inte i stället som terrorfinansiering?

– Därför att det går inte att leda den saken i bevis.

Men om man ansluter sig till IS efter att ha lurat en mängd kreditinstitut på pengar, är inte saken klar då?

– Det skulle man kunna tycka. Alla problem med terrorlagstiftningen är att bevisa syftena.

Ni uppmanar andra att agera, bland annat säger ni att bankerna ska granska sina lånekunder bättre. Är det inte i själva verket Säpo som måste bli bättre?

– Ja, vi kan säkert bli bättre på väldigt mycket. Men det här handlar ju också om att väcka samhället.

Det du beskriver är att det sker terrorfinansiering och det sker rekrytering, men det finns inga åtal och domar.

– Vi har inte nått fram.

•••

Frågan om terrorfinansiering är just nu brännhet. Sverige har nämligen ögonen på sig. Det internationella organet Financial Action Task Force, FATF, var nyligen här och samlade in stora mängder data om hur väl Säpo och andra myndigheter följt de internationella överenskommelserna. En rapport väntas i  början av nästa år.

– Det har inneburit väldigt mycket jobb för vår del och det är någonting vi tar oerhört seriöst, säger Johan Sjöö om Säpos kontakter med FATF.

Foto: Robert Granström TTHösten 2015 var säkerhets­polisen övertygad om att en utländsk terrorcell tagit sig in i landet för att förbereda ett dåd. Ett uppmärksammat gripande gjordes i Boliden, Väster­botten, men den misstänkte friades snabbt från anklagelser. Foto: Robert Granström/TT

Det är mycket som står på spel. Förra gången FATF var i Sverige, vilket var för tio år sedan, fick landet så mycket smäll på fingrarna att det tog fyra år innan alla brister rättats till.

Inför det nya besöket, som skedde under två veckor i maj och juni, har den svenska statsförvaltningen – i  brist på framgångsrika polisutredningar – försökt vässa insatserna på andra fronter. Bland annat har Skatteverket gjort revision mot ett 70-tal personer inom den islamistiska miljön och krävt in åtskilliga miljoner kronor i oredovisade tillgångar. Men i en 330-sidig rapport som svenska finansdepartementet överlämnat till FATF medges att pengar strömmar från Sverige till misstänkta mottagare i terrorgrupper via banköverföringar, genom Hawala-nätverk och i form av sedelsmuggling.

– Kritik mot Sverige? Ingen aning, det är massor med myndigheter inblandade. För vår del vet jag inte vad som kommer ut av detta. Vi känner oss ganska trygga i det arbetet så här långt, säger Johan Sjöö angående risken för att Sverige återigen hamnar på FATF:s röda lista.

Utåt säger regeringen sig som sagt vara nöjd med sin säkerhetspolis. Men det finns krafter inom regeringskansliet som vill se mer verkstad. De 60 miljoner kronor extra som Säpo fått för att stoppa så kallade terrorresor har hittills resulterat i ett enda gripande och mycket talar för att IS motgångar i Syrien och Irak gjort resursförstärkningen onödig eftersom rekryteringen av svenska IS-krigare i det närmaste upphört.

Så hur kan Säpo i stället försöka hindra att de alltfler hemvändarna utför terrordåd här i Sverige? Den frågan har justitiedepartementet nyligen ställt till Säpoledningen. Av den till största delen hemligstämplade svarsskrivelsen framgår att Säpo håller med om att mer måste göras – men att detta i så fall kräver ännu mer pengar.

Hur stort det nya anslagsyrkandet är får DN inte veta. Av hänsyn till verksamheten gäller sekretess, meddelar presschefen Fredrik Milder efter att intervjun med Johan Sjöö är gjord.

Det är nu upp till regeringspartierna att ta ställning. Senast i  samband med höstens budgetförhandlingar lär vi få veta om tjänstemännen i  kvarteret Ingenting fått gehör eller inte.

Fotnot: Mötet med Johan Sjöö skedde före terrordådet i Nice.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.