Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

SAS-pilot: Militärplanet passerade rakt över våra huvuden

02:43. SAS-piloten Johan Wiklund berättar hur han var sekunder från att krocka med ett ryskt signalspaningsflygplan i mars.

I fredags var en SAS-flight på kollisionskurs med ett ryskt militärflyg, avslöjade DN i helgen. Men det var inte första gången. I en exklusiv intervju berättar nu piloten Johan Wiklund hur han var sekunder från att krocka med ett ryskt signalspaningsflygplan tidigare i år. ”Det hade kunnat sluta väldigt illa”, säger han.

Det var vår i luften på morgonen den 3 mars när Johan Wiklund satte sig på cykeln i Malmö och trampade mot Öresundståget som skulle ta honom till arbetsplatsen, Köpenhamns flygplats Kastrup. Han minns att det var sol och molnfritt. Perfekta flygförhållanden.

Några timmar senare skulle 134 passagerare landa på flygplatsen i Rom, helt ovetande om att de varit 90 meter från att kollidera med ett ryskt ­signalspaningsflygplan.

8.000 meter upp i luften i internationellt luftrum, fem mil sydväst om Malmö, hände det som många varnat för.

Flight SK 681 hade startat i nordostlig riktning och snabbt svängt höger snett ned över Skåne. Ganska snart hörde Johan Wiklund hur trafikledningen varnade ett annat plan för ett militärflyg i området.

– Jag tyckte det lät intressant, det var länge sedan jag hörde något liknande, säger han.

Johan Wiklund har själv bakgrund i militären och tittade ut för att försöka få syn på planet, fortfarande övertygad om att flygledningen hade kontroll över militärplanets position. Han satte kurs söderut och några minuter senare fick även Johan Wiklund samma varning.

– Vi blev ombedda att stiga till en ny höjd och vi såg ett plan dyka upp i närheten i våra egna system. Men det vi såg var inget militärflyg, utan ett civilt plan. Först då förstod vi att militärflyget de varnade för hade stängt av sin transponder.

Vid flygledningscentralen i Malmö kom informationen om det okända planet från den militära flygledningen, som upptäckt planet i sina system. Enligt Johan Wiklund hade den civila flygledningen kontakt med den militära via telefon.

– Jag hade påbörjat stigningen när jag plötsligt fick ett nytt meddelande där flygledningen föreslog att jag skulle avbryta och behålla min höjd. Jag blev väldigt förvånad. Jag är van att få färdtillstånd, inte förslag om att byta höjd.

Sedan hände allt väldigt fort.

– Precis när jag avbrutit stigningen ser jag det ute till höger. Det är ett grått turbopropflygplan, målat för att man inte ska se det. Jag räknar till fem. Sedan passerar det rakt över huvudet på oss.

Johan Wiklund och hans styrman bedömde att det ryska signal­spaningsplanet passerade 90 meter över dem. Det minimala säkerhetsavståndet är, enligt regelverket, 300 meter.

– Vi blev inte rädda men lite omtumlade övrer att vi hade hamnat så nära. Det som gör det här till en allvarlig incident är att vi faktiskt var på väg mot varandra. Hade vi fortsatt stiga bedömer jag att vi hade varit på kollisionskurs och det hade kunnat sluta illa.

Efteråt gick han ut i kabinen för att se till att alla mådde bra. Passagerarna bläddrade oberört i sina tidningar och läsplattor. Ingen tycktes ha märkt något.

Johan Wiklund betonar att incidenten inte gjort honom rädd för att fortsätta flyga.

– Det ska inte passagerare vara heller. Jag och min familj är trygg med att jag flyger. Men jag har lärt mig att vi är i en ny situation. Trafiken över och kring Östersjön är tyngre och mycket mer frekvent i dag jämfört med för något år sedan. Min incident blottar en svaghet, det kan man inte hymla om.

Så sent som i fredags inträffade en liknande incident i samma område. Ett ryskt militärflyg kom alldeles för nära en SAS-flight på väg mot Polen. SAS dementerade först att något av deras plan varit inblandat, men ändrade sig sedan. Under lördagseftermiddagen var försvarsminister Peter Hultqvist i kontakt med Försvarsstaben om incidenten.

– Att flyga med avstängd transponder som det ryska planet gjorde är olämpligt, allvarligt och farligt. Det är ett direkt hot mot säkerheten i det internationella luftrummet, sa han efteråt.

Försvarsmakten, men också Luftfartsverket och tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen, är oroade över den ökande frekvensen av militärflyg som stänger av sina transpondrar över Östersjön. I veckan pekade Polens försvars­minister Tomasz Siemoniak ut Sverige som det land som varit mest utsatt av det ryska flygvapnets aktivitet i Östersjöområdet den senaste tiden.

Dessutom har antalet kränkningar av exempelvis svenskt, finskt och flera Natoländers luftrum ökat.

– I år har vi haft sex fall av kränkningar av vårt luftrum och flera av dem har varit av flyg utan transponder. Jag vill poängtera att varje gång det händer innebär det risk för mycket allvarliga konsekvenser, säger Roland Murof på den estniska försvarsmakten.

Ansvaret för det svenska luftrummet delas mellan det militära och civila flyget. Den civila flygledningens system, sekundärradar, ger detaljerad information om alla flyg som rör sig i luften. Förutsatt att flygplanen har sina transpondrar påslagna.

Den militära flygledningen utgår däremot från ett så kallat primär­radarsystem där de genom att skicka ut signaler även kan få information om flygplan utan transpondrar.

Säkerhetssystemet hänger därför på att den militära flygledningen larmar den civila flygledningen om de ser plan som flyger utan transpondrar. Om det av någon anledning inte skulle ske återstår ”pilot look out” som en sista säkerhetsbarriär. Alltså att piloten i det civila flyget ska titta ut genom fönstret.

Bara sedan incidenten i mars har den svenska militära flygledningen larmat flygkontrolledningen om mellan fem och tio ”osynliga plan” i anslutning till den civila flyg­trafiken, enligt Transportstyrelsen.

Johan Wiklunds förhoppning är att den civila flygledningen ska få ökade möjligheter att se allt som rör sig i luften, inte bara plan som har sin transponder på.

– Det är ju mitt jobb som pilot att se sanningen i vitögat och ha en korrekt bild av verkligheten. Det hade jag inte den 3 mars.

Men frågan är känslig för både privata och offentliga aktörer. De vill inte förknippas med eventuella luckor i flygsäkerhetssystemen.

– Visst är det så att flygsäkerheten äventyras om militärflygen stänger av sina transpondrar och inte håller sig till god sed i luftrummet, säger Lars-Eric Blad, sakkunnig på Transportstyrelsen.

Pilotföreningen har länge drivit frågan om att även den civila flygledningen ska ha en egen primärradar eller direkttillgång till försvarets system. Incidenten i mars hade kanske kunnat undvikas om den civila flygledningen haft direkt kontroll över situationen.

– Att undvika incidenter som den i mars är en av anledningarna, en annan är att primärradar också kan ge exakta uppgifter om väderförhållanden. Men vi har aldrig fått något gehör för våra påtryckningar, säger ordförande Johan Glantz.

Även Luftfartsverket och Transportstyrelsen håller med om att ett primärradarsystem skulle öka säkerheten för civilflyget, men pekar på kostnadsfrågan.

– Att ha eget primärradarsystem är så klart en möjlighet, men det är dyrt, säger Lars-Eric Blad.

I stället har samarbetet mellan de militära och civila trafikledningarna i Sverige fördjupats under året. Även kontakterna med den danska militären har utvecklats.

– Incidenten i fredags är ett bra exempel på att samarbetet fungerar väldigt bra, säger Micael Bydén, flygvapenchef.

Luftfartsverket tittar nu på olika varianter för att minska riskerna för kollisioner med ”osynliga” plan.

– Vi arbetar nu med att få till ett samarbete med Danmark som innebär att vi vill ha tillgång till signaler från deras primärradarstation på Bornholm. Den har ett viktigt strategiskt läge, säger Anders Jernberg, enhetschef på Luftfartsverket.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.