Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/satsning-pa-foraldrarna-hojde-elevernas-resultat/

Sverige

Satsning på föräldrarna höjde elevernas resultat

Brobyggare Abdi Moalin på läxhjälpen tillsammans med Hamdi Hassan och hennes barn Najma och Nabiil. Foto: Elin Åberg

Bredsands skola, strax utanför Sundsvall, har tagit emot ett stort antal nyanlända elever.

Många av dem har haft svårt att nå kunskapsmålen.

Därför satsade skolan på samarbete med föräldrarna. Tre år senare märks resultat.

– Vet någon vad svaret är? Femton delat i tre?

Läraren Camilla Friberg har matematik med årskurs tre på Bredsands skola. Hon har skrivit talet på den vita tavlan längst fram i klassrummet. 

Näst intill alla elever räcker upp handen och viftar frenetiskt för att få svara. 

– Vad tror du? frågar Camilla Friberg en av flickorna i klassen.

– Det är fem! säger hon. 

Abdi Moalin finns med i klassrummet för att stötta om det skulle behövas. Under försommaren 2019 har han arbetat i nära tre år på skolan och känner alla elever väl. Klass 3A och 3B har han följt sedan de började första klass. 

Han är en av skolans första ”brobyggare”. 

Läs mer: Unga om integration: Det viktigaste är att lära sig språket 

Vi befinner oss i Bredsand, en mil söder om Sundsvall. Med motorvägen tar det tio minuter in till centrala stadsdelarna och utsikten över havet är slående. Från skolan är det knappa 200 meter till närmaste strand. 

Vackert! Men Bredsand är också ett område som möter många utmaningar. 

I en rapport om socioekonomiska förhållanden i kommunen beskrivs det som en plats där ”Arbetslöshet, det ekonomiska biståndet och ohälsotalet är högt. Andelen förvärvsarbetande är låg liksom arbetsinkomsten.”

I rapportens statistik över antalet elever som klarar kunskapskraven ligger Bredsands skola bland de allra längst ner. 

Eleverna Hafsa Hassan och Dessi Yordanova räknar matte tillsammans. Foto: Elin Åberg

Johan Karlsson är biträdande rektor och ansvarig för projektet ”Bredsands brobyggare”. Han berättar att skolan i dag har runt tjugo nationaliteter och att drygt hälften av barnen kom från ett annat land än Sverige. I många år har det varit en utmaning att få eleverna att nå målen. 

För några år sedan märkte skolans personal att just de somaliska barnen, som också är den största gruppen bland utlandsfödda elever, var i behov av extra mycket stöd. 

– Det var så trots att barnen älskade skolan. Vi har alltid haft hög trivsel. Men vi fick ingen utveckling i skolresultaten. Vi kollade då, vad som skiljer den här gruppen från andra. Jo, att föräldrarna många gånger är analfabeter. Många kommer från svåra förhållanden och har aldrig gått i skolan, säger Johan Karlsson.

Läs mer: ”Flerspråkighet är gynnsamt för alla ämnen” 

Han hade hört talas om ett projekt i Linköping som gav inspiration till ”Bredsands Brobyggare”.

– Jag tänkte att om jag själv flyttade till Somalia och inte kunde språket och träffade någon på skolan som pratade svenska så hade jag kastat mig om halsen på den personen och sagt ”Hej! Hjälp mig!”. Utifrån det så kom idén att vi behöver somalisktalande personer på skolan, säger Johan Karlsson. 

För att komma igång ansökte han om statliga medel ägnade att finansiera projekt för bland annat ökad integration.   

Kaithun Alibashi är en av två brobyggare på Bredsands skola. Foto: Elin Åberg

Arbetet med Brobyggarna drog igång 2015 och Abdi Moalin och Kaltun Alibashi anställdes på skolan. Båda är födda i Somalia och har levt många år i Sverige. Abdi Moalin flyttade hit som tjugoåring och har bott i Sverige över trettio år. Tillsammans fick de uppdraget att bygga en bro mellan skolan och de somaliska familjerna. 

De startade läxhjälpen – som blev en lyckad satsning. Varje tisdag och torsdag kommer än i dag elever som behöver stöd – tillsammans med sina föräldrar. När föräldrarna får vara med och gå igenom barnens uppgifter med pedagogerna lär de sig själva om ämnet och samtidigt hur de kan stötta sina barn. 

– I början var det svårt att få kontakt. Föräldrarna har upplevt krig. De har inte gått i skolan, de förstår inte skolsystemet och de vet inte hur de ska hjälpa sina barn, säger Abdi Moalin. 

– Nu kan telefonen ringa klockan nio på kvällen och någon säger ”Hej Abdi, sidan 51 i matteboken, vi har inte löst den, kan du förklara mer?”. Då känner jag absolut inte att ”Varför ringer du klockan nio?”. Känslan är i stället ”Wow! Du ringer och ni sitter tillsammans och gör det här”.

Utöver läxhjälpen finns Abdi Moalin och Kalthun Alibashi tillgängliga som stöd när det behövs, antingen i klassrummet för barnen eller för föräldrarna. Det kan handla om allt från att vara med på föräldramöten till att ta en kaffe med en förälder och svara på frågor hur det svenska systemet fungerar. 

Kalthun Alibashi minns en gång då en av de somaliska flickorna hade slagit ut en tand strax före skolavslutningen. När flickan kom tillbaka på hösten var hon fortfarande utan framtand och gick och höll för munnen. 

– Mamman berättade då att de hade varit hos tandläkare men sedan inte hört något mer. De hade ingen tolk och förstod inte varandra. Jag hjälpte henne att ringa upp tandläkaren och följde med dit, sen fick flickan tanden lagad inom två veckor. Allt berodde på ett missförstånd. Det är det vi gör, vi hjälper när det handlar om barnen, säger Kalthun Alibashi. 

I treornas klassrum börjar det närma sig slutet av skoldagen och barnen ska gå en tipsrunda runt skolgården. 

När de har gett sig av dyker Zeynab Hassan som är mamma till Hafsa upp.  Hon brukar vara med på läxhjälpen och har hört att DN skulle besöka skolan. Därför ville hon komma förbi på väg till jobbet och berätta vad projektet har betytt för henne.

”När barnen ser oss föräldrar sitta bredvid, då blir de glada. Då kämpar de mer” säger Zeynab Hassan, mamma till Hafsa. Foto: Elin Åberg

– ”Brobyggarna” har spelat en så stor roll. Vi har fått hjälp, inte bara barnen, utan också föräldrarna. Vi har utvecklats. När barnen ser oss föräldrar, när vi sitter bredvid, då blir de glada. De är glada och de kämpar mer, säger hon. 

Hon berättar att hon har bott i Sverige i nio år och att ”brobyggarna” hjälpte henne att bli mer delaktig i skolan, att de hjälpte henne att hjälpa sin dotter.

– Vi har ett bra samarbete, vi föräldrar, lärarna, ”brobyggarna” och barnen. Vi är som en cirkel.

Barnen kommer nu tillbaka till klassrummet efter tipsrundan och Emmelie Hammarstedt går igenom de rätta svaren framme vid tavlan. Hur många deciliter rymmer en burk läsk? Tre deciliter. Hur mycket väger ett mjölkpaket? Ett kilo. Hur många centimeter har klassrummets meterlinjal? Hundra centimeter. 

När de rätta svaren räknats tackar alla för i dag och skolan är slut, förutom för några av eleverna som stannar kvar. Det är torsdag och det innebär läxhjälp för de somaliska barnen. Klassrummet blir snabbt fullsatt av elever och föräldrar. Lärarna Camilla Friberg och Emelie Hammarstedt förklarar dagens uppgift som handlar om att lära sig använda adjektiv.

– Det här är så viktigt för oss. Vi är nära lärare hela tiden och den kunskapen som vi får här på läxhjälpen tar vi med och använder hemma, säger en mamma. 

”Hur många deciliter rymmer en burk läsk?” Elever i tredje klass på Bredsands skola går en tipspromenad runt skolgården. Foto: Elin Åberg

Arbetet med ”brobyggare” ska nu breddas.

– Vi har sett att även svenska familjer behöver liknande hjälp och stöd, berättar biträdande rektor Johan Karlsson. 

Han ser att det finns ett behov av att stärka hela området och det är målet med projektet för de nya brobyggarna som just har fått finansiering. En del i arbetet ska precis som med de nuvarande brobyggarna vara att hjälpa enskilda individer eller familjer. Men nu finns en annan utmaning. 

– Här i Sverige är vi generellt dåliga på att be om hjälp. Kanske för att det då upplevs som att man då är ”dålig”, säger han.

– Men vi vill att den som behöver ska kunna komma hit och säga att ”vi har det jobbigt hemma” och känna att det inte är så farligt. 

Han tycker att Bredsand också behöver fritidsaktiviteter efter skoltid, som en teaterklubb, en fotbollsklubb eller andra engagemang. Skolan får i dag axla det sociala ansvaret i området eftersom det inte finns mycket annat än just skolan. 

En föräldragrupp har nyligen startats för att få ”Bredsand att blomstra”, som de själva säger. Johan Karlsson uppmuntrar det initiativet.  

– Vi måste få hela området att stärkas! Ett samhälle som hänger ihop, där det är aktiviteter på kvällarna, skulle ge mer effekt än ytterligare en lärare. Tänk om vi får till det så att lärarna kan fokusera på undervisning och inte behöver ta ett lika stort socialt ansvar. Men vi kan inte sluta att ta det ansvaret om inte någon annan gör det, säger han.

Brobyggaren Abdi Moalin och biträdande rektorn Johan Karlsson får besök av en tidigare elev. Foto: Elin Åberg

Inne i skolans personalrum håller några av lärarna på att packa ihop för dagen när dörren öppnas och en före detta elev kommer in. Han går nu på högstadiet på en skola drygt sju kilometer bort och har kommit förbi för en pratstund med Johan Karlsson och Abdi Moalin. 

Johan Karlsson berättar att pojkens pappa är en av de somaliska föräldrar som varit drivande i att även högstadieskolan ska ha ”brobyggare” – vilket de också har lyckats med. 

Abdi Moalin är glad över resultatet av det gemensamma arbetet. 

– Barnen har utvecklats! De ser också att deras föräldrar inte längre känner sig främmande i skolan. Att de kan möta lärarna och känna sig trygga. Att de vågar vara i skolan, vågar kräva av skolan. De gömmer sig inte längre. Föräldrarna har rätat på ryggen. 

– När barnen får en bild av sin mamma och pappa så här, då får de också med sig en trygghet. 

Läs mer: Satsning på språket stoppade stöket i skolan

Läs mer: ”Ganska stort att som nyexad hoppa in direkt som klasslärare”