Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Sekretessbarriärer hotar extremistbekämpning”

”Handlingsplaner löser ingenting om sekretessen förbjuder kommuner och polis att byta information,” säger Greta Berg, jurist vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.
”Handlingsplaner löser ingenting om sekretessen förbjuder kommuner och polis att byta information,” säger Greta Berg, jurist vid Sveriges kommuner och landsting, SKL. Foto: Paul Hansen

Polisen och kommunerna förväntas samarbeta mot våldsbejakande extremism – men får ofta inte berätta för varandra vad de vet.

Nu varnar bägge parter för att regeringens plan inte kommer att kunna förverkligas.

Regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism väntas presentera en nationell strategi mot extremism och demokratihot på onsdagen. Det tjocka dokumentet, som överlämnas till statsrådet Alice Bah Khunke (MP), ska styra myndighets-Sveriges framtida insatser mot bland annat den växande islamistiska miljön.

Redan innan strategin offentliggjorts kommer hård kritik.

– Strategidokumentet, som jag har tagit del av, innehåller ett snyggt formulerat stycke om hur myndigheter ska dela relevant information om misstänkta extremister. Men i verkligheten går detta inte att genomföra på grund av sekretesslagstiftningen, säger Greta Berg, jurist och brottsförebyggare vid Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Som medlem i samordningskansliets referensgrupp har Greta Berg nyligen framfört SKL:s uppfattning vid ett möte på regeringskansliet.

– Det ställs stora krav på att kommunerna ska agera mot det växande problemet med våldsbejakande extremism. Men det kan de bara göra om de får tillräcklig information från polisen och Säkerhetspolisen, och det jag hör från kommunerna är att man får väldigt lite hjälp, fortsätter Greta Berg.

Kritiken handlar konkret om vilken rätt kommunerna ska ha att få ta del av polisiär underrättelseinformation. Har en person varit i Syrien och stridit för terrorsekten IS? Finns det uppgifter om att någon samlar in pengar för terrorändamål? Hur ser de våldsbejakande nätverken ut på orten? Det är frågor som Greta Berg anser att kommunala tjänstemän under vissa förutsättningar måste kunna få svar på.

– Annars kan de varken ta fram de lokala lägesbilder som regeringen efterlyser eller sätta in insatser i enskilda fall. I dag kan en kommun till exempel vara helt ovetande om att en person stridit i Syrien, vilket gör att åtgärder uteblir för den enskilde och eventuella anhöriga.

Läs mer: ”Säpo informar inte om barn till terrorister”

Greta Berg och SKL är inte ensamma i uppfattningen att sekretesslagarna måste ändras ifall den nationella strategin ska kunna omsättas i praktiskt arbete. Även polisen efterlyser lättnader, fast då främst när det gäller de sekretessregler som gäller inom socialtjänsten.

– Ur vårt perspektiv är det stora bekymret att kommunerna ofta inte får ge oss information som hade varit värdefull för vårt brottsförebyggande arbete, säger Christina Kiernan vid polisens utvecklingsavdelning.

Sekretessbarriären är, enligt henne, särskilt stark när det handlar om personer som fyllt 21 år. Finns det inga konkreta brottsmisstankar kan socialtjänsten i dessa fall inte lämna uppgifter till polisen eller säkerhetspolisen på samma sätt som om det gällde en yngre individ.

 

Om regeringen vill att vi ska vara många som jobbar mot ett gemensamt mål måste vi få rätt förutsättningar.

 

– Det gör att polisen inte kan få reda på ifall socialtjänsten, i en känd extremistisk miljö, har träffat på en person som visat tydliga tecken på radikalisering och till och med sagt sig stå på IS sida. Sekretessen är total för personer över 21, säger Christina Kiernan.

Den generalklausul som finns i offentlighets- och sekretesslagen och som gör det möjligt att bryta sekretessen går, enligt hennes tolkning, inte att använda. Skälet är att det inte är uppenbart att intresset av att uppgiften röjs väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda.

– Alla ska inte veta allt om alla, det är självklart. Men om regeringen vill att vi ska vara många som jobbar mot ett gemensamt mål måste vi få rätt förutsättningar, säger Christina Kiernan.

På samordnarens kansli lyssnar man på kritiken. Tillförordnade samordnaren Daniel Norlander säger till DN att han under dagen kommer att ”lyfta frågan”.

– Det finns utmaningar, absolut, och detta är en av dem. Men i den här diskussionen, som jag tycker är bra, måste man också komma ihåg att sekretesslagstiftningen faktiskt är ett skydd för individer.

Fakta.Sekretessbelagda uppgifter

  • Enligt den så kallade generalklausulen i 10 kap. 27 § offentlighets- och sekretesslagen får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
  • Med stöd av denna bestämmelse kan uppgifter om enskilda lämnas ut av polisen.
  • Bestämmelsen gäller dock inte uppgifter som omfattas av socialtjänstsekretess och kan därför inte tillämpas av socialtjänsten.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.