Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Självmord vanligt bland adopterade

Både adopterade och fosterbarn löper en fyra gånger högre risk att begå självmord än andra jämnåriga. Däremot klarar sig adopterade bättre från missbruk, sannolikt på grund av deras resursstarka familjer, enligt en färsk undersökning DN tagit del av.

Undersökningar om hur internationellt adopterade mår i Sverige kommer i en strid ström. Många har hunnit nå vuxen ålder och forskarna kan i dag jämföra dem med andra grupper i samhället.

I en ny undersökning vid Socialstyrelsen har forskarna jämfört dödsfall bland internationellt adopterade och långtidsplacerade fosterbarn i Sverige. Resultatet visar att självmord är fyra gånger vanligare i de här grupperna jämfört med andra jämnåriga i åldern 13-27 år.

Däremot råkar inte adopterade ut för dödsfall på grund av missbruk, olyckor eller sjukdomar i någon större utsträckning än andra, medan fosterbarn löper en mer än fördubblad risk.

Amerikanska och brittiska studier visar att individer som varit fosterhemsplacerade är överrepresenterade bland de hemlösa.

- I Sverige finns ingen sådan forskning. Vi vet bara att unga som hamnar i fosterhem är överrepresenterade när det gäller genetisk och social belastning, säger Bo Vinnerljung, docent i socialt arbete vid Socialstyrelsen.

Ofta har de föräldrar som är missbrukare, psykiskt sjuka eller på annat sätt oförmögna att ta hand om sina barn. Till skillnad från adopterade får de inte alltid en familj för livet. Fosterhemsvården upphör formellt vid 18 års ålder och relationen till de biologiska föräldrarna är ofta trasig.

- När de går ut i vuxenlivet är de ofta ensamma med ett begränsat socialt nätverk. Ofta marginaliseras de ytterligare av att de haft problem i skolan.

Enligt Bo Vinnerljung är hjälpen allt för inriktad på deras psykiska problem medan skolgången glöms bort. Trots att det är ett välkänt faktum att utbildning ofta är en avgörande språngbräda för en bra väg ut i vuxenlivet.

- Här behöver samhället samordna sina resurser och hjälpa den här gruppen att klara skolan, säger Bo Vinnerljung.

Att adopterade klarar sig bättre ur ett missbruk förklarar forskarna med att de har resursstarka föräldrar som är beredda att satsa på sina barn. Problemen för de adopterade verkar sitta mer på djupet och kan bottna i separationen i tidiga barnaår. Det kan vara en förklaring till varför de begår självmord i så stor utsträckning.

- Vi antar att det är så. Men det är ingen vi vet säkert. Därför är det ett område det är viktigt att gå vidare med så att man kan informera och stötta adoptivfamiljerna på rätt sätt, säger Anders Hjern, barnläkare och epidemiolog vid Socialstyrelsen.

Han menar att de metoder som finns måste utvecklas och spridas för att fler ska kunna ta del av dem. De går ut på att öka kunskaperna hos adoptivföräldrar och ge dem verktyg att arbeta med så att barnen får lättare att knyta an till sin nya familj.

- Det är det där längst där inne man har svårare att nå. De här ungdomarna drabbas av en mer fundamental depression som kommer av kriser tidigt i livet, säger Jan Åke Eriksson.

Han är familjeterapeut vid Folåsa behandlingshem som tar emot adopterade mellan 13-17 år som krisat. Där möter han ofta föräldrar som inte förstått - eller har inte fått tillräcklig information - om vilka problem anknytningsproblemen kan medföra i tonåren och senare i livet.

- Man måste ägna mycket tid med de här barnen. Det går inte alltid att lämna dem på dagis som andra. När de kommer hit har det gått alldeles för långt, vi måste hela tiden hitta nya strategier att arbeta med de här familjerna, säger han.

Socialstyrelsen studerade dödsfall bland unga

Socialstyrelsen har med hjälp av olika register undersökt dödsfall i åldrarna 13-27 år.

Jämförelsen omfattar 12.000 internationellt adopterade, 6.500 långtidsplacerade fosterbarn, 16.000 barn som inte varit föremål för långvarig fosterhemsvård utan andra insatser av socialtjänsten, exempelvis kortare omhändertaganden.

De har jämförts med samtliga 955.000 individer i samma åldersgrupp.

Studien publiceras i den engelska tidskriften Journal of Epidemiology and Community Health under vintern.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.