Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-22 13:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sju-ar-hemma-men-57-svenska-barn-ar-kvar-i-mardromslager-i-syrien/

Sverige

Niklas Orrenius: Sju är hemma – men 57 svenska barn är kvar i mardrömsläger i Syrien

För några veckor sedan levde de föräldralösa sju syskonen i ett vidrigt läger i Syrien fullt av IS-sympatisörer. Nu är de hemma i Sverige, tas om hand av socialtjänst och bör få vara ifred. 

Frågan är: Vad ska hända med de 57 svenska barn som är kvar i syriska läger? 

Rätta artikel

Vi fick egentligen inte komma in i lägret al-Hol i nordöstra Syrien, fotograf Lotta Härdelin och jag. ”Säkerhetsskäl”, var den förklaring vi fick av de kurdiska myndigheterna.

Efter några dagar i Syrien förstod vi att lägerledningen inte hade kontroll över vad som skedde innanför taggtrådsstängslet. Al-Hol var en mardröm, säkerhetsmässigt, sanitärt och humanitärt. Ett flyktingläger på papperet – i praktiken ett fångläger med 73.000 människor, varav många var kvar i Islamiska statens folkmordsideologi. Arga och besegrade terrorsympatisörer, packade som sillar i ett stinkande överbefolkat tältläger.

Sjukvårdare tilläts inte röra sig i lägret utan beväpnade vakter – det var för farligt. Kvinnor och barn attackerade poliser och lägerbesökare med stenar. 

I stora sektioner av lägret levde enbart tusentals mammor och barn. Här fanns en hel del svenskar, enligt de listor som DN lyckades få tillgång till. Totalt räknade vi till 90 svenskar i al-Hol och i Camp Roj, ett annat läger. 64 var barn. Nästan alla var under tio år, flera var nyfödda. 

Av 25 svenska IS-mammor stod 21 listade som änkor. De var unga, ofta i 25-årsåldern. Här fanns kvinnor från Göteborg och någon från Malmö, samt några från andra svenska orter. Den största gruppen kom från Stockholms norra förorter. De unga kvinnorna hade lämnat Sverige redan som tonåringar för att ansluta sig till IS, rekryterade av en svensksomalisk IS-terrorist som ska ha dödats 2017

IS besegrades till slut militärt i Irak och Syrien. De i terrorsekten som överlevt överlämnade sig eller greps av kurdiska styrkor. Männen sattes i fängelse, medan kvinnorna och barnen hamnade i Al-Hol eller i Camp Roj.

Efter nästan en vecka i Syrien lyckades vi ta oss in i al-Hol. Misären, desperationen och ilskan slog genast emot oss. Överallt såg vi människor utan armar eller ben, droppande kompresser, barn som grät och skrek rakt ut.

Vår plan var att träffa svenska vuxna och intervjua dem om varför de lämnat Sverige för att ansluta sig till världens kanske mest aggressiva och extrema terrorgrupp. Det fick vi inte. Däremot lyckades vi leta oss fram till sju små svenska barn. I ett tält i al-Hols område för föräldralösa barn satt de, syskonen. 

Den äldste pojken var åtta år, men alla barnen i syskonskaran såg mindre och yngre ut än vad de var. De sista månaderna hade många IS-terrorister och deras familjer svultit, och kokat örter och gräs till barnen för att stilla hungern. Syskonen vi mötte var utmärglade och rörde sig långsamt, som åldringar. De åt couscous och vita bönor i tältet. Mat fanns. Men omsorgen och kärleken var det dåligt med.

I ett hörn satt en kvinna som var anställd för att se till barnen, men hon verkade knappt bry sig. När den svårt undernärde ettåringen säckat ihop på tältgolvet stegade kvinnan fram och lyfte omilt upp honom i ena armen. När vi var tvungna att åka iväg bad en pojke att vi skulle ta honom med till Sverige. ”Åka”, sa han, om och om igen, på sin göteborgska dialekt. Han försökte klättra in i vår bil. Till slut blev jag tvungen att bära tillbaka pojken till tältet. Han grät förtvivlat när jag satte ned honom. Kvinnan som skulle ta hand om barnen gjorde ingen ansats att trösta honom. 

Nu har de sju syskonen landat i Sverige. De tas om hand av socialtjänsten och placeras i jourfamiljehem. Sedan utser sociala myndigheterna tillfälliga vårdnadshavare. Det är inte sannolikt att alla sju barnen hamnar i samma familjehem. Det är heller inte särskilt troligt att mor- och farföräldrarna tilldelas vårdnaden, säger en myndighetsperson med insyn i ärendet.

När sju av de 64 svenska barnen räddats från al-Hol-lägret är frågan vad som kommer att hända med de 57 svenska barn som är kvar i Syrien – och med deras mammor. Frågan diskuteras just nu i regeringskansliet, men något beslut är inte fattat.  

När vi var i al-Hol i mitten av april dog fyra-fem barn varje dag i lägret. Många hade kunnat räddas om de fått adekvat vård och omsorg. Men hur skulle det gå till i ett läger fullt av arga IS-sympatisörer, där vårdpersonalen inte ens kan röra sig fritt?

En bit utanför lägret såg vi en grässlänt med hundratals små kullar av rödbrun jord. Där grävdes de barn som dog i al-Hol ner, i omärkta gravar. Skära och ljusblå barnfiltar låg slängda mellan jordhögarna.