Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-02 15:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sjukhusdirektor-vi-maste-lara-av-coronakrisen/

Hälsa

Sjukhusdirektör: Vi måste lära av coronakrisen

Sektionsledare Helena Gisslén vid infektionskliniken på Sahlgrenska visar hur provtagning för coronaviruset går till.
Sektionsledare Helena Gisslén vid infektionskliniken på Sahlgrenska visar hur provtagning för coronaviruset går till. Foto: Adam Ihse/TT

Vid årsskiftet inrättade regeringen ett nationellt råd som ska få bukt med bristen på vårdpersonal. Sedan dess har behovet blivit än mer aktuellt.

– Under coronakrisen har vi tagit ett jättesteg framåt vad gäller effektivisering inom vården, säger rådets ordförande Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska.

I Sveriges samtliga regioner råder det i dag brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och i alla utom en även på sjuksköterskor med grundutbildning. Avgångsklasserna har blivit större de senaste åren, men pensionsavgångarna är fler. Nästan var tredje specialsjuksköterska är över 60 år. Det visar Socialstyrelsens årliga kartläggning av kompetensbehovet inom vården.

Regeringens nationella vårdkompetensråd hann precis ha sitt första möte innan coronakrisen bröt ut.

– Verkligheten har varit rådet behjälpligt. Det är jättetråkigt det som hänt, men nu gäller det att vi lär oss av det.

I det pressade läge vi haft har man varit tvungen att fokusera på själva sjukvården – administrativa uppgifter har fått skalas bort. Det är något vi måste ta med oss efter det här.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska, berättar att pandemin har bidragit till en boom inom digitaliseringen av vården.

– Vi har blivit tvungna att jobba med digitala verktyg och snabbt se över regler för hur vi ska jobba fysiskt med misstänkt smittade patienter. Det är sådant som vi velat få till länge, men nu varit tvungna att genomföra.

På många håll inom landet har man nu digitala vårdmöten, både med patienter och mellan personal. Mötena har visat sig vara mer effektiva än normalt – de blir ofta kortare och vårdpersonalen sparar in tid på uteblivna resor, enligt Ann-Marie Wennberg.

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska.
Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska. Foto: Tomas Ohlsson

Sjukvårdspersonalen har också varit tvungen att prioritera bort administrativt arbete som normalt tar mycket tid.

– I det pressade läge vi haft har man varit tvungen att fokusera på själva sjukvården – administrativa uppgifter har fått skalas bort. Det är något vi måste ta med oss efter det här. Digitaliseringen måste också omfatta stödfunktioner som gör att vårdpersonalen får mer tid till patienter och inte fastnar i administrativa uppgifter.

Rådets uppdrag är att komma tillrätta med personalbristen inom vården – och då måste fler lockas till yrkena och all kompetens tas tillvara, bland annat utländskt utbildad vårdpersonal.

Det är viktigt med möjligheter att prova på yrket. Om man vet vad man ger sig in i är man mer stabil i sitt val av utbildning.

– Allt som snabbar på processen för vårdpersonal som utbildat sig utomlands att få sin svenska legitimation är bra. Samtidigt ska förstås alla krav uppfyllas, som patient måste man kunna känna sig säker.

Ann-Marie Wennberg hoppas att det ökade söktrycket på vårdutbildningar som registrerats vid landets högskolor och universitet ska bestå och att några av dem som hjälpt till i vården medan de varit permitterade från sina vanliga jobb ska vilja stanna kvar.

– Det är viktigt med möjligheter att prova på yrket. Vi har sett stora avhopp från både läkar- och sjuksköterskelinjen och det kan delvis bero på att man först när man kommit en bit in i utbildningen insett att ’det här är inget för mig’. Om man vet vad man ger sig in i är man mer stabil i sitt val av utbildning.

Läs mer:

Intensivutbildning för nya svenskar ska minska bristen på vårdpersonal

”Vår sjukvård är byggd för en annan tid” 

Kom som flykting – nu är Ermira den trygga personen

Så ska Sverige undvika brist på skyddsutrustning 

Ämnen i artikeln

Sjukvård
Hälsa
Göteborg
Sahlgrenska
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt