Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 11:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/skarpta-straff-for-hedersbrott/

Sverige

Skärpta straff för hedersbrott

Från den 1 juli skärps straffen för hedersrelaterade brott. Det innebär bland annat att socialnämnder kan utfärda utreseförbud om man anser att det finns en akut risk att ett barn förs utomlands för att giftas bort eller könsstympas.

TT Text

Lagändringarna gällande hedersrelaterade brott som är en del av överenskommelsen mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna och innebär bland annat att domstolar ska se hedersrelaterade motiv som försvårande när man tar beslut i straffrågan.

– Det är en avgörande lagändring. Nu blir det straffbart när vårdnadshavare förmår eller tillåter ett barn att gifta sig. Vårdnadshavares ansvar blir att skydda barn från äktenskap, säger Liberalernas partisekreterare Juno Blom, tidigare samordnare på det nationella kompetensteamet för hedersrelaterat våld och förtryck.

Enligt den rapport som Matilda Eriksson, sakkunnig i frågor som gäller hedersrelaterat våld och förtryck, lade fram i mars i år misstänker man att omkring 200 barn fördes ut ur Sverige förra året, ett tiotal av dessa misstänker man ha blivit bortgifta. Mörkertalet tros vara stort.

Få polisanmälningar om äktenskapstvång har lett till domstol och ännu färre till fällande dom. I och med de nya lagändringarna kan man nu straffas även om man inte använt olaga tvång eller utnyttjat barnets situation när man tvingat in det i äktenskap eller äktenskapsliknande former.

Juno Blom hoppas att det förhoppningsvis kommer ha stor effekt och leda till fler fällande domar.

– Det finns fortfarande saker som måste kompletteras men jag tror att det här kommer att vara en avgörande skillnad.

Hon pekar bland annat på att man måste stärka förmågan i rättsväsendet att driva fall till domstol, att se till att alla socialtjänst, skola och polis samverkar för att skydda barnen. Det måste också skickas tydliga signaler till barn som riskerar att bli bortgifta eller könsstympade att de kan skyddas och till vuxna som gör det möjligt att de kan straffas, säger Juno Blom.

I och med de nya lagändringarna blir det möjligt för socialnämnder att i akuta ärenden besluta om utreseförbud om man misstänker att ett barn är på väg att föras utomlands för att ingå äktenskap eller könsstympas.

Det innebär att man kan stoppa utfärdanden av pass till barn och de vuxna i barnets närhet som bryter mot utreseförbudet kan straffas med upp till två år i fängelse.

Mikael Thörn, expert på hedersförtryck på Jämställdhetsmyndigheten, anser att det är avgörande hur man når ut med informationen till domstolar, polis, socialtjänst och skola för att lagstiftningen ska bli effektiv.

– Det är jätteviktigt att det implementeras och följs upp att man har utbildningsinsatser. Hade man redan i dag tillämpat den nuvarande lagstiftningen fullt ut i alla kommuner och regioner så hade man kunna skydda fler barn och unga som riskerar att föras bort.

Ökar kunskapen hos domstolarna om hur man kan belägga att det handlar om hedersmotiv kan de fällande domarna bli fler.

– Jag tror det här kan bara ett komplement, hur effektivt det är får framtiden utvisa, men sammantaget blir det ett effektivare skydd för den här gruppen av barn, säger Mikael Thörn.

Ämnen i artikeln

Hedersbrott
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt