Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Skatteverket: ”Svenssons” göder den grova ekonomiska brottsligheten

Dubbelmoral hos vanliga ”Svenssons” gynnar den grova ekonomiska brottsligheten, menar Skatteverket.
Dubbelmoral hos vanliga ”Svenssons” gynnar den grova ekonomiska brottsligheten, menar Skatteverket. Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

Dubbelmoral hos vanliga ”Svenssons” gynnar den grova ekonomiska brottsligheten, menar Skatteverket. Minst 50 miljarder kronor försvinner i svarta sektorn i medvetet fusk årligen. En stor andel kommer från handeln med illegal sprit, cigaretter och svart arbetskraft inom servicesektorn.

– Om vi som privatpersoner bidrar till deras tjänster gynnar vi den grova brottsligheten eftersom de investerar pengarna i den kriminella verksamheten. Det hänger ihop. Vill man samtidigt ha bra varor och fasta jobb håller inte den här dubbelmoralen, säger Pia Bergman, nationell samordnare för kontroll av grov ekonomisk brottslighet på Skatteverket.

I spåren av den pågående våldspiralen i Malmö har det blossat upp en debatt kring vanliga medborgares egenansvar när det gäller den grova organiserade brottsligheten. Som DN tidigare skrivit är Mårthen Gunnarsson, chef för Folkets Park i Malmö, en av dem som tagit upp detta i ett uppmärksammat veckobrev. Han menar att vanliga människor göder kriminalitet utan att se sambandet. Det kan till exempel vara att köpa billiga insmugglade cigaretter, åka svarttaxi eller anlita städtjänster svart.

Skatteverkets Pia Bergman håller med honom.

– Vi ser hur den grova brottsligheten tar sig in i samhället för att vi låter den göra det, säger hon.

– Det finns en naivitet, man tänker inte. Det känns bra att göra det korta klippet men i förlängningen slår man undan framtida arbetstillfällen genom att det ökar marknadsandelarna och lönsamheten för de kriminella men också osäkerheten och korruptionen i samhället.

En nyligen publicerad rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att gråzonen där svarta affärer ofta bedrivs parallellt med helt laglig och beskattad verksamhet ökar. För de kriminella innebär det att de kan hålla en snygg fasad utåt med ett etablerat företag och samtidigt ägna sig åt exempelvis pengatvätt och svartarbete där papperslösa ofta utnyttjas med låga löner och usla arbetsvillkor. Samtidigt blir det mer riskfritt att kunna investera i annan kriminell verksamhet som vapenbrott, våldsbrott och drogbrott.

– Som jag ser det är det ett stort och dessutom växande problem som ökar för att det finns mycket pengar att tjäna, säger Pia Bergman.

Hur stor andel som svenska staten går miste om i medvetet fusk i form av skatteintäkter, arbetsgivaravgifter och moms är det ingen som vet. Men Skatteverket uppskattar att det rör sig om runt 50 miljarder kronor varje år.

– Av den summan är det mycket som hamnar i den organiserade brottslighetens händer och fickor. Det är pengar som inte investeras i välfärd.

Men den kriminella näringsverksamheten i dag är mångfacetterad och inte alltid lätt för ”Svensson” att upptäcka - inte ens myndigheterna har tillräckliga verktyg för att komma åt den. Något som de kriminella är snabba att utnyttja.

Skatteverket har därför tillsammans med andra myndigheter vänt sig till regeringen och lämnat in förslag på lagändringar, bland annat att arbetsgivaravgifter ska redovisas på individnivå varje månad för att lättare komma åt svart arbetskraft och sekretesslättnader mellan olika myndigheter.

Hos privatpersoner efterlyser Skatteverket en ökad medvetenhet som skulle få stor effekt på de kriminella nätverkens affärsverksamheter.

– Ta kvitto, använd ditt sunda förnuft, ställ mer frågor och sluta vara så naiv. Tänk ett steg längre. Om man till exempel anlitar en firma för ett Rot – eller Rutuppdrag kan det vara bra att kontrollera om den som är hemma hos dig verkligen är från det företag man har avtal med. Det kan även vara medmänskligt för det minskar risken för människohandel och annat, säger Pia Bergman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.