Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Skidorters behov av snö krockar med naturvärden

Vita band med artificiell snö i för övrigt gröna landskap är vanligt på kontinenten. Här i Ruhpolding i södra Tyskland.
Vita band med artificiell snö i för övrigt gröna landskap är vanligt på kontinenten. Här i Ruhpolding i södra Tyskland. Foto: Matthias Schrader

Snö kan bli en bristvara i framtiden. För svenska skidorter innebär klimatförändringen 20–60 färre snödagar per år. De största orterna har redan ansökt om att få pumpa upp mer vatten ur älvar för att öka den egna produktionen av snö.

Just nu är stora delar av Sverige vitt och det är full fart i skidbackar och skidspår även i södra delen av landet. Men i en nära framtid kommer det att bli allt mer komplicerat att få fram tillräckligt med snö för skidåkning.

Enligt SMHI:s prognoser innebär klimatförändringen att stora skidorter som Åre, Vemdalen och Sälen kommer att få betydligt färre snödagar. I dag är deras snösäsong 180–200 dagar. Men redan under perioden 2021–2050 kommer antalet dagar med snö att vara 20 färre. Längre fram i tiden 2069–2098 kommer minskningen att ligga på 40–60 dagar.

– Säsongen kommer att bli kortare. På vissa platser kanske till exempel julsäsongen blir lite mer osäker, säger Gustav Strandberg, klimatforskare på SMHI.

Foto: Lisa Mattisson

Två miljoner svenskar tar sig varje år till en skidanläggning någonstans i Sverige för att åka utför. Mildare vintrar blir en utmaning för skidorterna som redan har börjat förbereda sig.


I Åre vill Skistar producera mer snö och har ansökt om att få pumpa upp större mängder vatten ur Åreälven än de tidigare haft tillstånd till. Företaget vill öka uttaget från drygt 2 miljoner kubikmeter vatten till 3,2 miljoner kubikmeter per år.

– Redan i dag är det betydligt högre krav från våra gäster och oss själva på att det ska finnas snö och bra preparerade nedfarter. Vi har också försökt tänka långsiktigt och se vad vi behöver i framtiden, säger Anders Aspholm, driftansvarig vid Skistar i Åre.

Vi ser risker för lekplatser för öring och röding.

I december gav Mark- och miljödomstolen i Östersund tillstånd till ökningen, men domen har överklagats av länsstyrelsen i Jämtland. Problemet är inte mängden vatten utan att Skistar har fått tillstånd att pumpa upp vatten när flödet i älven är så lågt som 4 kubikmeter per sekund, gränsen låg tidigare vid 6,7 kubikmeter.

– Just innan vårfloden kommer igång är flödena som lägst och för låga nivåer kan leda till skador på fiskbeståndet. Vi ser risker för lekplatser för öring och röding, säger Sara Huss på miljöskyddsenheten hos länsstyrelsen i Jämtland.

Åreälven och Åresjön ingår i ett Natura 2000-område, alltså särskilt skyddsvärd natur enligt EU:s regler.

– Det som är speciellt är att det är ett stort vattensystem som är outbyggt, de flesta andra vattendrag i den här storleken är reglerade för elproduktion. Det naturliga flödet är det vi värnar om, det är risk att man påverkar det om uttag sker vid de riktigt låga flöden som Mark- och miljödomstolens dom medger, säger Jens Fuchs, sakkunnig på länsstyrelsens vattenenhet.

Länsstyrelsens överklagande ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen.

Flera andra skidorter i Jämtland har nyligen fått, eller ansökt om, tillstånd att få ta ut mer vatten för att producera snö. Det gäller bland annat Björnrike, Storhogna, Klövsjö och Trillevallen.

Även Sälenområdet har relativt nyligen fått tillstånd att öka sitt vattenuttag kraftigt, från 400 000 kubikmeter till 2 miljoner kubikmeter. Vattnet tas ut Västerdalälven, även den ingår i ett Natura 2000 område men länsstyrelsen i Dalarna ser inte någon risk för att miljön påverkas negativt.

Jonas Bauer, Skistars destinationschef i Sälen, är inte särskilt orolig för att antalet snödagar minskar.

– Merparten av all snö i backarna i dag är tillverkad, natursnö är ett trevligt tillägg. Vi gör vad vi kan för att säkerställa att vi kan tillverka snö. Det vi är beroende av är kyla, säger Jonas Bauer.

Längdåkningen har också blivit beroende av konstsnö. Mora kommun behöver tillverka mer snö för Vasaloppet och vill ta ut mer vatten ur Österdalälven. Redan nu sparar de tusentals kubikmeter snö under somrarna för att ha till kommande säsong. Det gör även bland andra Östersund till sin skidstadion, och Orsa Grönklitt och Högbo bruk.

När det gäller skidbackar är ytan för stor för att det ska vara realistiskt att spara snö. I Åre har man börjat diskutera om man ska täcka över och spara de hopp som byggs upp av snö i backarna men frågan är bara på planeringsstadiet.

– Vi tittar på om vi kan spara snön i hoppen. Som det ser ut nu ska vi testa det nu i vår, om vi hittar rätt duk för övertäckning och ifall vädret medger det, säger Anders Aspholm.

 

Spara snö kan bli vanligare

Foto: Lisa MattissonDet finns ju olika sätt att täcka över snö, sågspån eller bark är vanligast. Men det är också viktigt var man placerar snöhögen, det ska vara ett skyddat område där det inte är så mycket sol och vind, säger Nina Lintzén, doktorand i snö vid Luleå Tekniska universitet. Foto: Lisa Mattisson.

Skidtunnlar, konstsnö och snö som sparas mellan säsongerna. Så kan skidåkandet bli i en framtid med snöfattiga och varmare vintrar, tror Nina Lintzén, doktorand i snö.

Klimatförändringen kommer att märkas mest i norra Sverige. Där blir vintern upp till fem grader varmare redan 2040 om inte utsläppen minskar drastiskt och mycket snabbt, visar SMHI:s prognoser.

Foto: Anders Wiklund / TTFoto: Anders Wiklund/TT.

Störst skillnad kommer att finnas i de riktigt kalla vintertemperaturerna, de kallaste dagarna beräknas bli 4–7 grader varmare.

Men det tydligaste tecknet som alla kan se är att det blir mindre snö. Snön kommer att komma senare och försvinna tidigare.

– Det är ett problem för skidsporten, absolut. De stora orterna kan lösa det med produktion av konstsnö. Men det kan bli problem för dem, speciellt om det inte är tillräckligt kallt för snötillverkning. Det blir även en kostnadsökning att tillverka snö. De små orterna som inte har ekonomi att producera snö kan bli lidande, säger Nina Lintzén.

Hon är doktorand i snö vid Luleå tekniska universitet och blir ofta anlitad av kommuner som vill ha råd om hur de ska agera i en framtid med mindre snö.

– Det som går att göra är antingen att producera snö – men det kräver minusgrader, det finns metoder för plusgrader men de är dyra och inte så miljövänliga – eller det andra alternativet: att producera snö och spara den, säger Nina Lintzén.

Foto: Lisa MattissonAtt producera konstsnö är inte helt oproblematiskt. De utsläpp det för med sig, framför allt när det gäller längdspår, kan också bidra till klimatförändringen.

– När man tillverkar snö på ett ställe och kör den i ett antal lastbilslaster till spåret spär man på klimatförändringarna, säger Nina Lintzén.

Ett projekt som hon arbetar med tittar på hur snö mest effektivt kan sparas mellan säsongerna.

– Det finns ju olika sätt att täcka över snö, sågspån eller bark är vanligast. Men det är också viktigt var man placerar snöhögen, det ska vara ett skyddat område där det inte är så mycket sol och vind, säger Nina Lintzén.

Men också här finns samma problem med utsläpp när den sparade snön ska transporteras på plats.

Längdskidåkning i skidtunnlar är också ett alternativ för framtiden. Den i Torsby har använts i flera år och till hösten invigs en ny i Piteå.

– Tunnlarna kan vara bra för träning men frågan är om motionärer tycker det är så roligt att åka skidor inomhus, säger Nina Lintzén.

Vid sidan om sin forskning satsar hon på längdskidor i långlopp på elitnivå och märker av snöbristen.

– Jag har varit nere och åkt lopp på kontinenten och ofta ligger det ett vitt band med spår i ett grönt landskap, berättar Nina Lintzén.

I alpområdet är problemet med snöbrist större än här i Sverige.

– De har större problem att få tillräckligt med vatten och de har fler människor och större tryck på sina skidorter. Här är vi färre och än så länge har vi gott om vatten till konstsnö, säger Nina Lintzén.

Foto i text: Lisa Mattisson

Foto:

Fakta. Uppvärmningen blir störst vid polerna

Redan i dag har vi en uppvärmning på 1 grad jämfört med förindustriell tid, ungefär förra sekelskiftet 1881–1910. Ligger utsläppen kvar på nuvarande nivå blir uppvärmningen 2 grader redan 2040.

Uppvärmningen blir störst vid polerna där snö och is försvinner. För Sveriges del skulle det innebära att årsmedeltemperaturen ökar med 3,5 grader.

Störst blir förändringen på vintern då temperaturen ökar 2–5 grader, på sommaren blir ökningen 1–2 grader.

De allra kallaste dagarna beräknas bli 4–7 grader varmare. Snön kommer att komma senare och försvinna tidigare.

Årsnederbörden kommer att öka med 5–15 procent. Mest kommer den att öka på vintern i norra Sverige, då med 10–20 procent varav en del som regn.

Fakta. Skidåkning

Cirka 2 miljoner svenskar mellan 5 och 74 år besöker svenska skidanläggningar varje år.

De har tillsammans 8,5 miljoner skidåkardagar.

Nästan var tredje, 30 procent, som åkte utför åkte också längd.

Skidåkningen omsätter ungefär 8–10 miljarder kronor varje år.

Källa: SMHI, Svenska liftanläggningars organisation (SLAO)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.