Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Skjutvapenvåldet har nått mellanstora städer

Västerås, april 2017. Två män skjuts i Skiljebo och förs till sjukhuset.
Västerås, april 2017. Två män skjuts i Skiljebo och förs till sjukhuset. Foto: Per Groth/TT

Uppgörelserna med skjutvapen mellan grovt kriminella var blodigare än någonsin i Sverige 2017. Gärningsmännen beskrivs som mycket unga och hänsynslösa. Främst drabbas storstäderna, men en ny oroväckande trend syns i statistiken: Skjutningarna flyttar ut i landet.

Fotnot: Sedan sammanställningen gjordes har ytterligare minst två dödsskjutningar ägt rum 2017: en i region Väst och en i region Stockholm.

Angered, Göteborg, i maj: Två maskerade män skjuter ihjäl en lärare i en bil utanför en skola. En tredje gärningsman väntar i en flyktbil.

Stenhagen, Uppsala, i augusti: En man i 30-årsåldern skottskadas så svårt att han senare dör på sjukhus. Mordet är en hämnd för en skjutning i Västerås bara timmar tidigare.

Enskededalen, Stockholm, i oktober: Polisen larmas om skottlossning vid en gångtunnel. Utrusande vittnen hittar två personer på marken, skjutna med flera skott i bröst och huvud.

Det dödliga våldet i Sverige håller på att helt byta karaktär. Mord i nära relationer, barnamord, kvinnomord, mord och dråp efter alkoholdränkta bråk; alla har de gått ner de senaste decennierna.

Men mord med skjutvapen i grovt kriminella kretsar fortsätter den dramatiska ökning som inleddes för fem-sex år sedan.

Trenderna går på tvärs mot varandra. Det pågår ett slags professionalisering av våldet, menar forskarna.

Under 2017 skedde i genomsnitt nästan en skjutning om dagen i Sverige. De 306 fallen fram till mitten av december resulterade i ett makabert rekord: 41 människor fick sätta livet till och minst 135 skadades. 

Lövgärdets centrum i Angered, maj 2017. En man sköts ihjäl i sin bil av två maskerade män inför flera vittnen.
Lövgärdets centrum i Angered, maj 2017. En man sköts ihjäl i sin bil av två maskerade män inför flera vittnen. Foto: Adam Ihse/TT

Under åren 2012–2016 har andelen konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts legat på omkring 29 procent, vilket 2016 motsvarade 30 fall. Så många fall av döda på grund av skjutvapen som man sett under 2017 har man aldrig tidigare sett, enligt kriminologen Sven Granath.

Läs mer: Dödliga våldet ligger kvar på en hög nivå 

Förändringen av det dödliga våldet har bidragit till att andelen mord som polisen klarar upp har sjunkit. Skjutvapenvåld är svårutrett och i krigen mellan gängen vågar folk ofta inte vittna.

Förändringen betyder också att de som faller offer för dödligt våld i allt större utsträckning är män. De flesta som skjuter är unga män, ibland mycket unga.

– De yngre är mer impulsiva och mer benägna att använda vapen, som det är med allt våld. Män i åldern 15–25 är mest våldsbenägna, säger kriminologen Sven Granath.

Läs mer: Männen som skjuter – läs DN:s granskning om våldet inom kriminella kretsar från 2017 

De flesta skjutningar sker i storstäderna. Men under det gångna året syns en viss förskjutning:

Antalet dödsfall i skjutningar har gått ner i Göteborg, en stad som tidigare varit hårt drabbad, medan det gått upp kraftigt i Stockholm och något i Malmö. Samtidigt har de kriminella gängens skjutningar rakat i höjden i Uppsala och Västerås.

Den polisregion där dessa båda mellanstora städer ligger hade fram till den 13 december i fjol 37 skjutningar, vilket var fler än i Västsverige. Antalet dödsoffer, fyra, var detsamma som i väst.

Frågan är varför just Gävleborgs, Västmanlands och Uppsala län drabbats så hårt.

– Man får inte glömma att Uppsala är landets fjärde största stad och Västerås den femte. Inte heller närheten till Stockholm. Många kriminella rör sig mellan städerna, säger Carin Götblad, chef för polisens region mitt.

Gävle har en liknande mordfrekvens som de båda andra huvudorterna i regionen, men morden sker inte med skjutvapen. Där finns inte riktigt samma kriminella ligor, enligt Götblad.

Skotthål i dörren till ett hus där en polisman med familj bor i Västerås.
Skotthål i dörren till ett hus där en polisman med familj bor i Västerås. Foto: Per Groth/TT

Även hoten mot polisen ökar. Under året som gått har grova brottslingar tre gånger riktat sina vapen direkt mot ordningsmakten:

• En polischef som arbetat mycket med grovt kriminella och uttalat sig i medier fick sin bil sprängd på uppfarten till sitt hem i Täby. 

• En polismans bostad i Västerås besköts med automateld medan polisen och hans familj låg och sov i huset.

• En handgranat kastades mot polishuset i Uppsala precis när en polisbil körde in – men granaten studsade ut, och åtta parkerade bilars rutor blåstes ut.

– När poliser är ute och arbetar kan kriminella säga att ”vi vet var du bor, vi vet var dina barn finns”. Det är vedervärdigt och helt oacceptabelt, berättar Carin Götblad.

Kriminella kan säga att ”vi vet var du bor, vi vet var dina barn finns”

Götblad, som tidigare var polischef i Stockholm, säger sig känna igen situationen en del från Södertälje för några år sedan. Där lyckades man få bukt med den grova brottsligheten, men först efter en eskalering.

– När vi sätter tryck försöker man skrämma oss.

Läs mer: Polisförbundet: Uppgivenhet bland poliser efter dåden  

Polisen pekar ut flera områden i mittregionen som ”utsatta”, och från och med i år också ett som ”särskilt utsatt”, Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Carin Götblad tror att detta har ett samband med den förgrovade brottsligheten. 

– Delar av Gottsunda har sedan det byggdes haft problem med kriminalitet. Hur grov den varit är svårt att säga. Sannolikt har det gått upp och ner.

Sven Granath har forskat om grovt ungdomsvåld under många år. Han framhåller att det inte är de särskilt utsatta områdena i sig som skapar grovt kriminella unga män.

– Det är inte så att vi inte hade haft skjutningar om vi inte haft utsatta områden. Det är mer ett utslag av bostadssegregation, säger Granath, som tidigare forskat bland annat vid Brottsförebyggande rådet, Brå, och nu arbetar på polisens region Stockholm.

Att det grövsta våldet involverar personer som finns långt ner på samhällsstegen är egentligen ett klassiskt kriminologiskt mönster, menar Granath.

– Då blir det i de här förorterna man rekryterar. Det är där de här människorna finns.

Det blir som ett självspelande piano: när fler bär vapen vill fler beväpna sig

En uppenbar orsak till att våldet vuxit är den ökade tillgången till vapen. De kan köpas legalt i utlandet och sedan tas hit illegalt, eller så smugglas de in från Balkan. Ofta först till Skåne, och oftast först till de högre nivåerna i den kriminella näringskedjan.

– Och sedan sipprar de ner. Det blir som ett självspelande piano: när fler bär vapen vill fler beväpna sig. Man blir rädd, säger Sven Granath.

Och när vapnen letar sig ner i den kriminella kedjan och ner i åldrarna till de yngsta och mest impulsstyrda kommer de oftare till användning. De som befinner sig högre upp i kedjan och är äldre tänker en gång till. De är mer strategiska, enligt Granath.

– Även bland yrkeskriminella har de äldre sambo och barn, och de drar sig för att jaga en person mitt i natten. De yngre har inte vare sig psykologiskt eller socialt den spärren.

Sven Granath nyanserar samtidigt en smula bilden av välorganiserade gäng som krigar.

– Det är inte alltid nätverk som står emot varandra. Det här är livsstilskriminella som är osams. Det handlar i grund och botten om personliga konflikter.

– Den här branschen vilar på hedern och våldet. Det är viktigt att visa att man kan reagera med våld och att man är stryktålig, säger Sven Granath.

Polisen i region mitt har beslagtagit ”mängder” av vapen, enligt chefen Carin Götblad, och ändå har skjutningarna eskalerat.

– Det är väldigt mycket mer vapen i omlopp, och det har gått fort. Det är unga människor med automatvapen, säger Götblad.

Stockholm, november 2017. En utbrunnen bil undersöks av polisen efter en skottlossning i Bromma som krävde en mans liv.
Stockholm, november 2017. En utbrunnen bil undersöks av polisen efter en skottlossning i Bromma som krävde en mans liv. Foto: Jessica Gow/TT

Den svenska polismyndigheten har nyligen baxats genom en hårt kritiserad omorganisation. En del menar att den är ett skäl till att skjutningarna kunnat öka dramatiskt.

Kriminologen Sven Granath vill inte slå fast att det är så men menar att man tillfälligt kan ha blivit lite sämre på uppklarning när man bytt till nya rutiner och nya system.

– Det är svårt att spekulera, men omorganisationen sammanfaller lite för väl med uppgången för att man ska kunna bortse från det, säger Granath.

Polischefen i den hårt prövade mittregionen Carin Götblad är personligen mycket engagerad i kampen mot den grova kriminaliteten och för att hindra den från att gro.

Det har blivit allt vanligare att polisen stöter på barn i samband med att man griper kriminella, säger hon.

– Därför har vi nu en särskild person med när vi gör inbrytningar som inte är maskerad och som ska ha direkt fokus på barn.

Men det räcker inte med polisens arbete, menar Götblad. Hon lyfter fram vikten av fungerande skola och fungerande socialtjänst. Och hon efterlyser ett samhälle som reagerar snabbare och starkare.

– I dag har vi grova kriminella som uppbär bidrag, och de har barn som växer upp med kriminella värderingar. Det här går inte.

Polisens motdrag:

Polisregion mitt har sjösatt ”operation Lynx”, som med riktade tillslag ska försöka bryta utvecklingen mot allt grövre brottslighet.

Under den första operationen i början av december slog polisen till på 25 adresser i Uppsala, Gävle och Västerås. Man gjorde nio gripanden och fick tag i bland annat vapen och narkotika, enligt polischef Carin Götblad.

 Polisen driver på för bland annat ökad tillgång till datalagring och hårdare straff för gängkriminalitet. 

Från den 1 januari skärps vapenlagen, vilket bland annat innebär att den som grips med ett skarpladdat vapen ska kunna häktas direkt. 

Justitieminister Morgan Johansson har flaggat för ytterligare skärpningar.

Polisarbetet försvåras av att rädslan för våldsverkarna gör att allt färre vågar ställa upp som vittnen. Teknisk bevisning blir avgörande, som att spåra vapen.

Ibland hittar polisen nya vapen genom att efter en skjutning spåra det använda vapnets historia bakåt. Man letar på internet och på darknet efter försäljningar, förklarar Linda Staaf, chef för underrättelseenheten på nationella operativa avdelningen.

Polisen pressar också på för skärpta lagar på Europanivå. I vissa länder är vapen som avaktiverats lagliga, men det är lätt att göra om ett sådant till ett användbart vapen igen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.