Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-14 14:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/skolforetag-lockar-med-skoluniform-och-disciplin-kladkoden-ar-en-del-i-vart-arbetssatt/

Sverige

Skolföretag lockar med skoluniform och disciplin: ”Klädkoden är en del i vårt arbetssätt”

Friskoleföretaget Nordic International School, en del av Watma Group, planerar att öppna även i Göteborg och Västerås. Skoluniform är en del av reklamen. Här är en av skolans egna marknadsföringsbilder.
Friskoleföretaget Nordic International School, en del av Watma Group, planerar att öppna även i Göteborg och Västerås. Skoluniform är en del av reklamen. Här är en av skolans egna marknadsföringsbilder. Foto: Christian Ekstrand/Nordic International School

Att Skolverket inte tillåter skoluniform betyder inte att en skola inte kan marknadsföra sig med att den har... skoluniform.

”Tre ljusblåa pikétröjor, två mörkblå zip cardigans eller två v-ringade tröjor”, skriver en snabbt expanderande friskolekoncern om den gällande klädkoden. 

– På en vecka har över 200 familjer skickat in ansökan till vår nya skola i Göteborg, säger Erik Ramberg.

Han är etableringschef hos Nordic International School, som till hösten har 1.100 elever i Norrköping, Karlstad, Trollhättan och Kalmar. Till hösten 2021 är planen att öppna även i Göteborg och i Västerås.

– Vi har tillstånd även i Stockholm och i Solna. Vi tittar löpande på lämpliga lokaler och vill öppna även där så fort vi kan, säger Erik Ramberg till DN.

Göteborgs kommun har redan 44 friskolor med sammanlagt 13.600 elever och sex till står på kö. Så hur kommer det sig att det finns en marknad för en aktör som Nordic International School? Studieresultat? Visst, företaget redovisar på sin sajt att de ligger över rikssnittet i Skolinspektionens enkäter över elevnöjdhet.

Men det är inte där kraften i marknadsföringen ligger, utan i rubriker som ”Skoluniform skapar sammanhållning”, ”Kunskapsutveckling med lärarledd undervisning och disciplin”, ”Regler och bestämda konsekvenser”, ”Incitamentssystem, utmärkelser och belöningar” – och att elever från alla årskurser (åk 4-9) blandas i olika ”hus” inte olikt den brittiska boarding school-stilen. Men så ägs också skolkedjan av en man med egna brittiska erfarenheter, den omskrivne friskolepionjären Anders Hultin (se faktaruta).

En bild från 2009: Nordic International Schools ägarbolags styrelseordförande Anders Hultin framför en av de brittiska privatskolor som han då var vd för, GEMS Hampshire School i London.
En bild från 2009: Nordic International Schools ägarbolags styrelseordförande Anders Hultin framför en av de brittiska privatskolor som han då var vd för, GEMS Hampshire School i London. Foto: Frank Baron/Guardian/Camera Press

 

Diskussionen om skoluniform i Sverige är gammal. Företrädare för Centerpartiet och Kristdemokraterna har uttalat gillande. Men staten har sagt nej och Skolverket hänvisar till 1 kapitlet 4:e och 5:e paragrafen i skollagen och till regeringsformen.

Så när Nordic International School öppnade i Norrköping hösten 2017 blev det genast rubriker.

– Jag vill att det ska vara lite Harry Potter-känsla i vår skola, motiverade skolans vd Christine Karmfalk uniformskravet i en intervju.

Raskt ryckte Skolinspektionen ut och gav 4 december samma år bakläxa: ”Verksamheten i skolan ska utgå från grundläggande demokratiska värderingar. Elevernas klädsel och utseende bör ses som ett individuellt uttryck som bestäms av eleverna själva”. Skolan fick ett föreläggande om att ordningsreglerna ”följer författningars krav”. Men bara fem veckor senare var man överens: Skolan bedömdes ”ha vidtagit sådana åtgärder” att granskningen avslutades.

Så vad hade då skolan gjort som gör att man fortsatt kunde locka med konceptet skoluniform och klädkod? Jo, regelverket där det framgått att den som saknade uniform skulle tilldelas en varning och efter tre varningar få kvarsittning på 15 minuter, den ströks.

– Men de elever och föräldrar som söker sig till oss vill ju ha skolkläderna, de använder dem dagligdags. Nu är klädkoden en del i vårt arbetssätt för skolan som vi satt upp och som föräldrarna godkänner, säger etableringschefen Erik Ramberg.

Känner du till någon situation där det inte fungerat, att klädkoden bryts och det blivit ett problem?

– Nej. Vi pratar mycket med eleverna om kläderna, de får tycka till om kollektioner som ska tas fram och hur de ska se ut. Vi försöker utveckla med sådant som stämmer med vad ungdomar gillar. Det är såklart nytt för alla i början men efter ett tag är det ingen stor fråga, som jag upplever det.

Inte bara klädkoden sticker ut. Samtliga skolor har textilgolv i klassrummen och i ett par av dem även i de allmänna utrymmena.

– Det har vi för att ge en bättre arbetsmiljö, för att dämpa ljudet. Lite som man bygger kontor i dag, säger Erik Ramberg.

Skolan marknadsför sig mycket kring begrepp som disciplin, tystnad, lärarnas auktoritet. Och klädkod.
Skolan marknadsför sig mycket kring begrepp som disciplin, tystnad, lärarnas auktoritet. Och klädkod. Foto: Nordic International School

När frågan om skoluniform eller inte diskuteras har frågan om flickors möjlighet att välja mellan långbyxor och kjol ibland varit en fråga. Men den undviks här.

– Vi tillhandahåller överdelarna och rekommenderar eleverna att bära mörka underdelar. Exakt man har undertill väljer man själv. Men det vi säger är att man ska vara hel och ren.

Sveriges elevråd Sveas ordförande Jennie Gustafsson.
Sveriges elevråd Sveas ordförande Jennie Gustafsson. Foto: Svea

Sveriges elevråd, Svea, avvisar inte tanken på klädkoder – om det sker i samråd med eleverna. Det framgår av ett skriftligt svar på DN:s frågor från ordföranden Jennie Gustafsson.  

”Klädkoder skulle kunna skrivas in i ordningsreglerna på skolan. Det är viktigt att komma ihåg att ordningsregler ska bestämmas tillsammans med eleverna på skolan”, skriver hon och fortsätter:

”Ordningsregler är till för att främja studiero och en trygg arbetsmiljö, därför måste det gå att koppla på vilket sätt skoluniform hjälper till att nå detta mål. Vi vet att många skolor har problem med att skapa begripliga och meningsfulla ordningsregler tillsammans med eleverna och som sedan efterlevs på skolan. Så problemet är inte skoluniform i sig, utan snarare i hur skolan fattat beslutet och om det finns en bra anledning.”

Den 8 juni gav Skolinspektionen Nordic International School klartecken att öppna i Göteborg. Ansökan gäller en skola med 528 elever. 

Bristen på skollokaler är stor i flera delar av Göteborg. Nordic International School har nu börjat efterlysa tips på fastighetsmarknaden om lämpliga lokaler om minst 1.500 kvadratmeter.

– Det är för tidigt att säga hur vi kan lösa det i Göteborg. Men ambitionen är att öppna nästa höst, säger Erik Ramberg. 

Ämnen i artikeln

Göteborg
Skolverket
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt