Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Skolket åter i betyget

Lektion vid Internationella Engelska Skolan i Täby.
Lektion vid Internationella Engelska Skolan i Täby. Foto: Pontus Lundahl/Scanpix
Remissinstanser reste förgäves invändningar. Ogiltig frånvaro ska åter synas i skolbetyget, säger skolministern Jan Björklund (FP).

Kritikerna har fel attityd, säger han till Svenska Dagbladet och medger samtidig att också han skolkat.

S-ledaren Håkan Juholt har själv aldrig varit borta från skolan utan giltigt förfall, säger han, men är "fruktansvärt upprörd" över att skolk ska redovisas i betyget.

Var tionde skolkar i grundskolan och ännu fler på gymnasiet.

Björklund går med sitt förslag emot så pass tunga remissinstanser som barnombudsmannen (BO), Skolverket och Skolinspektionen.

– Sverige har för mycket skolk och det är inte acceptabelt. På ingen arbetsplats i vuxenlivet kan man komma och gå som man vill och det ska man inte kunna göra i skolan heller.

Men kan man verkligen ställa samma krav på omyndiga personer som på myndiga?

– Ja, grundskolan är ju inte frivillig och gymnasiet är ju frivilligt att söka till men när man väl är intagen är det närvaroplikt. Det är för elevernas eget bästa att delta i undervisningen för att vara rustade för vuxenlivet.

Ministern säger att skolket minskade kraftigt när han själv som skolborgarråd i Stockholm införde noteringar om skolk i betyget för tio år sedan.

– Jag är övertygad om att för väldigt många elever blir det mer på allvar när det skrivs in i betyget och då är det många som skärper sig och avstår från att skolka.

Enligt BO kan det dock skada elevers självkänsla. Björklund bedömer att BO syftar på en mindre grupp som storskolkar som ett symptom på allvarligare sociala problem. För dem krävs en rad åtgärder och då hjälper det inte att man anger skolk i betyget, medger Björklund. Men han tror inte att dessa mest utsatta tar skada.

– Ingen sjuåring börjar skolan som storskolkare. Det är ett beteende som växer fram under skoltiden och jag tror att vi får färre elever som hamnar i ett totalt utanförskap i skolan uppe i tonåren om skolan tidigt är väldigt tydlig med att man inte accepterar ströskolk.

Björklund beklagar att allianspartierna inte längre har med sig S i frågan, men är inte beroende av en majoritet i riksdagen eftersom skolförordningen beslutas av regeringen.

Enligt Skolverket är det svårt att avgöra vad som är skolk, och Skolinspektionen har påpekat att det skiljer sig kraftigt åt i lärares och skolors rapportering.

Nyordningen ska gälla från höstterminen 2012 när betyg också börjar ges från årskurs 6. Skolknoteringar ska sen finnas med upp till gymnasiet, men inte i slutbetyget.

Enligt Skolverket är det svårt att avgöra vad som är skolk, och Skolinspektionen har påpekat att det skiljer sig kraftigt åt i lärares och skolors rapportering.

Nyordningen ska gälla från höstterminen 2012 när betyg också börjar ges från årskurs 6. Skolknoteringar ska sen finnas med upp till gymnasiet, men inte i slutbetyget.

– Förslaget bygger på flum. Det finns ingen forskning eller beprövad erfarenhet som visar att barn klarar målen i skolan bättre genom att man sätter skolk i betyget. Risken är större att man sänker barn, säger Jabar Amin, Miljöpartiets skolpolitiske talesperson.

– Många av de här barnen bryr sig inte om betygen. Det som behövs är tidiga insatser från föräldrar, skola och kanske sociala myndigheter.

Men är det inte bra att föräldrarna får information om att deras barn skolkar?

– Jo, och det ska de få redan samma dag, inte genom att det skrivs in i betyget, säger Amin.

Sverigedemokraterna är positiva till skolk i betyget. Deras skolpolitiske talesperson Richard Jomshof tror att det kan leda till att skola och föräldrar tar tag i de eventuella problem som ligger bakom skolket.

– Jag förutsätter att man också sätter in andra åtgärder. Skolk i betyget får inte bara bli en pik, säger han.

Jomshof tycker att det är bra att skolk inte ska vara med i avgångsbetyget.

– Som tonåring kan man må rätt dåligt under en period och det ska inte behöva drabba dig i framtiden när du kanske är en helt annan människa, säger han.

– Skolk i betyget får inte vara ett straff och det skulle det bli om det följer med hela livet.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.