Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-20 06:52 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/skollunch-kan-grava-hal-i-kassan/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Skollunch kan gräva hål i kassan

Skolluncherna på gymnasiet kan bli en stor, och oväntad, utgift. Flera kommuner tar betalt för sin mat. Det finns också skolor som helt saknar kök och matsal. "Det är jätteviktigt att kolla upp skollunchen innan man väljer gymnasieskola", säger Annika Unt Widell vid Skolmatens vänner.

Grundskolans elever har rätt till avgiftsfri skollunch. Men det är tillåtet att ta betalt för lunch på gymnasieskolan. Det kommer en del av de 100 000 niondeklassare som snart ska välja till gymnasiet att bli varse. Ungdomar skrivna i Täby får till exempel betala 1 190 kronor per termin, en avgift som följer med oavsett vilken skola man väljer.

Helsingborgs stad har hittills debiterat 500 kronor per termin. Men oppositionen har drivit igenom att avgiften slopas, så från årsskiftet blir maten gratis.

– När vi har pratat med ungdomar har vi förstått att det är ganska många som utesluter lunchen därför att de inte har råd, säger Yasmine Lundin, fullmäktigeledamot och SSU-ordförande i Helsingborg.

Det saknas uppgift om hur många kommuner som tar betalt. Men enligt Annika Unt Widell, projektledare vid intresseorganisationen Skolmatens vänner, har antalet sjunkit på senare år. Samtidigt blir det vanligare, och särskilt bland friskolor, att avstå från eget kök och i stället förse eleverna med kort eller kuponger att använda på restauranger som skolan slutit avtal med.

Det kan kännas vuxet och roligt att gå ut på stan och äta, men vi får höra av både föräldrar och elever att man inte är särskild nöjd efter ett par månader. Det blir väldigt mycket baguetter och snabbmat, säger Annika Unt Widell.

Räcker inte kupongerna för att sonen eller dottern ska kunna äta sig ordentligt mätt kan föräldrarna alltså få sticka till en slant.

Man kan klaga på skolmaten men hur det än är så är den varierad, säger Liselotte Fries, studie- och yrkesvägledare vid grundskolan Adolf Fredriks Musikklasser i Stockholm.

En skolas lunchsystem är inte det första niondeklassarna frågar henne om inför gymnasievalet. Men hennes råd är att höra sig för om allt man kanske tar för givet: Finns det bibliotek och studieplatser? Elevskåp? Gympasal? Kafé? En skola med få sociala mötesplatser kan kännas opersonlig, påpekar hon.

Ett öppet hus-besök ger inte alla svar, men man bör absolut besöka den skola man är intresserad av, råder Liselotte Fries.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.