Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Skolverket: Syftet är att utveckla undervisningen

Skolverkets Anna Österberg chattade med läsarna om Skolverkets syn på ”superlärarna”, som hon själv hellre vill kalla grupphandledare. Här kan du läsa hela chattsammandraget.

Anna: Varför kallas de superlärare? Det känns som en rip-off från supernanny. Det signalerar att några experter kan komma ut i klassrum och 'fixa' problemen.
Anna Österlund: Det är viktigt för oss att från start klargöra att Skolverket inte har och heller aldrig kommer att använda begreppet "superlärare" eller "superpedagog". Vi talar om grupphandledare respektive individuella handledare eftersom det handlar om att de tillsammans med lärarna på skolan ska utveckla det kollegiala lärandet och därmed också undervisningen på skolan. Det handlar alltså inte om någon "quick- fix". Hälsningar Anna

Sina: Hej, vad går projektet ut på med super-lärare. Syftet? Kommer vi se någon skillnad på elevers betyg i framtiden?
Anna Österlund: Hej!
Syftet med uppdraget är att utveckla undervisningen för att lyfta elevernas resultat. En del av uppdraget är att hitta verkningsfulla, vetenskapligt grundade metoder som vi också kan sprida till andra skolor i landet.
Hälsningar Anna

Per: Vad har du att säga till de som tycker idéen verkar dålig? Och vad tycker du om Mettes inställning om super-lärare?
Anna Österlund: Det finns förstås inte ett rätt sätt att utveckla undervisningen på men som vi ser det är det inte kontroversiellt att använda handledare i arbetet med kompetensutveckling. Vi tycker att vi har hittat bra former för detta nu i startskedet av det här projektet och komemr tillsammans med de deltagande skolorna att vidareutveckla dem under tiden som projektet pågår.
Hälsningar Anna

Sara: Hur blir man uttagen till en superlärare?
Anna Österlund:

Vi vill inte kalla dem för superlärare. De handledare som vi har anlitat är i de flesta fall lärare från början, de har erfarenhet av att arbeta med skolutveckling och har antingen en vidareutbildning till handledare eller lång erfarenhet av att arbeta som handledare i skolor.
Hälsningar Anna



Feliz: Var det inte lika stökigt och samma debatt på 70 och 80 talet? Eller är det idag mer problem i skolorna?
Anna Österlund: Vi har sett att likvärdigheten i svensk skola har minskat och att resultaten enligt internationella mätningar har minskat sedan 1992. Nu genomförs stora reformer för att förbättra resultaten. Staten gör också en rad skolutvecklingsinsatser där Handledning för lärande är en av insatserna.
Hälsningar Anna

Pär: Hej Anna! I dagens skola känns behovet av superrektorer mycket större än superlärare. Om rektorerna skulle ge bättre förutsättningar för lärarna på de utvalda skolorna skulle deras resultat blir bättre. Givetvis behövs även individuell handledning men jag tror ändå att behovet av duktiga rektorer är större. I ett utbildningssystem känns det otroligt konstigt att en rektor får sin utbildning efter att han/hon fått en tjänst. Hur ser du på detta?
Anna Österlund: Hej!
Forskning visar att skolledningen har stor betydelse för skolans utveckling och elevernas lärande. Det är viktigt att rektorerna får möjlighet att utöva pedagogiskt ledarskap och för att kunna göra det behöver de ges rätt förutsättningar från skolans huvudman, till exempel kommunen.

Som svar på frågan om rektorers utbildning: Det är regering och riksdag som stiftar de lagar som styr vilka krav som ställs på olika befattningar inom skolan.

Hälsningar Anna

Sofia: Det finns ett litet - jag säger litet - antal lärare därute som inte är särskilt bra på sitt jobb. De behöver hjälp. De flesta är bra eller jättebra, men de som behöver hjälp utan att säga det, hur hjälper man dem och deras klasser?
Anna Österlund: Hej!
Precis som du skriver finns det ett stort antal mycket kompetenta lärare som gör ett fantastiskt jobb med sina elever. Rektor har ansvaret för att se till att personalen på en skola får relevant kompetensutveckling/fortbildning. För att få syn på de lärare som behöver stöd utan att de själva säger till behöver rektor ha möjlighet att utöva ett pedagogiskt ledarskap.
Hälsningar Anna

Åsa: Varför benäms det som superlärare, räcker det inte med lärare? Ska det finnas grader av läraryrket? Och vad är syftet med att kalla det superlärare?
Anna Österlund: Hej!
Vi har aldrig och kommer aldrig att använda begreppet "superlärare", vi pratar om handledare.
Hälsningar Anna



Mårten: Vi har ju sett en ökning av lärarnas arbetsbelastening i form av att en heltidstjänst nuförtiden innebär mer undervisning i större klasser. Om man har mindre tid att förbereda sin undervisning blir den ju således förmodligen också sämre. Vore det inte bättre att istället lägga resurser på att lärares undervisning blev bättre genom att minska arbetsbelastningen istället för att sätta in hjälp och vägledning "punktvis"
Anna Österlund: Skolverket genomför just nu en stor arbetstidsstudie där vi frågar tusentals lärare hur deras arbetsdag ser ut i detalj. Studien blir klar under våren och blir ett viktigt underlag för de politiker som ska fatta beslut som påverkar lärares arbetsförhållanden.
I projektet Handledning för lärande utgår vi från vårt regeringsuppdrag som syftar till att utveckla metoder som är verkningsfulla för utveckla undervisningen och lyfta elevers resultat. Skolverket genomför dessutom en rad andra utvecklingsinsatser som syftar till att utveckla undervisningen, till exempel matematiklyftet.
Hälsningar Anna

Gustaf: Hej Anna. I Sverige finns drygt 4.600 grundskolor med över 90.000 lärare. Hur tänker ni i ert projekt nå ut till dessa lärare på ett meningsfullt sätt? Bara en timmes individuell handledning kommer ju kräva minst 60 manårs arbete.
Anna Österlund: Hej!
Tanken i projektet är att samarbeta nära de tio skolor som ingår i projektet. Det arbetet syftar till att hitta metoder som fungerar. I uppdraget ingår också att sprida detta till andra skolor. Vi kan sprida metoderna till exempel genom olika former av stödmaterial. Vi kommer dock inte att kunna tillhandahålla handledning för alla Sveriges lärare utan det vi kan göra är att beskriva hur handledningen har fungerat på de skolor som deltar i projektet. så att andra kommuner eller skolor som ser att det är en bra modell för dem kan hämta kunskap och inspiration.
Hälsningar Anna

Pelle: I alla yrken finns det de som är direkt olämpliga. I skolan verkar allt alltid skyllas på eleverna eller resursbrist eller yttre omständigheter. Jag tror de flesta har erfarenhet av direkt olämpliga lärare. Vore det inte påkallat med någon sorts säkerhetssystem för att lyfta bort de som borde göra annat och erkänna att alla inte går att utbilda eller handleda till lämplighet. De allra flesta ska det ju sägas är engagerade och gör ett jättebra jobb men den dåliga förstör så mycket för så många.
Anna Österlund: Hej!
Precis som du också skriver är vår bild att de allra flesta gör ett bra och engagerat jobb. Ansvaret för att agera om en anställd ändå är olämplig för sitt yrke ligger på arbetsgivaren.

Hälsningar Anna

Peter: Jag undervisar på gymnasiet och begriper ärligt talat inte alls idén med handledare/superlärare. Det känns mest förnedrande för alla inblandade. Vore det inte bättre att exempelvis dela på klasser för att åstadkomma bättre resultat?
Anna Österlund: Hej!
Vi tycker inte att det är kontroversiellt att skolor och lärare erbjuds handledning i olika former som ett sätt att kompetesutveckla sig. Forskning pekar ju också på att en viktig faktor för att lyfta elevers resultat är att utveckla ett systematisk och analytiskt kollegialt samtal på skolan. Det som däremot riskerar att leda tankarna åt fel håll är begreppet "superlärare" som Skolverket inte använder.

Hälsningar Anna

moderator: Då var det dags att avsluta chatten. Tack till alla medverkande!

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.