Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-05 05:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/skr-kritiskt-till-nya-gymnasieforslaget/

Sverige

SKR kritiskt till nya gymnasieförslaget

Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist och utbildningsminister Anna Ekström (S) presenterade utredningen på måndagen.
Regeringens särskilda utredare Lars Stjernkvist och utbildningsminister Anna Ekström (S) presenterade utredningen på måndagen. Foto: Jessica Gow/TT

Arbetsmarknadens behov ska väga tyngre när utbudet av gymnasieutbildning och komvux utformas, enligt regeringens utredare Lars Stjernkvist. Men SKR tycker att förslagen inte är färdiga – och snarare riskerar att skapa mer problem.

TT Text

– I kristider som denna blir det extra viktigt hur betydelsefull skolan är, inte bara för några utan för alla, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff om utredningen för planering och dimensionering av gymnasial utbildning och komvux.

Utredningen har tillsatts för att skolan i dagsläget inte förmår att leverera den kompetens som behövs på arbetsmarknaden – och är den första i sitt slag på många decennier, säger Ekström.

– Svensk utbildningspolitik går ut på att varje elev väljer vilket gymnasium den ska gå på, och det är bra. Men med tiden har det också kommit att påverka utbudet, säger hon.

Man behöver planera gymnasieskolan mer utifrån arbetsmarknadens behov och mindre utifrån elevernas val, säger Anna Ekström.

Lars Stjernkvist, särskild utredare, presenterar utredningens slutbetänkande.

– Totalt sett handlar det här om ett område som omfattar drygt 40 miljarder kronor. Bara det gör att man förstår att det är ett viktigt samhällsområde, säger han.

Det är problematiskt att det tar lång tid för många att etablera sig i arbetslivet och få en egen försörjning, säger han.

– Sedan har vi dessutom ett arbetsliv där kraven på utbildning hela tiden ökar. Det är bra, men det gäller att vi anpassar utbildningen efter det.

Fyra av tio som läser högskoleförberedande program har inte påbörjat eftergymnasiala studier efter fyra år, enligt Lars Stjernkvist.

– I en situation när vi behöver arbetskraft är det ett bekymmer. Vilken utbildning man väljer spelar väldigt stor roll, säger Stjernkvist.

Men organisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är kritisk.

”Det här är andra skolutredningen på kort tid som sätter stor tilltro till att staten ska styra upp kommunala uppdrag. Men som i stället riskerar att bidra till en otydligare ansvarsfördelning och en större tröghet i systemet. Ansvar och befogenheter måste följas åt om styrningen ska fungera och det här ser ut att vara ett steg bort från detta”, säger Mats Gerdau, ordförande för utbildningsberedningen på SKR, i ett pressmeddelande.

Visserligen innehåller utredningen bra problemanalys, skriver SKR, men menar också att flera förslag är långt ifrån färdiga.

”Gymnasieskolan och komvux är redan hårt ansträngda verksamheter – speciellt efter vårens utmaningar. Att genomföra stora förändringar av skolformernas styrning, utan att ha rejält på fötterna, är inte ansvarsfullt. Utredningen visar inte att det är sannolikt att just de föreslagna åtgärderna skulle lösa några problem utan att skapa nya”, säger Mats Gerdau.

Ämnen i artikeln

Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt