Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Små orter har inte råd att söka bidragen

Med 35 000 invånare hör Lerums kommun till undantagen – kommunen är en av landets största statsbidragstagare. På Ljungviksskolan har pengarna bland annat gått till skolhälsovård. Skolsköterskan Annika Ambring gör en synundersökning på Ronja Bökmark.
Med 35 000 invånare hör Lerums kommun till undantagen – kommunen är en av landets största statsbidragstagare. På Ljungviksskolan har pengarna bland annat gått till skolhälsovård. Skolsköterskan Annika Ambring gör en synundersökning på Ronja Bökmark. Foto: Jonas Lindstedt

De statliga miljardbidragen som ska förbättra skolor i hela Sverige hamnar främst i stor- städerna. Nu varnar mindre kommuner för att regeringens skolsatsningar slår snett. ”Regeringen slår på stora trumman men vi har inte råd att vara med”, säger Robert Bredberg, utbildningschef i Åtvidaberg.

Statsbidragen är en avgörande del i regeringens skolsatsningar. Varje år betalas det ut drygt 3,5 miljarder kronor till satsningar som lärarlyftet, matematiklyftet och karriär- tjänster för lärare.

Nu har Skolverket för första gången undersökt vilka kommuner som tar del av pengarna. Resultatet, som DN tagit del av, visar på stora skillnader mellan kommunerna.

– Storstäderna och stora kommuner tar del av många fler bidrag än de små kommunerna. Det är ett väldigt tydligt mönster, säger Joakim Feldt, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.

Ett av den svenska skolans stora problem är den bristande likvärdigheten, och skillnaden mellan skolornas resultat har ökat kraftigt de senaste åren. Det är en utveckling som statsbidragen delvis ska motverka.

Men när en del kommuner inte tar del av pengarna riskerar skillnaderna i stället att fortsätta att öka.

– Små kommuner måste självklart prioritera bland satsningarna. Men om man har dåliga resultat och trots det saknar egna utvecklingssatsningar är det ett angeläget problem, säger Joakim Feldt.

Åtvidaberg med närmare 12 000 invånare är en av de kommuner som deltagit i minst antal satsningar. Under den undersökta perioden 2011–2013 förekom ett tjugotal statsbidragssatsningar att söka årligen (22,3 som ett snitt per år). Åtvidaberg sökte bara fyra per år.

– Skolverkets resultat förvånar mig inte det minsta. Flera av de här satsningarna kräver att kommunen står för en del av kostnaden. Vi är en av landets fattigaste kommuner så det har vi helt enkelt inte råd med, säger utvecklingschefen Robert Bredberg.

Han säger att medan regeringen kan ”slå på stora trumman” över nya satsningar så har mindre kommuner mycket begränsade möjligheter att vara med.

– När vi klagar över att vi inte klarar av att ta del av satsningarna så säger de åt oss att gå ihop flera kommuner och söka. Men det är besvärligt och resurskrävande. Resultatet blir ofta att man helt struntar i det.

Han får medhåll från rektorn och tillförordnade skolchefen Ylva Åkerberg i Skinnskatteberg, en kommun med 4 500 invånare och en enda skola.

– Tidigare deltog vi i en hel del utvecklingsprojekt men det gav inte det resultat vi önskade. I stället har vi fått prioritera och satsa på en fråga i taget, säger hon.

Skolverkets Joakim Feldt har förståelse för kommunernas kritik.

– I ljuset av de här resultaten måste vi se om vi ska ändra vårt sätt att arbeta. Det kan krävas riktade insatser i de kommuner som har ett behov av satsningarna men som ändå inte deltar, säger han.

Men det finns kommuner som avviker från trenden. Lerum med cirka 35 000 invånare är en av landets största statsbidragstagare. I jämförelse med de andra kommuner som är stora statsbidragssökare är kommunen förhållandevis liten. Här har pengarna bland annat gått till att stärka elevhälsan på Ljungviksskolan.

När DN är på besök hos skolsjuksköterskan Annika Ambring kommer en av skolans yngsta elever med ett blödande jack i bakhuvudet.

– Hade det här hänt förra läsåret hade jag inte varit här och då hade han förmodligen fått åka till vårdcentralen i stället, säger hon.

I år deltar skolan i ytterligare fem satsningar.

Försteläraren Peter Fant har fått utökade arbetsuppgifter men också påökt med 5 000 kronor i månaden. Matematikläraren Stefan Carlström vidareutbildas genom matematiklyftet och skolan har också kunnat ha speciallärare i alla arbetslag.

Rektorn Eva Persson är nöjd över kommunens fokus på utveckling men betonar samtidigt vikten av att planera noggrant innan man söker statsbidragen.

– Det gäller att vara väldigt klar med syftet. Söker man bara pengar är det lätt att det inte blir till någon nytta. Man måste fundera över om det är en satsning som gynnar det man vill uppnå, säger hon.

Eva Persson tror, precis som sina kolleger i andra kommuner, att många kommuner inte har resurser till det omfattande och tidskrävande arbetet att söka statsbidragen. Hon tycker att varje kommun borde ha en samordnare på området.

– Om staten ska få utväxling på pengarna måste det finns någon som kan se alla behov ur helikopterperspektiv, säger hon.

Fakta.Undersökningen

Statsbidragen är regeringens verktyg för att styra satsningar på skolan. Varje år delar Skolverket ut drygt sju miljarder kronor i statsbidrag. Hälften av pengarna går till rena utvecklingssatsningar. Det är dessa bidrag som Skolverket undersökt under perioden 2011-2013. Bland dem är de största satsningarna pengar till karriärtjänster för lärare, förstärkning av elevhälsan, lärarlyftet och matematiklyftet.

I kartläggningen tas ingen hänsyn till utbetalt belopp, eftersom det ofta avgörs av antal elever. Vissa kommuner kan inte söka alla bidrag, exempelvis om de saknar gymnasieskola.

Friskolor ingår inte i undersökningen men Skolverket har tidigare konstaterat att de deltar i statliga satsningar mer sällan än kommuner.

Fakta.Toppen och botten

Här är de kommuner som deltagit i störst och minst antal statsbidragssatsningar per år. I snitt fanns 22,3 statsbidragssatsningar per år 2011–2013. Källa: Skolverket

Ladda ner hela listan som PDF

Störst antal satsningar

Kommun Antal satsningar

Stockholm 16,0

Malmö 15,3

Göteborg 15,0

Uddevalla 13,7

Karlstad 13,0

Linköping 13,0

Borås 12,3

Eskilstuna 12,3

Uppsala 12,3

Västerås 12,3

Helsingborg 12,0

Kungsbacka 12,0

Lerum 12,0

Lund 12,0

Skellefteå 11,7

Värnamo 11,7

Gotland 11,3

Huddinge 11,3

Norrköping 11,3

Gislaved 11,0

Minst antal satsningar

Kommun Antal satsningar

Ydre  2,3

Åsele 2,3

Skinnskatteberg 2,7

Jokkmokk 3,0

Norberg 3,0

Dorotea 3,3

Ragunda 3,3

Älvdalen 3,3

Aneby 3,7

Bjurholm 3,7

Karlsborg 3,7

Munkfors 3,7

Sorsele 3,7

Vingåker 3,7

Öckerö 3,7

Orsa 4,0

Smedjebacken 4,0

Sotenäs 4,0

Storfors 4,0

Åtvidaberg  4,0

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.