Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 02:53 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/smhi-bast-pa-ratt-vader/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

SMHI bäst på rätt väder

Foto: Anders G Warne
SMHI vinner kriget om sommarens bästa pro­gnoser. Det visar DN:s stora granskning av de fyra populäraste vädersajterna. Kvaliteten skiljer sig samtidigt kraftigt åt mellan olika delar av landet.

Svenskarnas intresse för vädret har öppnat för en mängd hemsidor och mobilappar som utlovar de bästa prognoserna till sina användare. Ändå är det långt ifrån alltid som de prickar rätt. Meteorologerna har endast haft rätt fyra av tio gånger i sommar, visar Dagens Nyheters granskning av över 3.000 väderprognoser.

I en unik kartläggning har vi studerat endygnsprognoser från 19 svenska städer under 45 dagar. Prognoserna har hämtats från fyra väderinstituts hemsidor – SMHI i Sverige, DMI i Danmark, Yr.no i Norge och det finska företaget Foreca. Därefter har uppgifterna jämförts med hur vädret blev.

Tävlingen har varit jämn, men vinnaren blev till slut SMHI, som i sommar haft rätt vid 45 procent av prognoserna. Därefter följer Yr.no med 44 procents träffsäkerhet. Sajten drivs av norska Meteorologisk institutt tillsammans med public service-bolaget NRK.

Trea är DMI med 41 procent korrekta prognoser. Foreca som levererar väderinformation till Klart.se har rätt 38 procent av gångerna.

– Vi jobbar egentligen ganska snarlikt, men hanterar ändå materialet på olika sätt. Det som kan avgöra är exempelvis om en front passerar ett område med olika hastigheter. Alla gör dessutom en manuell justering, säger Fredrik Linde, prognoschef på SMHI.

Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. I Stockholm hamnar SMHI och DMI på delad förstaplats med 47 procent rätt, medan Foreca inte når upp till mer än 29 procents träffsäkerhet. Göteborgarna bör använda Yr.no om de vill ha korrekta väderleksprognoser. Enligt Martin Hedberg, meteorolog på Klart.se, är det naturligt att prognoserna varierar.

– Även om man har samma modell men som körs på två olika datorer får man olika svar. Små avrundningsfel kan ha mycket stor betydelse.

Den svenska regeringen kräver att SMHI ska uppnå en träffsäkerhet på 85 procent. Sommaren är oftast en svår period för meteorologerna eftersom vädret kan ändra sig snabbt.

– Vi har fått en del synpunkter i samband med de svårplacerade åsk- och regnskurarna. Vi jämför med andra institut för att få mer input till våra beslut, säger Fredrik Linde.

Ni tittar alltså på konkurrenterna?

– Ja, självklart. Vi har tillgång till många modeller, både våra egna och grannländernas.

Så här har vi gjort undersökningen

1 DN har byggt ett datorprogram som sparat väderprognoser för 19 svenska städer från SMHI, DMI, Yr.no och Forecas sajter. Inhämtningen har skett dagligen mellan klockan 11 och 13 – stad för stad. Uppgifterna gäller prognoser för nästföljande dygn klockan 14. Totalt handlar det om 3 420 prognoser.

2 Nästa dygn har uppgifterna jämförts med beräknad observationsdata som SMHI tillhandahåller.

3 Insamlingen har skett mellan den 23 juni och 8 augusti 2011 med undantag för den 24 och 26 juli.

4 Kvaliteten på prognosen har bedömts utifrån temperatur, nederbörd och molnighet. För temperatur har vi godkänt fel på två grader, upp och ner. För nederbörd har vi inte tagit hänsyn till antalet millimeter utan endast om det förekommit nederbörd eller inte. Gällande molnigheten har vi hellre gett rätt än fel. Om prognosen säger ”Lätt molnighet” och vädret blir ”Klart väder” har vi bedömt det som korrekt. Däremot blir prognosen ”Lätt molnighet” fel om det är mulet.

5 Samtliga faktorer ska stämma överens för att prognosen har klassats som korrekt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.