Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-07 00:59

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/smittskyddslakare-sannolikt-har-smittan-kommit-in-i-december/

Sverige

Smittskyddsläkare: ”Sannolikt har smittan kommit in i december”

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix

För drygt två veckor sedan togs lungröntgenbilder på en tidigare covidsmittad kvinna. Nu berättar smittskyddsläkaren Anders Lindblom att kvinnan kan ha koppling till ett coronafall som kan ha insjuknat redan i december. 

– Det är svårt att säga, men sannolikt har smittan kommit in i december, säger han. 

I slutet av januari insjuknade en kvinna från Dalarna i influensaliknande symtom. Några veckor tidigare har hon träffat en släkting som i sin tur träffat en bekant som nyligen kommit hem från Wuhan. 

Kvinnan får problem med lungorna och något som liknar en lunginflammation. Vid tidpunkten i januari upptäckter flera länder i världen fall av coronasmittade. Covid-19 har då spridits utanför Kina. 

Det första fallet i Sverige bekräftades i slutet av januari. Men det är ingen som misstänkte att kvinnan från Dalarna kunde bära på covid-19. Det är inte förrän i juni som det bekräftas genom ett antikroppstest att kvinnan har haft coronaviruset. 

Dalarnas smittskyddsläkare Anders Lindblom säger att han tror att det nya coronaviruset kommit till Dalarna redan i december, något som SvD var först med att rapportera om. Det var, enligt honom, en uppmärksam distriktsläkare på Svärdsjös vårdcentral som misstänkte att kvinnan tidigare varit smittad när hon sökte till vårdcentralen för annan orsak. 

– Det togs lungröntgenbilder för att visa om det kunde röra sig om coronaviruset först. Lungbilden stämde då överens med hur bilder på andra coronadrabbade lungor har sett ut. Kvinnan testades för en och en halv vecka sedan för antikroppar och testet var positivt, förklarar Anders Lindblom.

I samband med smittprovningen hittades en smittkedja på tre personer som sträckte sig till kvinnans släkting och Wuhan. 

– De andra två i smittkedjan är inte testade. Men det är en kedja som man ändå får säga talar starkt för att vi haft smittan redan i december. Kopplingen uppdagades nu, men vi hade en tidig smittspridning i Svärdsjö där vi inte visste säkert var smittan kom ifrån. Det var ingen som hade varit i kontakt med någon som befunnit sig i italienska alperna. Det var en trolig naturlig förklaring, säger han. 

Anders Lindblom berättar vidare att man sällan upptäcker en samhällssmitta innan vården blir belastad. 

– Eftersom att det var så långt tidigare så kunde vi inte bekräfta detta genom vanliga virusprover, säger Anders Lindblom. 

Smittskyddsläkaren förklarar vidare att Svärdsjö är en liten ort där man inte hittade smitta från Italien som man gjorde på andra ställen i länet. Till en början provtog man enbart personer som rest till norra Italien eller Wuhan. 

– Det var vårdcentralen i Svärdsjö som hörde av sig till smittskyddsenheten för några veckor sedan. Då ville man testa om kvinnan och de andra hade antikroppar mot viruset, säger han.

I dag är kvinnan frisk från sin lunginflammation. Lindblom menar att enstaka fall som dykt upp på det viset förmodligen inte bidrar till en snabbt eskalerande smittspridning. 

– Vi hade en tidig smittspridning i Borlänge och det är möjligt att det här kan ha haft viss betydelse. Men vi vet att smittan även kommer från andra delar av världen som Italien. Smittspridningen kan ändå vara ganska långsam när de dyker upp i mindre orter och på det här viset, säger han. 

Han tror också att personer i andra områden kan ha burit på smittan tidigare.

– Det här är ett tecken på att vi kan ha haft smittan rätt tidigt på fler ställen i Sverige.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt