Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Snabbare väg till jobb för flyktingar från Balkankriget

Antonija Jagunic, 51 år, kom som flykting från Bosnien och är i dag överläkare i njurmedicin i Varberg.DN:s granskning
Antonija Jagunic, 51 år, kom som flykting från Bosnien och är i dag överläkare i njurmedicin i Varberg.DN:s granskning Foto: Jonas Lindstedt

Under 1990-talets flyktingvåg från Balkan fanns en stor oro över hur det svenska samhället skulle klara av att ta emot alla flyktingar. Men integrationen på arbetsmarknaden har varit lyckad, visar DN:s granskning.

Balkanflyktingarna har en medianinkomst som ligger nära den övriga befolkningens.

Dessutom är löneskillnaderna mellan kvinnor och män mindre än för personer födda i Sverige.

I går skrev DN att de flyktingar som kom till Sverige år 2004 har problem att få en egen försörjning. Tio år senare har inte ens varannan flykting en inkomst över 13 000 kronor i månaden.

Men i dag kan DN berätta om en grupp som har haft stora framgångar på arbetsmarknaden.

Under 1990-talet beviljades drygt 82 000 uppehållstillstånd till personer som flydde från det forna Jugoslavien. Merparten kom år 1993 och 1994 från Bosnien-Hercegovina.


Foto: Google maps

Flera kommuner slog larm om att det blev stora ekonomiska påfrestningar, bland annat inom skolan och sjukvården. Malmö kommun gick med underskott på grund av kraftigt ökad utbetalning av socialbidrag. Det fanns en stor oro för hur det skulle gå för alla nya personer på arbetsmarknaden.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på DN:s uppdrag tagit reda på hur inkomsterna i dag ser ut för personer som kom från forna Jugoslavien. Resultatet indikerar att integrationen på arbetsmarknaden av flyktingarna på 1990-talet har varit lyckad. Medianinkomsten för gruppen är i dag 21 500 kronor i månaden. Det är bara drygt 2 000 kronors skillnad jämfört med medianinkomsten för alla personer i Sverige.

Siffrorna bygger på inkomstuppgifter för 2013 och för dem som då var i arbetsför ålder, 20 till 64 år. Sökningen har gjorts utifrån dem som invandrade åren 1991 till 1999.

Det har gått betydligt bättre för personer som invandrade från kriget på Balkan än för andra som invandrade under samma period. Medianinkomsten för ”övriga utrikesfödda” åren 1991 till 1999 var 19 000 kronor i månaden.

Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet, pekar på flera skäl till varför invandringen från forna Jugoslavien har varit så lyckad när det gäller integrationen på arbetsmarknaden.

– Det som var speciellt med denna flyktinggrupp är att det var en europeisk grupp, vilket är ovanligt. För utomeuropeiska grupper tror jag att risken för diskriminering på arbetsmarknaden är större. Kommer man från Europa har man dessutom sannolikt genomgått ett utbildningssystem som liknar det vi har i norra Europa. Arbetsgivarna vet vad personerna kan, säger han.

Flera studier pekar på att integrationen av Balkanflyktingarna gick ganska snabbt. Efter tio år var 74 procent av männen och 66 procent av kvinnorna sysselsatta, enligt siffror som arbetsmarknadsdepartementet tog fram för två år sedan. Kartläggningen visade också att det i synnerhet hade gått bra för dem som flydde som barn. Fler än de inrikesfödda läste vidare på universiteten. I gruppen som för två år sedan var 30 år var runt 80 procent sysselsatta. Och bland de barn till Balkanflyktingarna som fötts i Sverige fanns inga märkbara skillnader alls jämfört med andra inrikesfödda.


Studieböcker för elever med svenska som andra språk. Foto: TT

Tomas Hammar, professor emeritus i migrationsforskning, tror att en viktig förklaring till framgången är att det i början av 1990-talet redan bodde cirka 50 000 jugoslaver i Sverige – en grupp som var mycket välintegrerad. Balkanflyktingarna kunde därmed hitta landsmän med bra anknytningar i samhället, enligt Tomas Hammar.

– Det fanns släkt och vänner i Sverige och därmed möjligheter att klara integrationen lättare än för grupper som inte hade det.

Professor Jan Ekbergs studier visar att det finns stora geografiska skillnader i integrationen av Balkanflyktingarna. Särskilt bra har integrationen varit i Jönköpings län, i synnerhet i området vid Gnosjö där andelen småföretagare är hög. Sämre har integrationen varit i Skåne.

– Integrationen var ojämn över olika delar av Sverige. En förklaring är att det allmänna arbetsmarknadsläget generellt är bra i småföretagardistriktet, men det beror också på att de lokala flyktingmottagarna i området arbetade i nära samarbete med näringslivet. I många andra regioner fungerade den lokala flyktingmottagningen som en egen byråkratisk apparat, säger Jan Ekberg.

Kan vi lära oss något av framgångarna från integrationen av Balkanflyktingarna?

– Det finns en viktig lärdom. När man ska fördela ut flyktingarna ute i landet ska man försöka få dem dit chanserna till jobb är störst. Tyvärr går fördelningen i Sverige många gånger utefter var bostäder finns, snarare än var jobben finns.

DN:s genomgång visar att det har gått särskilt bra för dem som kom till Sverige från Balkan åren 1991 till 1993. För dessa personer är medianinkomsten 22 800 kronor i månaden.

Kvinnorna från forna Jugoslavien har lägre löner än männen, men skillnaderna är mindre än för svenskfödda. Männen från forna Jugoslavien tjänar i snitt 20 procent mer än kvinnorna, jämfört med inrikesfödda män som i snitt tjänar 23 procent mer än inrikesfödda kvinnor. Gruppen sticker ut kraftigt när vi jämför personer från andra länder. I hela gruppen utrikesfödda tjänar männen 27 procent mer än kvinnorna.

Kristoffer Örstadius

kristoffer.orstadius@dn.se


Intervju. ”Det sitter säkert många sjuksköterskor på förläggningar”


Överläkaren Antonija Jagunic. Foto: Jonas Lindstedt

Antonija Jagunic, 51 år, kom som flykting från Bosnien under kriget på Balkan. I dag är hon överläkare i njurmedicin i Varberg.

Många branscher i Sverige bärs upp av invandrare. Nästan hälften av alla 71 500 personer som arbetar som städare i Sverige är födda utomlands.

Det vanligaste yrket bland utrikesfödda är vårdbiträde och personlig assistent, enligt Statistiska centralbyrån.

Var tredje läkare är utrikesfödd.

Antonija Jagunic, överläkare i njurmedicin på Varbergs sjukhus, kom hit på 90-talet tillsammans med sin familj. Men vägen till läkarkarriären i Sverige har inte varit spikrak. Trots att Antonija Jagunic hade en läkarutbildning och även yrkeserfarenhet i bagaget tog det flera år innan hon kunde börja arbeta som läkare på riktigt.

– Jag hade inte jobbat så många år när jag kom hit. Jag var bara 28 år. Det fanns olika vägar beroende på hur lång arbetslivserfarenhet man hade. Jag fick komplettera min utbildning här. Jag fick göra ett stort prov och göra om min AT-tjänstgöring som jag gjorde i Bosnien, berättar Antonija Jagunic.

Hon anser att Sverige bör bli bättre på att snabbare ta vara på den yrkeskompetens som finns hos många flyktingar.

– Se till exempel på sjuksköterskor. Det är stor brist på dem i Sverige i dag. Samtidigt sitter det säkert många duktiga sjuksköterskor på flyktingförläggningar. Men det är inte så lätt. Det krävs språkkunskap, yrkesmässig kunskapskontroll, bra introduktion och handledning innan man kan arbeta helt självständigt. Läs hela artikeln

Kristoffer Örstadius

kristoffer.orstadius@dn.se

 


Analys. Debatten riskerar försvåra integrationen

Ewa Stenberg. Foto: DN

Integrationspolitiken håller på att stöpas om, och partierna dömer ut det som varit. Det finns en fara att debatten stämplar människor som problem och därmed försvårar integrationen.

Det finns ett samband mellan demografi och ekonomisk utveckling. Invandring kan ge ett åldrande land ett tillskott av unga, arbetsföra människor som kan få ekonomin att växa. Det har synts i Sverige de senaste åren och det syns i USA.

Ekonomiska vinster är inte syftet med att ta emot människor som flyr för sitt liv, men det kan ändå bli en effekt. Det blev det när det gäller flyktingarna som kom från Balkan på 90-talet, trots att de i den politiska debatten stundtals framställdes som problem. Då var det många som kom samtidigt. De kom till ett Sverige med ekonomisk kris och arbetslöshet, som plågats av nedbrända flyktingförläggningar och lasermannens terror. Men det gick bra för dem. Bättre än det ser ut att ha gått för dem som fick uppehållstillstånd för tio år sedan och som DN skrev om i går. Professorerna Jan Ekberg och Tomas Hammar förklarar det i artikeln här ovan med att européer är mindre utsatta för etnisk diskriminering och att Balkanflyktingarna ofta redan hade kontakter i Sverige som var etablerade här.

Nu dömer partierna i olika tonarter ut den svenska integrationspolitiken och kallar den misslyckad. Det är begripligt. I årtionden har till exempel politiskt ansvariga lovat att skynda på valideringen, att ordna officiellt godkända dokument om tidigare utbildning. Trots det tar processen fortfarande mycket lång tid.

Nu diskuteras integrationens problem och om kraven på de nyanlända ska skärpas. Frågan om etnisk diskriminering diskuteras mer sällan.

Det finns risk att om en grupp människor beskrivs som problem kan de också komma att behandlas så av andra och dessutom få en dålig självbild. Den etniska diskrimineringen kan förvärras och försvåra den förbättring av integrationen som de flesta politiker vill åstadkomma.

Ewa Stenberg

ewa.stenberg@dn.se

 


Del 2: Vägen in till SverigeLäs hela DN:s granskning här

Fakta. Inkomster bland invandrare

Medianinkomst för...

...personer som invandrade åren 1991 till 1999 från Forna Jugoslavien: 21 514 kronor i månaden

...personer som invandrade åren 1991 till 1999 från andra länder än Forna Jugoslavien: 19 010 kronor i månaden

...alla personer i Sverige: 23 667 kronor i månaden

Källa: SCB/DN

Fotnot:

Medianinkomsten är för personer i arbetsför ålder (20-64 år), inkomståret 2013. De invandrare som ingår i statistiken var folkbokförda i Sverige både 1 januari 2013 och 31 december 2013. Med invandrare räknas de som är så kallade förstagångsinvandrare. Det innebär att de individer som utvandrat för att sedan invandra igen efter 1999 inte ingår i underlaget.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.