Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-09 04:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-man-ska-fa-den-vard-man-behover-oavsett-anhoriga/

Sverige

Socialstyrelsen: ”Man ska få den vård man behöver – oavsett anhöriga”

Thomas Lindén, avdelningschef vid kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård vid Socialstyrelsen.
Thomas Lindén, avdelningschef vid kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård vid Socialstyrelsen. Foto: Claudio Bresciani/TT

Läkare får inte rutinmässigt fatta beslut om att avsluta vård utan att träffa sina patienter. Och hur påstridig familjen är ska inte påverka vilken vård äldre får, enligt Socialstyrelsen.

Klarar man av att cykla Vätternrundan klarar man troligen även av intensivvård, enligt Thomas Lindén, avdelningschef vid kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård vid Socialstyrelsen. Skicket man är i ska avgöra – inte hur många år man levt. Inte heller familjens påtryckningar ska inverka.

– Man ska få den vård man behöver oavsett om man har starka anhöriga eller inte, säger Lindén. 

Även på äldreboenden har alla äldre rätt till en individuell bedömning av vårdbehovet om man blir försämrad, understryker han. 

Läs mer: De valdes bort av vården – fast vårdplatser stod tomma

Får läkare ta beslut om att avstå från vård utan att träffa patienten?

– Generellt sett nej. Det måste ske i samråd med en annan legitimerad kollega, med patienten och anhöriga. Det måste vara dokumenterat i journalen och det är i normalfallet väldigt svårt att göra det över telefon eller på distans.

Socialstyrelsen har gett ut handboken Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling, om hur beslutet ska gå till. Det kan enligt Lindén finnas undantag då ett beslut över telefon skulle kunna vara möjligt: där läkare och personal på boendet efter lång tid känner patienten väl och arbetar tillsammans i team.

Hur är förutsättningarna för att göra en individuell bedömning när vårdbolag med få läkare ansvarar för läkarvård på ett stort antal boenden och inte träffar patienterna under pandemin?

I vår rapport om äldrevården i fjol har vi pekat ut ett antal saker som måste fungera. En av dem är kontinuitet – man måste givetvis ha personal nog att kunna träffa patienterna tillräckligt för att kunna lära känna dem. Hur man löser det är upp till vårdgivaren, och Ivo gör nu en granskning av äldrevården.

Enligt Thomas Lindén har Sverige en äldrevård som överlag är bra. Men Socialstyrelsen har återkommande lyft flera allvarliga problem i sina utvärderingar.

Brytpunktssamtal, där patienten och anhöriga informeras om att botande behandling avslutas och att man går över till palliativ, lindrande, behandling, ska enligt riktlinjerna alltid hållas. I Socialstyrelsens senaste genomgång från 2015 skedde det endast i 55 procent av fallen.

– Vi använder ganska starka ordalag där: Det ska alltid ske. Det är för dåligt att det inte alltid sker. 

Personalen har för låg utbildning och basala hygienrutiner, arbetskläder och återkoppling kring rutiner saknas för ofta, enligt en lägesrapport från i fjol. Insatser från olika aktörer behöver samordnas bättre och personalkontinuiteten har försämrats.

– För många personal träffar samma äldre person. Det borde vara mer fasta arbetslag. Det har vi påpekat ur ett patientsäkerhetsperspektiv – men det är viktigt för smittspridning också. 

Felaktig organisation är grunden till tragedin inom äldrevården, skriver en grupp läkare i en debattartikel i Läkartidningen. De lyfter bland annat fram Ädelreformen 1992 som avgörande då ansvaret för äldrevården flyttats från landstingen till kommunerna. Begreppet palliativ vård i äldrevården tycks ha utvidgats på tveksamma medicinska grunder skriver artikelförfattarna, bland andra Anna Hammarström, från vårdföretaget Mitt Hjärta. 

I dag är läkarna bara konsulter med alldeles för lite tid för varje patient

– Det är politiska beslut och myndighetsbeslut som bäddat för den här katastrofen. Kvalificerad sjukvård har flyttats bort från de äldre. I dag är läkarna bara konsulter med alldeles för lite tid för varje patient.

Bristen på läkartid i kombination med att Socialstyrelsen avrått från onödiga läkarbesök i äldrevården tycks, skriver författarna, har lett till praxis att även livsavgörande beslut, som att sätta in morfin och smärtlindring i stället för att försöka behandla en infektion, fattas per telefon. 

– Det är inte förenligt med läkaretiken och tveksamt om det ens är förenligt med svensk lag, att fatta den här typen av beslut utan samtycke för en människa man inte har träffat. Att läkaren försäkrar sig om att hen skaffat sig en korrekt medicinsk helhetsbild är det minsta man kan kräva. 

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utreder just nu såväl prioriteringar inom intensivvården i och huruvida äldre på särskilda boenden får en individuell bedömning.

Flera anhöriga som DN talat med vittnar om att de fått besked om att deras anhöriga på äldreboende inte kommer att remitteras till en högre vårdnivå vid allvarlig covid-19 och skickas till sjukhus, liksom att endast läkaren kopplad till boendet kan fatta ett sådant beslut.

Marie Åberg, avdelningschef på Ivo, uppger i ett mejl, att någon sådan bestämmelse inte finns. 

”Den ska alltid göras en individuell bedömning avseende vilken vårdnivå den äldre på ett särskilt boende är i behov av. Det finns ingen reglering av vem som gör denna bedömning. Vården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen tillhandahållas och fördelas på lika villkor för hela befolkningen.”

Ämnen i artikeln

Äldreomsorg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt