Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 05:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/spraket-ar-nyckeln-i-all-undervisning/

Sverige

”Språket är nyckeln i all undervisning”

På Oxhagsskolan börjar alla nyanlända elever i en förberedelseklass, med fokus på att snabbt lära sig tillräcklig svenska för att sedan stegvis övergå till undervisning i ordinarie klass.
På Oxhagsskolan börjar alla nyanlända elever i en förberedelseklass, med fokus på att snabbt lära sig tillräcklig svenska för att sedan stegvis övergå till undervisning i ordinarie klass. Foto: Vanni Jung Ståhle

För att klara den svenska skolan måste du kunna svenska, så för nyanlända elever är snabb språkinlärning nyckeln.

De senaste åren har det byggts upp ett välutvecklat system för det, men insatserna kan variera från skola till skola. När kommunernas ekonomi nu försämras finns en oro för nedskärningar. 

– Jag heter Youssef. Jag är elva år och bor i Akalla. Jag kommer från Egypten och talar arabiska och svenska. Jag tycker om att läsa och skriva. På tisdagar och torsdagar har jag idrott. Då tränar vi på styrka och kondition. I matematiken arbetar jag med klockan och…

– Det är det där krångliga ordet, ”multiplikation”, fyller läraren Malin Ganneby i.

Elvaårige Youssef Kamil Ayad kom till Sverige för ungefär ett år sedan och har till största delen övergått till undervisning i ordinarie klass.
Elvaårige Youssef Kamil Ayad kom till Sverige för ungefär ett år sedan och har till största delen övergått till undervisning i ordinarie klass. Foto: Vanni Jung Ståhle

Det är fredag och för förberedelseklassen på Oxhagsskolan i Akalla står självporträtt på schemat, både i bild och i ord. Youssef Kamil Ayad står längst fram i klassrummet för sin muntliga presentation, medan den bakre delen pryds av liknande självporträtt från tidigare elever.

Tioårige Ali från Pakistan, som gillar mat från KFC och har ”en mamma och en pappa som är jättesnälla”, och elvaåriga Zolzaya från Mongoliet (”Jag tycker om att simma. Jag tycker inte om basket”), är några av de som kommit till och lämnat klassen under de senaste åren.

En förberedelseklass är nyanlända elevers första kontakt med den svenska skolan, och tanken är att de ska vara här så kort tid som möjligt. Fokus ligger på att få upp tillräckliga kunskaper i svenska så att eleverna sedan ska kunna ha ”vanliga” lektioner, med sin ”vanliga” klass.

Bild 1 av 3 Malin Ganneby, lärare i svenska som andraspråk på Oxhagsskolan.
Foto: Vanni Jung Ståhle
Bild 2 av 3 Malin Ganneby leder eleverna i en ”huvud, axlar, knä och tå”-rörelsepaus.
Foto: Vanni Jung Ståhle
Bild 3 av 3 Ann-Christin Sundell, rektor på Oxhagsskolan.
Foto: Vanni Jung Ståhle

– Många som kommer har exempelvis bra kunskaper i matte, men de måste ju fortfarande förstå de svenska orden och termerna, säger Malin Ganneby i fikarummet efter lektionen.

– Språket är ju nyckeln i all undervisning, säger rektorn Ann-Christin Sundell.

Det är inte alla skolor som har förberedelseklass, men vi väljer att satsa på det här. Den förra skolan jag var på hade ingen, och jag kan verkligen se skillnaden.

Totalt är det 2,5 lärartjänster i förberedelseklassen och i vanliga, coronafria tider hade det även funnits modersmålslärare på plats som extra resurs. Antalet tjänster är en fördubbling jämfört med för några år sedan, och enligt Ann-Christin Sundell vill man utöka med ytterligare en tjänst.

– Det är inte alla skolor som har förberedelseklass, men vi väljer att satsa på det här. Den förra skolan jag var på hade ingen, och jag kan verkligen se skillnaden, säger hon.

– Visst, det kan finnas fördelar med att få ett ”språkbad” direkt i en ordinarie klass, men samtidigt blir det ju stora delar av dagen när eleven inte förstår någonting.

Tvillingarna Usman och Umar Ahmed kom från Pakistan för tre månader sedan. De kunde engelska sedan tidigare vilket brukar vara en fördel när man ska lära sig svenska.
Tvillingarna Usman och Umar Ahmed kom från Pakistan för tre månader sedan. De kunde engelska sedan tidigare vilket brukar vara en fördel när man ska lära sig svenska. Foto: Vanni Jung Ståhle

Enligt forskningen tar det 5–8 år att lära sig ”skolspråket”. Att det i statistiken är betydande skillnader i resultat mellan elever födda i Sverige eller som invandrat i tidig ålder och elever som kommit som tonåringar är därför inte så konstigt, menar Karin Sandwall, föreståndare för Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

– Det viktiga är att vi har ett system för att underlätta för de här eleverna så mycket som möjligt, och se till att det finns resurser i ett tidigt skede, säger hon.

De senaste åren har Sverige också gjort satsningar på exempelvis kompetensutveckling för lärare och infört riktade resurser, och enligt Karin Sandwall ligger vi långt framme i ett internationellt perspektiv.

– Systemet är ganska bra, på pappret åtminstone. Däremot kan det vara ganska stora skillnader mellan olika kommuner och skolor, vilket inte blir så jämlikt.

Ireiny Nabil Nosir Askharoun går i första klass, men eftersom alla Oxhagsskolans årskurser blandas i förberedelseklassen har hon äldre klasskamrater.
Ireiny Nabil Nosir Askharoun går i första klass, men eftersom alla Oxhagsskolans årskurser blandas i förberedelseklassen har hon äldre klasskamrater. Foto: Vanni Jung Ståhle

Redan innan coronakrisen räknade fyra av fem kommuner i Sverige med en försvagad ekonomi under 2020, och när besparingar ska göras tror Karin Sandwall att insatser för nyanländas lärande riskerar att prioriteras bort.

– Vi har redan sett en del indikationer på det, och är väldigt oroliga för att det kommer göra det svårare för nyanlända att lyckas i skolan framöver, säger hon.

Elever födda i Sverige tycker ju att gymnasiet är svårt, så det är klart att man ibland tänker ”herregud, det är ju orimligt att våra elever ska kunna klara av det här”.

”Ur blodstensmalm kan man framställa järn. Malmen innehåller järnoxid (Fe2O3). Järnoxid kan reduceras till järn med hjälp av kol. Balansera reaktionsformeln.”

Det är en av Skolverkets exempelfrågor till kursen Kemi A, och vad som kan vänta eleverna på Globala gymnasiets språkintroduktionsprogram om bara några månader.

– Elever födda i Sverige tycker ju att gymnasiet är svårt, så det är klart att man ibland tänker ”herregud, det är ju orimligt att våra elever ska kunna klara av det här”, säger klassens svenskalärare Matilda von Bahr.

Matilda von Bahr, lärare i svenska och i svenska som andraspråk på Globala gymnasiet i Stockholm.
Matilda von Bahr, lärare i svenska och i svenska som andraspråk på Globala gymnasiet i Stockholm. Foto: Alexander Mahmoud

Hon står i ett, på grund av coronakrisen tomt, klassrum på Globala gymnasiet och följer via datorn när lärarkandidaten Izabell Heiskanen håller i lektionen på distans. I dag ska klassen gemensamt hitta på ett slut till en exempelnovell, och Matilda von Bahr ler lite när eleverna föreslår vad huvudkaraktären ska heta.

– Matilda? Okej. ”Matilda tänder lampan, och då, från ingenstans…”. Vad ska hända nu? Har någon ett förslag, frågar Izabelle.

– Hon ser blod på golvet, skjuter någon in.

– Okej, nu blev det spännande här, säger Izabelle. Varför är det blod på golvet – Hussein, har du någon idé?

– Hon går in på toan och så ligger det någon död där.

– Okej. Vem då?

– Hennes dotter, föreslår någon annan.

– Nej, nu blir det lite mörkt här, vi får ta och lätta upp det lite…

Nur Hussain Sayan får hjälp av fritidspedagogen och hjälpläraren Lena Johansson.
Nur Hussain Sayan får hjälp av fritidspedagogen och hjälpläraren Lena Johansson. Foto: Vanni Jung Ståhle

Izabell Heiskanen pratar bara svenska, och även om man som lärare på språkintroduktionsprogrammet har en medvetenhet kring sina ordval låter språket inte märkbart överförenklat. 

Ändå får det ses som en varningsflagg att hon frågar om alla vet vad ”våning” betyder, när eleverna inom kort förväntas ”ta ställning till om dagens konsumtion av varor är positiv eller negativ och argumentera utförligt för åsikten” (exempelfråga från svenska A).

Språkintroduktion leder inte till en gymnasieexamen, utan är ett sätt att läsa upp sina betyg för att därefter kunna söka in till ett nationellt program. Eleverna i Globala gymnasiets klass har oftast antingen kommit till Sverige sent under högstadiet eller inte gått i svensk skola alls.

19-åriga Mulki Khalif Hasan står inför övergången mellan språkintroduktionsprogram och nationellt program på gymnasiet. Det bytet är inte tillåtet för de som hinner fylla 20 år, då måste man vända sig till vuxenutbildningen för att få en gymnasieexamen.
19-åriga Mulki Khalif Hasan står inför övergången mellan språkintroduktionsprogram och nationellt program på gymnasiet. Det bytet är inte tillåtet för de som hinner fylla 20 år, då måste man vända sig till vuxenutbildningen för att få en gymnasieexamen. Foto: Alexander Mahmoud

En av dem är 19-åriga Mulki Khalif Hasan från Somalia, som kom till Sverige för drygt två år sedan.

– I början var det jättesvårt, när man inte förstod någonting. Men jag tror jag är ganska snabblärd, och började kolla på textad film på Netflix som hjälpte mig. Så hela det här året har det gått bra, säger hon.

Ungefär hälften av klassen kommer gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram nästa år, däribland Mulki.

– Jag tror det kommer gå bra. Av det jag har hört från kompisar så säger de att det inte kommer vara så stor skillnad, men jag vet inte, de kanske ljuger...

Som jag hört så kommer första året vara jättetufft, man kommer gråta. Andra året blir bättre och i trean sitter allt på plats. Så man måste hålla ut.

Ljuger gör de säkert inte, menar Matilda von Bahr, men hennes erfarenhet är något annorlunda.

– Som jag hört så kommer första året vara jättetufft, man kommer gråta. Andra året blir bättre och i trean sitter allt på plats. Så man måste hålla ut.

Eleverna kan oftast börja med praktiska ämnen som idrott, slöjd, bild och musik direkt i sin ordinarie klass, medan övergången till ämnen som kräver bättre språkkunskaper får ske stegvis.
Eleverna kan oftast börja med praktiska ämnen som idrott, slöjd, bild och musik direkt i sin ordinarie klass, medan övergången till ämnen som kräver bättre språkkunskaper får ske stegvis. Foto: Vanni Jung Ståhle

Hon vet att många trots allt hoppar av, antingen för att de inte klarar skolan eller för att de exempelvis måste jobba för att få ihop ekonomin. Men hon får också ofta besök av tidigare elever som klarat övergången bra och lyckats ta examen.

– Det känns hemskt att säga det men det beror faktiskt så himla mycket på vilken skola de kommer till, hur medvetet det jobbas med språkutvecklande arbete. 

Läs mer:

Här är nyanlända elevers väg in i svenska skolan 

Kom som flykting – nu är Ermira den trygga personen 

”Skolan har gett mig en ljus framtid”

Nyanlända ska få förlängd skolplikt och kortare sommarlov 

Ämnen i artikeln

Integration
Skolan
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt