Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 15:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sprangdadens-motiv-utpressning-hot-for-att-tysta-och-hamnd-for-otrohet/

Sverige

Sprängdådens motiv: Utpressning, hot för att tysta – och hämnd för otrohet

I mars förra året sprängdes en bomb utanför en nattklubb i Malmö. Ingen har dock dömts för det dådet.
I mars förra året sprängdes en bomb utanför en nattklubb i Malmö. Ingen har dock dömts för det dådet. Foto: Johan Nilsson/TT

Anmälningarna ökar – men domarna är få. DN har gått igenom de 20 domar som rör sprängmedel och sprängdåd som fallit sedan januari 2018.

Flera rör hot för att tvinga till sig pengar – andra handlar om bitcoinaffärer och otrohet.

Som DN tidigare har berättat inkom i fjol 257 anmälningar om allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning, den nya brottskoden hos polisen som rör sprängdåd. Under 2018 var antalet sådana anmälningar 162.

DN har nu gått igenom de 20 domar som rör sprängningar, medhjälp eller föreberedelser till dåd eller innehav av olagliga sprängmedel. De rör 32 olika gärningsmän över hela landet – men flest domar, sju, har fallit i Malmö tingsrätt.

Majoriteten av domarna handlar även om annan brottslighet som narkotikabrott, misshandel, vapenbrott och olaga hot. I flera fall är meningen med sprängningarna att hota av ekonomiska anledningar, eller i ett fall för att tysta en utredare av penningtvätt. 

En dom som föll den 10 januari ger inblick i en av de största kända bombsprängningshärvorna, där bomber i termosar placerats på olika platser i Malmö för att driva in skulder. Utförarna av dåden, beskriver polisen, är ofta unga män längre ned i nätverkens hierarkier och ”Termosligans” enda kända offer är själv en av gärningsmännen – en 19-åring som förlorade en arm och ett öga då han placerade ut sprängladdningarna. Ändå är han tyst om sin uppdragsgivare.

En termosbomb exploderade utanför en lägenhetsdörr i Malmö december 2018. Det är ett av dåden som ”Termosligan” genomförde.
En termosbomb exploderade utanför en lägenhetsdörr i Malmö december 2018. Det är ett av dåden som ”Termosligan” genomförde. Foto: Johan Nilsson/TT

Oftast framgår dock inte motiven till sprängdåden eller innehaven av sprängämnen.

Några av brottsfallen skiljer sig från den gängse bild som debatten om sprängdåd handlat om under de senaste månaderna.

Ett sådant exempel tycks handla om otrohet och svartsjuka. 2018 samarbetade en 41-årig kvinna i Småland med en 39-årig man för att skicka en brevbomb till en annan kvinna. Kvinnan, som tog emot bomben, uppger i förhör att hon under en längre tid haft en kärleksaffär med den 41-åriga kvinnans sambo.

Ett annat fall, där påföljden blev den tyngsta – fängelse i sju år – rubriceras försök till mord. Gärningsmannen är en 44-årig man i Stockholm som dels skickat brev med dödshot till en stor mängd svenska politiker och även till en känd svensk kulturpersonlighet. 44-åringen har även tillverkat och skickat en brevbomb till ett bolag som handlar med bitcoins i London, Storbritannien, som stängt ned hans konto för bitcoinhandel.

Det är inte så enkelt att alla sprängdådsfall handlar om det som uppmärksammas nu, där man tänker sig yrkeskriminella som sätter press på sina fiender

Sven Granath, kriminolog och forskningsanalytiker vid polismyndigheten:

– Det är inte så enkelt att alla sprängdådsfall handlar om det som uppmärksammas nu, där man tänker sig yrkeskriminella som sätter press på sina fiender.

Samtidigt kan de övriga fallen, med otrohet och annat, vara överrepresenterade bland domarna, understryker Granath.

– Fallen med narkotikahandel och skulder kan vara svårare att åtala någon för. De som åker fast kan oftare handla om annat – det kan vara mer personligt och finns mer sällan anledning för offren att inte gå till polisen.

Apropå den unga studenten som DN träffat, som skadades i ansiktet efter att ha råkat passera en detonerande bomb i Lund – ett fall som inte klarats upp – uppger Granath att allmänheten trots allt ytterst sällan drabbas.

– Det är ett fall per år ungefär i Sverige hittills. Men ju oftare de här utpressningssprängningarna händer, så kommer förr eller senare någon ha otur. Det är bara tur att ingen i de här trapphusen i de aktuella fallen nu, har råkat komma ut.

Fler dödas och skadas i samband med skjutningar, påpekar Sven Granath.

– Det är mindre risk att någon över huvudtaget kommer till skada vid sprängningar. Men det är större risk att den som kommer till skada blir just någon helt utomstående.

Läs mer: Sara skadades i sprängdådet i Lund – stod bara ett par meter från bomben