Starkt stöd att införa värnplikt för båda könen

För snart sex år sedan, 2010, avskaffades värnplikten för att ersättas av ett yrkesförsvar. Men det nya systemet med hel- och deltidsanställda soldater haltar betänkligt.

I dag saknas 7.500 soldater, sjömän och gruppbefäl, vilket motsvarar halva krigsorganisationen. I stället fylls luckorna av tidigare värnpliktiga – men dessa har inte övat och är i praktiken papperssoldater. Dessutom har det nya systemet blivit dyrare än planerat.

Därför tillsatte regeringen i höstas en utredning om försvarets personalförsörjning som leds av den tidigare MP-politikern Annika Nordgren Christensen. Enligt direktiven ska hon utreda en kombination av anställda soldater och pliktsoldater, en modell som både Danmark och Norge har.

Skulle hon föreslå en återinförd värnplikt i någon form har det stort stöd i opinionen. Enligt DN/Ipsos anser 72 procent av svenskarna att det är ett bra förslag att ”införa någon form av värnplikt i Sverige”.

– Även om det är luddigt formulerat så får det ett kraftigt stöd. Jag tycker ändå att resultatet visar att det finns ett stort folkligt engagemang för idén om värnplikt, säger David Ahlin.

Han tror att debatten om försvarets problem att hitta personal kan ha påverkat opinionen.

– Kanske är det så att många ser en ny värnplikt som en möjlig lösning på försvarets bemanningsproblem som det ständigt rapporteras om i media, säger David Ahlin.

Beslutet att avveckla värnplikten togs av riksdagen 2009, med endast tre rösters övervikt, och trädde i kraft året därpå.

Det var ett beslut som inte hade stöd hos svenska folket. I en Sifo-mätning som gjordes tre månader före riksdagsbeslutet 2009 var 63 procent av befolkningen emot att värnplikten avskaffades.

Att 72 procent nu vill införa värnplikten på nytt visar att stödet för plikten, även om frågorna var olika formulerade, sannolikt ökat under de fem år som den varit avskaffad.

– Under de här åren innan värnplikten avskaffades var den allmänna trenden att försvaret rustades ned och att vi gick mot mer fredliga tider. Det var ett väldigt annorlunda stämningsläge för inte alls så många år sedan, säger David Ahlin.

Det verkar vara en självklarhet i dag att både män och kvinnor ska göra värnplikt. Det är sällan det är en sådan enighet i frågor som vi ställer.

En återinförd värnplikt skulle inte bli så omfattande som den allmänna värnplikten då stora delar av de manliga årskullarna kallades in.

Däremot kommer en ny värnplikt sannolikt att bli könsneutral – det vill säga både unga män och kvinnor ska kunna tas ut. DN/Ipsos mätning visar att det finns ett massivt stöd för denna ordning, hela 87 procent av de tillfrågade tycker att både män och kvinnor ska kunna tas ut för värnplikt. Så sent som på 1990-talet var möjligheten för kvinnor att göra värnplikt mycket omstridd.

– Det verkar vara en självklarhet i dag att både män och kvinnor ska göra värnplikt. Det är sällan det är en sådan enighet i frågor som vi ställer.

För sex år sedan var de närmast berörda, de yngre väljarna, positiva till att behålla värnplikten. Även i dag finns en klar majoritet för värnplikten bland de mellan 18 och 29 år. Men äldre väljare är genomgående mer positiva än de yngre.