Statens hjälp till äldreboenden dröjde en månad – kommuner fick inte skyddsmaterial

Att ”skydda våra äldre” har flera gånger lyfts fram av regeringen och Folkhälsomyndigheten som det viktigaste i kampen mot det nya coronaviruset. Smittan på äldreboenden är också en anledning till de ökande dödstalen i Sverige – en tredjedel av alla dödsfall har skett på äldreboenden. Kommuner som ansvarar för äldreomsorgen beskriver det som att de är den första linjen i kampen mot viruset.

Trots det har det sedan början av pandemin varit akut brist på skyddsutrustning i många av kommunerna. Skyddsombud i flera kommuner har begärt skyddsstopp när sådant som munskydd och förkläden saknats på bland annat äldreboenden.

Redan för en månad sedan, den 16 mars, gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag ”att säkerställa tillgången till skyddsutrustning och annat sjukvårdsmaterial”. Det beskrevs av regeringen som att Socialstyrelsen skulle bli en ”nationell inköpscentral”.

– Läget är extraordinärt och därför behöver vi extraordinära insatser, sa socialminister Lena Hallengren då.

I uppdraget ingick också att på nationell nivå fördela, prioritera och omfördela resurser till kommuner och regioner.

Läs mer: Akut brist på skyddsmaterial – fackförbund hotar stoppa arbete

Men kommunerna har hittills fått klara sig utan det utlovade stödet. Först i onsdags – en månad efter regeringens beslut – fick Socialstyrelsen igång systemet för hur kommunerna ska rapportera sina behov av skyddsmaterial.

Redan dagen efter att Socialstyrelsen fick uppdraget konstaterade den att man inte skulle klara av en stor en del av uppdraget att hjälpa kommunerna.

I ett brev till MSB skriver myndigheten ”Socialstyrelsen har ingen möjlighet att vara kontaktpunkt gentemot alla enskilda kommuner och privata aktörer inom området” - något som SVT tidigare rapporterat om.

Socialstyrelsen bad MSB om hjälp, som drygt en vecka senare tog upp frågan med länsstyrelserna – som ytterligare en vecka senare tog frågan tillbaka till regeringen för att få ett nytt beslut som gjorde det möjligt för dem att hjälpa till.

Regeringen fattade det nya beslutet den 6 april. Den 15 april kom till sist det nya systemet på plats, så att kommunerna kan rapportera om läget och begära hjälp – en månad efter att Socialstyrelsen fick det ursprungliga uppdraget.

Läs mer: MSB pekas ut som bromskloss: ”Allt hamnar i ett svart hål”

I länsstyrelsernas samlade nationella lägesrapport den 14 april framgår att det fortfarande råder akut brist på skyddsutrustning i kommunerna, men att Socialstyrelsen börjat tilldela utrustning till kommuner i länen Stockholm, Södermanland, Östergötland och Örebro.

I väntan på den nationella hjälpen har desperata kommuner själva fått blanda handsprit och tillverka visir till sin personal. Flera kommuner har också vänt sig direkt till regeringen för att få besked om när och hur de ska få hjälp med skyddsutrustningen.

”Vi behöver klara besked vilken skyddsutrustning som rekommenderas, vem som ansvarar för tillgången, hur den når verksamheterna och när den kommer”, skriver kommunstyrelsens ordförande i Tanum till regeringskansliet och flera andra ansvariga myndigheter.

Jag hade nog hoppats att man hade kommit lite längre i den nationella samordningen.

En rundringning som DN gjort bland kommuner runt om i landet visar en stor frustration med bristen på stöd från de nationella myndigheterna. Östersunds kommun i Jämtland har på egen hand lyckats bygga upp ett litet lager med skyddsutrustning, men kommundirektören Anders Wennerberg säger att det är utan någon hjälp från nationellt håll.

– Jag är besviken över det måste jag säga. Vi hade den första smittade i Sverige den 29 januari, det första dödsfallet för en månad sedan, drygt. Jag hade nog hoppats att man hade kommit lite längre i den nationella samordningen. Åtminstone att man var klar över vem som gör vad, men inte ens det är ju klart.

Läs mer: Svenskt bolag levererar skyddsmaterial till Tjeckien: ”Bollas runt i Sverige”

Efter påskhelgen är Socialstyrelsens nya system på plats men enligt Anders Wennerberg är det alldeles för sent och han är mycket kritisk till hur den nationella samordningen fungerat.

– Det känns som att det är så många kockar att det inte ens blir någon soppa av det. Det finns som inget resultat av det alls.

Ni har ju löst det ändå, är inte det tecken på att ni inte behöver den här hjälpen?

– Vi har löst det själva, absolut. Men det är inte alla som klarar det om jag ska vara ärlig. Jag har en bakgrund inom medicinteknikbranschen och har många sådana kontakter vilket gör att det blir lättare för oss att lösa det. Vi är en grupp som jobbat dygnet runt under påskhelgen och jagat, men alla har inte den kapaciteten eller möjligheten.

Sörmland är den region som drabbats hårdast av det nya coronaviruset sett till befolkningsmängd. Enligt Folkhälsomyndighetens uppgifter den 16 april har regionen haft 777 bekräftade fall, totalt 71 intensivvårdade och 116 avlidna med covid-19. I Eskilstuna, regionens största kommun, har Linn Alvén och hennes medarbetare jobbat heltid i fyra veckor med att försöka ordna skyddsutrustning till kommunala verksamheter som äldreboenden och hemtjänst.

– Det har varit ett jättejobb att rådda runt det här. Vi har klarat oss med hjälp av egentillverkade visir och blandat handsprit själva. Det är klart att det kunde gått smidigare om vi fått mer hjälp av Socialstyrelsen tidigare, säger hon.

Ingen av kommunens vanliga leverantörer har kunnat leverera någon skyddsutrustning den senaste månaden. Förutom egentillverkad utrustning har kommunen klarat sig på sådant man lyckats köpa in på annat håll.

Det är klart att det hade underlättat om vi fått mer hjälp av Socialstyrelsen tidigare.

I tisdags fick kommunen en första leverans av skyddsutrustning från Socialstyrelsen. Då hade man konstaterad smitta på fem av kommunens äldreboenden.

– Det är klart att det hade underlättat om vi fått mer hjälp av Socialstyrelsen tidigare. Och jag kan inte säga att vi fått jättemycket nu heller, vi fick 2.000 handskar och 14.000 munskydd och 150 visir från Socialstyrelsen. I en ganska stor kommun som Eskilstuna är det inte så mycket, det går åt på en gång, säger Linn Alvén.

Vård- och omsorgsdirektör Magnus Johansson i Norrköpings kommun håller med om att hjälpen från staten inte varit tillräcklig.

– Vi har ett gäng som bara jagar skyddsutrustning. Det enda de ägnar sig åt är att leta kontakter, stämma av med andra kommuner och försöka få tag i utrustning helt enkelt. Det är huggsexa om det i hela riket, alla är ute efter samma saker, säger Magnus Johansson.

Enligt honom hade kommunen egentligen behövt stöd från myndigheterna redan i början av mars – för att bygga upp en beredskap, samordna och fördela skyddsutrustning – men Magnus Johansson säger att staten i stället valde att fokusera på regionerna.

– Det är en brist som vi är kritiska mot. Vi har inte fått någon bra förklaring ännu. Man lutar sig mot att det är regionerna som utför sjukvård men så ser verkligheten inte ut. Utanför Stockholm utförs hemsjukvården till mycket större del av kommunerna.

Som DN tidigare rapporterat har regeringen beslutat att Socialstyrelsen ska få hjälp av Länsstyrelsen och Sveriges kommuner och Regioner, SKR, att göra gemensamma inköp åt kommunerna. Förhoppningen är att de samordnade inköpen kommer göra att man får en bättre förhandlingsposition på den ansträngda globala marknaden för skyddsutrustning.

De första leveranserna är flera veckor bort.

DN har sökt Socialstyrelsen som ännu inte återkommit. Lena Hallengren ska svara på frågor senare under fredagen.