Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-01 08:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/statistik-for-coronasmitta-pa-lss-boenden-saknas-jattestor-oro/

Sverige

Statistik för coronasmitta på LSS-boenden saknas: ”Jättestor oro”

Veronica Magnusson Hallberg, ordförande i Svenska Downföreningen.
Veronica Magnusson Hallberg, ordförande i Svenska Downföreningen. Foto: Thomas Johansson/TT

Socialstyrelsen har inga signaler på allvarlig smittspridning av coronaviruset på landets LSS-boenden.

Men en samlad nationell bild saknas – och bland intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättning är oron stor.

– Den här gruppen kommer alltid i skymundan, säger Veronica Magnusson Hallberg, ordförande i Svenska Downföreningen.

Personer med funktionsnedsättning kan tillhöra riskgrupper för covid-19.

Ändå förs ingen nationell statistik över antalet smittade på landets LSS-boenden (bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). 

– Den här gruppen har hamnat på sidan om, så är det, säger Harald Strand, ordförande för Riksförbundet FUB, intresseorganisationen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning.

– Men här finns en del riskfaktorer som man inte pratar så högt om – fetma, diabetes och högt blodtryck. De diagnoserna är vanligare i den här gruppen än i normalbefolkningen i samma ålder. Och då blir man ju riskgrupp i det här sammanhanget.

Enligt Socialstyrelsen finns runt 3.600 LSS-boenden i Sverige. I bostäderna, som ligger under kommunernas ansvar, bor runt 30.000 personer.

Socialstyrelsens avdelningschef Jenny Rehnman säger att man nu vill få fram statistik över smittspridningen på landets LSS-boenden. Samtidigt gör myndigheten i veckan riktade informationsutskick till verksamheterna, bland annat ska föreskrifter om basala hygienrutiner upprepas.

– Vi vet att det förekommer smitta på boenden, men det är inte samma oro som finns kring äldreomsorgen. Vi har inga signaler om att det ser allvarligt ut i dagsläget, säger Jenny Rehnman.

– Däremot tycker vi att det är viktigt att ha en nationell bild kring statistik även när det gäller den här typen av verksamhet. Det är också kopplat till frågan om åtgärder, som är viktiga. 

Har information till boendena varit tillräcklig?

– Ansvaret är kommunernas och vi har skickat information till kommunerna.

– Det här (veckans utskick) är inga nya föreskrifter. Men vi vet att det precis som i äldreomsorgen kan finnas en omsättning på personal och att det finns en oro. Det känns viktigt att säkerställa att den här informationen går fram och det är därför vi stärker informationen med de här riktade utskicken.

Jenny Rhenman, avdelningschef på Socialstyrelsen.
Jenny Rhenman, avdelningschef på Socialstyrelsen. Foto: Stina Stjernkvist/TT

I Stockholms stad har vart tionde LSS-boende (21 av 200) haft minst ett coronafall, enligt uppgifter till DN.

Det kan jämföras med smittspridningen på kommunens äldreboenden, där minst 75 procent av boendena har varit drabbade.

39 personer på stadens LSS-boenden, av totalt 1.216, har någon gång bekräftats smittade. 

– Att det har kommit in smitta på var tionde boende speglar ganska väl hur det ser ut i samhället i stort, säger Åsa Hellström, verksamhetschef för LSS-hälsan i Stockholms stad.

– Många av de här personerna rör sig i samhället som vem som helst – de handlar, deltar i aktiviteter eller träffar kompisar. Och innan vi tog beslut om att stänga daglig verksamhet (i början av april) gick de också till jobbet och deltog i sin dagliga sysselsättning.

Samtidigt tillhör många av dem riskgrupper?

– Vi har gjort riskanalyser för varje boende, och då har en del stadsdelar infört besöksstopp på de boenden där det finns individer som tillhör riskgrupp.

Är det personalen som har fört in smittan på boendena?

– Jag skulle inte säga det. Det här (de boende) är personer som rör sig i samhället, på transporter, i daglig verksamhet. Det går inte att jämföra med ett särskilt boende för äldre. Jag tycker inte att vi har en situation där man kan se att det är personalen som sprider smitta, säger Åsa Hellström och tillägger apropå personalens kunskapsnivå:

– Så som vi upplever det har LSS-hälsans team en nära och god dialog med omsorgspersonalen och väl inarbetade rutiner.

Intresseorganisationerna FUB och Svenska Downföreningen har – generellt sett för hela landet – en annan bild.

I en debattartikel i Expressen förra veckan skrev de båda organisationernas ordföranden, Harald Strand och Veronica Magnusson Hallberg, att de fruktar att människor på LSS-boenden ”kommer att få betala ett ohyggligt högt pris för alla uteblivna kompetenssatsningar, alla otrygga anställningar och all obefintlig skyddsutrustning.”

– Det är mycket personal som går runt, mycket vikarier, och utbildningsnivån är ofta relativt låg, säger Harald Strand.

– Det är ju rätt tydligt att det är personalen som har dragit dit smittan. 

Veronica Magnusson Hallberg ser flera problem:

– Det är brist på information, både adekvat och lättläst. Sen finns ofta ingen utbildad vårdpersonal på LSS-boenden. Om du som anhörig inte får komma in och se efter hur personen mår blir det en jättestor oro.