Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-18 14:23

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/stefan-lofven-om-eus-nodfond-det-ska-vara-lan-och-inte-bidrag/

SVERIGE

Stefan Löfven om EU:s nödfond: ”Det ska vara lån och inte bidrag”

Statsminister Stefan Löfven deltog på Europeiska rådets videomöte på torsdagen.
Statsminister Stefan Löfven deltog på Europeiska rådets videomöte på torsdagen. Foto: Anders Wiklund/TT

En ny stor stödfond i EU ska hjälpa medlemsländer som drabbats hårt av coronakrisen. Hur fonden ska utformas är dock oklart, och Sveriges regering vill förhindra att stödet ses som bidrag. Möjligheterna för svenskar att sommarsemestra i södra Europa bedömer statsminister Stefan Löfven (S) samtidigt som ”små, riktigt små”.

TT Text

EU-länderna är överens om att ge EU-kommissionen i uppdrag att kartlägga behovet av och inom kort komma med förslag på en nödfond. Det beskedet kom efter ett flera timmar långt videomöte mellan stats- och regeringscheferna på torsdagen.

Mötets fokus var hur EU ska återhämta sig efter pandemin. Dels med hjälp av inrättandet av en stor nödfond, dels genom att återigen stärka den inre marknaden.

– EU står inför ytterligare en utmaning när det handlar om att komma tillbaka till fungerande ekonomier, säger Stefan Löfven på en presskonferens efter mötet.

Som DN tidigare har rapporterat råder oenighet inom EU-samarbetet, med tydliga skiljelinjer mellan länderna i Nord- och Sydeuropa om hur pengarna till den ekonomiska stödfonden ska tas fram.

Sverige har tillsammans med länder som Nederländerna, Österrike och Danmark varit tydligt med att man motsätter sig att gå i borgen för länderna i Sydeuropa och det bör finnas ett tak för hur mycket stöd ett EU-land kan få.

– Tillsammans med våra likasinnade länder har jag framfört de krav vi ställer på fonden. Den ska vara begränsad i tid och omfång. Det ska vara lån och inte bidrag. Den ska leva upp högt ställda krav om effektivitet och naturligtvis också återbetalning, säger Stefan Löfven efter mötet.

På DN:s fråga om hur Sverige ska kunna säkerställa att fonden bygger på lån svarar statsministern:

– För det första ska EU-kommissionen komma tillbaka med ett förslag. Men vi har framfört vårt krav. Vi, Österrike, Danmark, Nederländerna vill att vi ser det som lån. Men kommissionen får återkomma med förslag helt enkelt, säger Stefan Löfven.

Europeiska rådets ordförande Charles Michel ledde mötet, och även EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och ECB-chefen Christine Lagarde deltog.

Charles Michel inledde sin presskonferens efter mötet med att tacka alla vårdanställda och sända en tanke till alla som är sjuka och drabbade.

– Vi är alla tillsammans i det här. Vi är alla överens om att hälsa och säkerhet för våra invånare kommer först, säger Michel och lovar att EU-länderna ska samarbeta när det nu börjar bli dags att lyfta de olika restriktioner som införts mot smittospridningen.

Han bekräftar samtidigt att ledarna enats om behovet av en ny fond för att möta krisens ekonomiska effekter.

Ursula von der Leyen presenterade sedan en del av de förslag som hon snart väntas lägga fram formellt.

Taket på hur mycket EU ska kunna samla in väntas landa kring motsvarande 2 procent av EU:s samlade BNP, mot 1,2 procent i tidigare förslag.

Tanken är att EU-kommissionen ska kunna ta upp billigare lån till fonden än vad skuldsatta EU-länder kan göra själva. Det ska ske genom att alla medlemsstater ställer ut lånegarantier i EU-budgeten.

Någon exakt tidtabell för när de nya förslagen kommer vill inte von der Leyen ge. Senast den 6 maj ska de dock vara klara.

Enligt statsminister Stefan Löfven kom stats- och regeringscheferna under mötet även överens om att ställa sig bakom det krispaket som EU:s finansministrar lade fram innan påsk. Det ska vara genomfört senast den 1 juni.

EU-ländernas ledare ska även ha diskuterat och ställt sig bakom den färdplan som lagts fram för att lätta på restriktionerna som infört för att begränsa spridningen av det nya coronaviruset.

På frågan om hur utsikterna ser ut för att som svensk kunna semestra i södra Europa i juli svarar statsministern att chanserna är ”små, riktigt små”.

– Vi måste hålla oss till att begränsa smittspridningen. Det måste komma först, och att se till att sjukvården fungerar. Jag har svårt att se den typen av framtid, säger Löfven.

Stefan Löfven kommenterade under presskonferensen också hur han ser på EU:s agerande i stort under coronakrisen.

Han menar att EU inte ska fungera som det gjorde i början av krisen och ger som exempel att enskilda länder stängde gränserna på eget bevåg och att exportrestriktioner infördes i vissa länder.

Han menar nu att det finns en gemensam önskan om att lösa situationen, men säger att det fortfarande finns problem i samarbetet.

– Det finns också en gemensam ambition. Alla vill att det här ska fungera. Men det återstår tuffa diskussioner.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt