Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-19 20:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/stefan-lofven-om-risken-for-en-pandemi-vi-foljer-det-minut-for-minut/

SVERIGE

Stefan Löfven om risken för en pandemi: ”Vi följer det minut för minut”

02:36. "Den första februari fattade vi beslut om att detta är en typ av sjukdom som ska ge myndigheterna möjlighet att vidta extraordinära åtgärder."

SVENSTAVIK. Statsminister Stefan Löfven, (S), utesluter inga åtgärder vid ett större utbrott av nya coronaviruset i Sverige – varken resurser eller extraordinära insatser.

– Regeringen är beredd att fatta de beslut som krävs, säger han.

Tidigt på fredagsmorgonen postade Stefan Löfven under ett besök i Östersund ett långt meddelande om det nya coronaviruset på sociala medier. Han intygade att ”Sverige har en god beredskap att hantera situationen, om vi skulle få många fler fall i landet”. Men både läkare och andra experter har larmat om för få vårdplatser i en redan hårt pressad vårdkedja.

Sverige ligger i botten av OECD-länderna när det gäller antalet vårdplatser, med en genomsnittlig beläggningsgrad på över 100 procent i flera år. Så hur kan vi då ha en god beredskap för en större smittspridning?

– Jag ställde den frågan i måndags, när jag träffade Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten för att få reda på hur det ser ut med vårdplatser. Det är regionerna som ansvarar för vården och rapporterar in till Socialstyrelsen hur det ser ut när det gäller beläggning och vad de gör om vi behöver fler platser. Man kan till exempel skjuta på planerade operationer.

– Den bild vi får från regionerna är att det finns vårdplatser i de fall man skulle behöva det.

Stefan Löfven i Östersund på fredagen.
Stefan Löfven i Östersund på fredagen. Foto: Mickan Palmqvist

Hur många?

– Det måste respektive region svara på. Det är de som har den kunskapen.

Men varken Socialstyrelsen eller majoriteten av regionerna vill offentliggöra hur stor kapacitet vården har att isolera personer som smittats med hänvisning till att samhällets säkerhet skulle äventyras.

Hur ska då Sveriges invånare kunna lita på att det finns en beredskap?

– Man måste kunna lita på när myndigheter och regioner säger att de har ”x antal vårdplatser” och att ”om vi behöver gå upp i stabsläge för att göra rum för patienter så klarar vi det”.

Nästa vecka väntas flera tusen svenskar komma hem från norra Italien. Hur säkerställer Sverige och regeringen att de inte kommer hem och smittar andra?

– Det är precis det som är myndigheternas uppgift. Den första februari fattade vi beslut om att detta är en typ av sjukdom som ska ge myndigheterna möjlighet att vidta extraordinära åtgärder. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och andra myndigheter har att hantera detta och har den beredskapen.

Vi måste ta höjd för vad som kan hända och vi ska vara på vår vakt. Vi ska inte få panik men vi ska inte vara naiva.

Det landar fortfarande flygplan från Kina och Iran i Sverige flera gånger om dagen. Blir du inte själv orolig?

– Det är klart. Vi måste ta höjd för vad som kan hända och vi ska vara på vår vakt. Vi ska inte få panik men vi ska inte vara naiva. Det är därför vi följer det så noga genom kontinuerlig kontakt med myndigheterna.

WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus.
WHO:s chef Tedros Adhanom Ghebreyesus. Foto: Salvatore Di Nolfi/AP

Chefen för Världshälsoorganisationen, WHO, Tedros Adhanom Ghebreyesus, har sagt att ministrar i alla länder måste ställa sig några avgörande frågor. Till exempel om landet har rätt utrustning och möjlighet att testa om folk är sjuka vid gränserna. Om svaret är nej på någon av dessa frågor kan det göra skillnaden mellan ett och hundra fall, enligt WHO-chefen.

– Har WHO-chefen sagt det så är det ju så. Det är därför myndigheterna har koll på smittspridningen och ska spåra de sju fall vi nu har i Sverige.

Hittills finns inga beslut om karantän eller att testa människor som rest från länder eller områden där smittan finns. Men Stefan Löfven utesluter inget.

– Vi är beredda att vidta de åtgärder som finns för att begränsa den här smittan så mycket som det går. Vi följer det minut för minut, timme för timme för att kunna vidta åtgärder.

Om Sverige skulle drabbas av ett större utbrott, skulle regeringen kunna fatta beslut om att isolera hela städer?

– Det är därför vi kallar till oss krishanteringsrådet på måndag. Vi ska samla den samlade expertisen i Sverige för att myndigheterna var för sig ska göra sitt yttersta men också i samverkan för att kunna dra rätt slutsatser. Det är för tidigt för mig att säga exakt vad som kommer att hända.

Det är många aktörer inblandade, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regionerna och inrikesministern som ansvarar för krishanteringsrådet. Vem har det nationella ansvaret för att minska smittspridningen i Sverige?

– Vi har utsett myndigheter för att hålla koll på smittor och att begränsa dessa så mycket som möjligt. Vi har en sjukvård som ska ta vårddelen och vi har MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Vi samlar dessa myndigheter för att ta reda på vad man gör var för sig men också för att se om det behövs mer samverkan eller resurser.

På vilket sätt?

– Regeringen är beredd att fatta de beslut som krävs. Vi samlar myndigheterna för att förhöra oss om de har det de behöver i form av befogenheter från regeringen eller resurser för att hantera coronaviruset.

Det jag oroar mig mest för är att det ska utvecklas till en riktig pandemi. Det är många som skulle drabbas då, förstås.

När Stefan Löfven tillträdde som statsminister 2014 flyttade han mot flera utredningars rekommendationer kansliet för krishantering från den egna statsrådsberedningen till justitiedepartementet. I dag ligger ansvaret under inrikesminister Mikael Damberg, (S). Under torsdagen fattade regeringen beslut om att aktivera det så kallade krishanteringsrådet, en samverkan mellan en rad myndigheter som lyder under Justitiedepartementet.

Varför ligger inte krishanteringen direkt under dig som statsminister?

– På justitiedepartementet finns exempelvis polismyndigheten, Säkerhetspolisen och andra viktiga myndigheter. Det är för att få den bästa operationella förmågan. Det viktiga är att de myndigheter och organisationer som dagligen har dessa uppgifter fortsätter att ha dem, att man inte organiserar om när det är som tuffast.

Två iranska ministrar ska ha insjuknat i viruset. Hur skyddar du dig själv och din regering från att bli sjuka?

– Vi gör som vi ska göra. Alla ska lyssna på vad myndigheterna säger. Därför ska inte heller vi resa till vissa länder eller regioner. I övrigt: vara vaksam, fundera och inte vara för naiv.

Vilka globala konsekvenser, politiskt och ekonomiskt, oroar dig mest om viruset får större spridning?

– Det jag oroar mig mest för är att det ska utvecklas till en riktig pandemi. Det är många som skulle drabbas då, förstås. Det kommer ekonomiska följder med detta, det har vi erfarenhet av från liknande situationer. Ibland går det fort att komma tillbaka ekonomiskt men ibland tar det tid.

Läs mer:

Lena Hallengren: Gäller att vi är uthålliga

Amina Manzoor: Oroad över nya coronaviruset? Det här behöver du veta

Det här vet vi om det nya coronaviruset

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt