Störst ökning av anmälda våldsbrott i glesbygdslänen

Sedan början av 2000-talet har anmälningarna av våldsbrott ökat i hela landet, med i snitt 39 procent. Våldsbrott innefattar i Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik i stort sett alla grova och våldsamma brott, som mord, misshandel, rån och våldtäkt.

Men ökningen skiljer sig drastiskt åt mellan länen.

I en sammanställning av Brås statistik som DN har gjort syns ett tydligt mönster. I flera glesbygdslän som Jämtland, Norrbotten och Värmland har våldsanmälningarna ökat i mycket högre utsträckning än vad de gjort i resten av landet.

Sven Granath är Brås expert på våldsbrott, och han har gått igenom resultatet av DN:s kartläggning.

– Det är en mycket intressant trend, för generellt har vi haft en positiv utveckling i Sverige där våldet minskar. Resultatet kan visa på att polisen blivit bättre på att uppmärksamma våldsbrott i de här länen, men också att det tagit längre tid för våldsminskningen att slå igenom där, säger han.

Jämtland är ett av länen som sticker ut i DN:s granskning. Under de tre åren i början av 2000-talet hade länet totalt 1.907 anmälningar per 100.000 invånare, och låg på 14:e plats bland landets 21 län.

Under åren 2010, 2011 och 2012 upprättades i stället totalt 3 364 anmälningar per 100.000 invånare, en ökning med 76 procent.

Det är den största ökningen i landet, och Jämtland ligger nu på nionde plats bland länen.

Håkan Johansson, chef på kriminalunderrättelsetjänsten i Jämtland, känner inte igen sig i utvecklingen.

– Jag blir smått chockad faktiskt. Runt 2006 hade vi en stor ökning av våldet utomhus, men sedan dess har vi satsat mycket på det och sett en kraftig nedgång det senaste året. Jag tror inte vi jämtar slår varandra på käften mer än andra.

Misshandel utgör den absolut största delen av alla våldsbrottsanmälningar.

Flera poliser DN pratat med tror att den nationella satsningen mot våld i nära relationer fått genomslag i statistiken. Håkan Johansson håller med.

– I Jämtland har vi förbättrat samarbetet med andra myndig­heter, som socialtjänsten och sjukvården. Det finns en omfattande dold brottslighet som sker i hemmet. Den har varit svår att komma åt, säger han.

Men i en del län kan ökningen av anmälningar även innebära en faktisk ökning av våldsbrottet.

Sven Granath på Brå har jämfört DN:s kartläggning med resultaten i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2012. NTU visar andel personer som utsatts för våldsbrott i varje län under 2005 till 2011.

Värmland, som har haft en ökning av anmälningar med 72 procent sedan början av 2000-talet, sticker ut även i NTU. Där har andelen personer som utsatts för våldsbrott mer än fördubblats sedan 2005, och låg 2011 på 7,4 procent. Högre än rikssnittet på 6,5 procent.

– Vi har Karlstad som växer med universitetet. Vi har skidområdet Branäs som knappt fanns i början av 2000, men som nu ökar med många tusen besökare varje år. Det märks i vår verksamhet. Men jag tror ändå att ökningen av anmälningar främst beror på att toleransen mot våld minskat, säger Rose-Marie Flood, biträdande operativ chef i Värmland.

Sven Granath på Brå tror även han att den generella ökningen av anmälningar är tecken på en attitydförändring.

– Hela samhället har blivit mer uppmärksamt på våldsbrott. Det syns både på gatan, på skolor och i sjukvården. Polisen har dessutom blivit mer benägen att upprätta anmälningar, säger han.

Trots ökningen ligger många glesbygdslän som Värmland fortfarande lågt på den nationella listan. Stockholm är fortfarande det län som har högst andel våldsanmälningar.

Minst anmälningar upprättas i Blekinge, där ökningen bara varit 19 procent.